Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 4
kommit fram. Det ar bönderna som önska lärarens medverkan och därmed punkt. Om därvid en eller annan, som jäktar efter uppdrag, blir utan, och kanhända Nils Ek ar en sådan, sa bryter ilskan ut över läraren. Sa har hänt i undertecknads kommun. Då ropas på folkskollärarpolitik.
Till sist något om lärarbildning och folkskolans arbetsresultat. Halvbildad! Det ar den stämpel man sätter på läraren. Ja val, det erkännes utan omsvep, att lärarbildningen behövde vara bättre, men var ligger felet? Månne i lärarnas likgiltighet eller försoffning? Se då på den iver, med vilken lärarna, synnerligast de yngre, söka alla tillfällen till förkovran i vetande och utbildning for sitt kall. Även gamla 50-åringar synas med i skaran, men man må val ej fordra, att de överåriga skola ha samma brinnande intresse, då deras krafter kanhända äro ute. Vilket »ramaskri» upphävdes ej vid lärarnas krav om tillträde till högskolorna for att i den fria undervisningens hägn få plocka om an en liten kart från vetandets heliga trad.
Och arbetsresultatet: Ar det rättvist att jämföra arbetsresultatet i folkskolan med t. ex. läroverkens? Tanken er en parvel, som knappast kan mekaniskt läsa ett lätt stycke utan fel, tank även, att denne efter 370 arbetsdagar (ungefär vad landsbygdens barn hittills bevistat i den egentliga folkskolan) ej vidare undervisas. När sedan den, som kanhända, och i de flesta fall alldeles säkert, ej öppnat en lärobok efter 7-8 ar ställes under förhör och dabbar sig;, ar det genast folkskollärarens fel. Tänk vidare, att i folkskolan kan ej läraren få ämnesläsning, elevmaterialet består av vitt skilda begåvningar, en del rent undermåliga, alla skola hållas uppe, ingen far bortvisas, en black lägges om lärarens fot tyngre an en kvarnsten, men den far han ej sparka av sig. Hur annorlunda ställer sig ej förhållandena vid läroverken. Ingen kommer in, som ej består provet, privatlektioner givas de obegåvade eller lata, och hjälper ej detta, få de efter vissa ars kvarsittning som obekväma återvända till - folkskolan - eller, om den ar for simpel, återigen börja hos guvernanten. Tänk om en sådan skulle förhöras vid 21 ars ålder, måntro han skulle finna nåd for vederbörande? Kanhända, Han hade ju i alla fall icke besmittats av folkskolan.
-n.
Ingen bor försumma
att for sina kamrater framhålla betydelsen av att hälla ett
eget exemplar av
Svensk Läraretidning
jfr o r etagen.
Motioner i lönfrågan.
Den 18 januari väcktes i riksdagens bagge kamrar motioner om tillfällig lönförbättring åt folk- och småskolans samt högre folkskolans lärare. Motionerna, som framfördes i första kammaren av hrr J. P. Johansson och Ruben W agnsson samt i andra kammaren av hr Värner Rydén? voro av följande lydelse:
»Avlöningsförmånerna for lärarpersonalen vid folk- och småskolor, sådana desamma enligt Kungl. Maj: ts och riksdagens beslut nu utgå, anser utskottet for knappt tillmätta i förhållande till vad som tillerkänts statstjänare i motsvarande ställning och med i stort sett motsvarande utbildning. Särskilt kännbara måste enligt utskottets mening förhållandena vara för de lärare, som vunnit sin utbildning under de senare årens abnormt stegrade prisförhållanden och därunder kommit att ådraga sig en i förhållande till framtidsutsikterna på lä-rarbanan oproportionerligt stor skuldbörda. Utskottet har därför ej kunnat undgå finna, hurusom kravet på en snar lönförbättring framstår såsom befogat, och enligt utskottets mening bör detta krav tillgodoses förmedelst en definitiv lönreglering for nu ifrågavarande lärarkårer.»
Sa sammanfattade statsutskottet vid 1926 ars riksdag sin uppfattning om det berättigade i folkskollärarkårens krav på att få till stånd en lönreglering. Bakom detta uttalande stodo följande ledamöter, som deltogo i ärendets behandling inom utskottet, nämligen: hrr Kvarnzelius, Lindblad, Vennersten, Oscar Olsson, Widell, Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Bergqvist, Rosén, Carlsson i Gävle, Pauli, Andersson i Kå-stock, Eydén, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Kristensson, Jönsson i Revinge, Karlsson i Nynäshamn och Jonsson i Eskilstuna.
Utskottsmajoriteten, som med ovan återgivna uttalande angav sin allmänna ställning till behovet av en snar lönreglering, gjorde vissa erinringar mot det av lärarlönkommittén framlagda lönförslaget och förordade en överarbetning av detsamma i berörda avseenden. Samtidigt betonades emellertid, att denna utredning icke syntes behöva taga synnerligen lang tid i anspråk. »Skulle», fortsätter utskottet, »emellertid hinder möta for framläggande av ett definitivt lönregleringsförslag inom de närmaste två aren, håller utskottet fore, att det bör tagas under övervägande, huruvida icke åtgärder böra vidtagas for beredande av en i avvaktan å den definitiva lönregleringen utgående tillfällig lönförbättring åt ifrågavarande latare.»
En minoritet inom utskottet, omfattande 10 medlemmar, gick ett steg längre och förordade, att, därest icke pro-
position om en definitiv lönreglering kunde framläggas för 1927 ars riksdag, en tillfällig lönförbättring då måtte beredas nämnda befattningshavare.
Vi skriva nu ar 1928, det ar, som 1926 års statsutskott utpekade såsom det, då om möjligt en definitiv men i annat fall en tillfällig lönförbättring för folkskolans lärare senast borde komma till stånd. Men ingen åtgärd har i detta syfte vidtagits från Kungl. Maj : ts sida. Icke ett öre äskas i statsverkspropositionen för att i någon mån utjämna de å detta område bestående orättvisorna. Det ser ut, som om lärarna skulle ställas i en klass for sig, som för alla tider komme att avlönas mycket lägre an jämförliga befattningshavare i statens tjänst.
Man kan knappast förvåna sig: över den stämning av besvikelse och bitterhet, som på allehanda sätt kommer till uttryck inom hela folkskolans lärar-värld. Det ar sant beträffande allt vad lärare heter i vart land det som skrevs av senaste lärarlönkommittén: »Den verksamhet och det arbete, som lärare av olika slag utöva i samhällets och det allmännas tjänst, har av ålder underskattats i förhållande till de funktioner, som inom andra samhällslivets områden verka i det allmännas tjänst. Till följd härav hava också lärarkårerna sedaw, gammalt Kommit att intaga en i förhållande till a>nd\ra samhällsklasser i ekona-miskt hänseende tillbakasatt ställning.» Och alldeles särskilt ha folkskolans lärare fått pröva, att detta uttalande inrymmer den bistra sanningen. I tre fjärdedels århundrade stodo de i avlöningshänseende på de allra lägsta trappstegen bland det allmännas tjänare. Alltid ha de kommit sist i åtanke, när det gällt en allmän lönreglering for ämbets-och tjänstmän i landet. Efter det den senaste lärarlönregleringen på varen 1918 kommit till stånd - 11 ar efter den näst sista lönregleringsperiodens början - åstadkom inflationen en sådan omvälvning i alla penningvärden, att staten några månader därefter måste inleda en ny allmän lönregleringsperiod för sina tjänstmän. Vid 1919 års riksdag antogs kommunikationsverkens lönsystem med ett klart uttalat syfte, att detta snarast skulle bringas i tillämpning för alla tjänstmän, även lärarna. Ar 1920 tillsattes lärarlönkommittén för att framlägga ett förslag till lösning av lärarnas lönfråga enligt de nya principerna. När kommittén ar 1923 blev färdig med sitt uppdrag, stodo vi mitt uppe i en svårartad finansiell kris, som un-dansköt lärarnas lönreglering. Motioner väcktes vid 1925, 1926 och 1927 ars riksdagar om tillfällig lönförbättring för ifrågavarande befattningshavare. Statsutskottet har vid sin behandling- alla dessa ar av nyssnämnda motioner förklarat sig behjärta behovet av en lönreglering. Men varje positivt förslag har av riksdagen avslagits. Läroverkens och de kommunala mellanskolornas lärare ha - och detta på de basta grunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
