Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
67
Småskolseminaflierna.
T j änstledighet. Ö vmngsskbllärarin-iian vid statens småskolseminarium i Mur j ek Anna "Wallin har beviljats tjänstledighet’ på grund av sjukdom under tiden den l januari-31 mars 1928. Vikarie for tiden 11 januari-31 mars 1928 ar folkskollärarinnan Ruth Alf r ida Ljungsten.
- Slöjdlärarinnan vid statens småskolseminarium i Haparanda Hedda Holmström ar tjänstledig under vårterminen 1928 for vårdande av enskilda angelägenheter. Vikarie ar slöjdlärarinnan Hanna Öqvist, född Holm.
- Gymnastiklärarinnan vid statens småskolseminarium i Haparanda Karin Hörberg, född Asplund, ar tjänstledig under vårterminen 1928 for vardande av enskilda angelägenheter. Vikarie ar gymnastikdirektören Ingrid Wigart.
De kommunala ungdomsskolorna.
Rektorsförordnanden. Vid kommunala mellanskolan i Mellerud har till rektor för tiden l febr. 1928-30 juni 1930 förordnats ord. ämnesläraren Th. A. O. Hemming.
- Skolöverstyrelsen har förordnat rektorn vid Raus högre folkskola fil. kand. A. Pehrsson att fortfarande fr. o. m. den l juli 1928 t. o. m. den 30 juni 1933 vara rektor vid nämnda högre folkskola.
- Skolöverstyrelsen har f or ordnat e. o. ämnesläraren vid högre folkskolan i Vellinge fil. måg. B. Pålsson att fr. o. m. den l januari 1928 tills vidare t. o. m. den 30 juni samma ar vara rektor vid nämnda högre folkskola.
Förordnanden. K. m: t har den 30 december 1927 utnämnt och förordnat följande personer att fr. o. m. den l januari 1928 vid nedannämnda samrealskolor vara adjunkter i angivna ämnen, nämligen:
ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Lidingö, fil. dr Lars Gabriel Andersson i biologi, matematik och kemi vid samrealskolan i Lidingö; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Lidingö, -fil. måg. Karl Erik Vilhelm Eskebäck i historia, modersmålet och tyska vid samrealskolan i Lidingö; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Motala, fil. lic. Carl Gustav Larsson i modersmålet, historia och tyska vid samrealskolan i Motala; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Nässjö, teol. kand. Atle Nils Fredrik Lundh i kristendom, modersmålet och historia vid samrealskolan i Nässjö; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Ronneby, .fil. kand. Klas Wilhelm Hallberg i kristendom, modersmålet, tyska och historia vid samrealskolan i Ronneby; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Hässleholm, fil. kand. och mag. Johan Edvin Walberg i modersmålet, historia och geografi vid samrealskolan i Hässleholm; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Höganäs, ..fil. kand. Svante Julius Palm i kristendom, tyska och modersmålet vid samrealskolan i Höganäs;
ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Falkenberg Johan Gösta Malmgren i matematik och fysik vid samrealskolan i Falkenberg; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Trollhättan, fil. måg. Claes Evald Wessberg i modersmålet, tyska och historia vid samrealskolan i Trollhättan; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Stora Tuna, fil. kand. Anders Harald Ronge i tyska, engelska och franska vid samrealskolan i Stora Tuna; ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Sollefteå, fil. mag. Axel Gerhard Lindberg i matematik, fysik och kemi vid samrealskolan i Sollefteå; samt ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Boden, fil. mag. Ernst Albin Swedberg i mate-matek, fysik och kemi vid samrealskolan i Boden.
K. mit har vidare den 13 januari 19’28 utnämnt och förordnat ämneslärare vid kommunala mellanskolan i Katrineholm Johannes Andreas Stenberg att vara adjunkt vid samrealskolan i Katrineholm ävensom föreskrivit, att skolöverstyrelsen skall utfärda fullmakt för en ordinarie ämneslärarinna vid kommunala mellanskolan att vid samrealskolan vara ämneslärarinna i samma ämne, vari hon förordnats till ämneslärarinna vid den kommunala mellanskolan, med iakttagande därvid att överflyttningen skall gälla den efter tjänsttid vid skolan äldsta ämneslärarinna, som icke under tiden för mellanskolans1 ombildning inträder i pensionsåldern.
Tillsatta tjänster. Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Norrköping A. Ingeryd och Karin Karner.
Till e. o. lärare vid högre folkskola: i Gävle fil. kand. A. Lärs-son-Ser s.
Till vik. lärare vid högre folkskola: i Gävle fil. mag. Märta Andersson.
Kyrkomusikerna.
Ärkestiftets organistförening hade sitt årsmöte i Uppsala den 15 aug. 1927. Mötet öppnades av lir Karl Rothelius, som erinrade om årets tilldragelser, främst den verkställda återgången till Allmänna föreningen.
Sekreteraren gav en sammanfattning av preludiekommitténs arbete i och med utgivande av ett nytt häfte, i synnerhet svårigheterna att erhålla förmånligt avtal med förläggare. Hr Anjou vitsordade i egenskap av granskningsman de inkomna förslagens otillräcklighet, om samma kvalitet skulle uppnås i ett nytt häfte. Hr Varpman påpekade behovet och yrkade på arbetets slutförande snarast möjligt. Hr Videfors instämde och föreslog, att man borde underhandla med flera förläggare samt att för kostnadernas nedbringande i det planerade häftet införa annonser. Mötet gav därefter styrelse och granskningsmän fullmakt att i enlighet med uttalade riktlinjer snarast möjligt fullfölja arbetet.
Från Sveriges allmänna kyrkosångsförbunds styrelse hade inkommit erbjudande att utse en representant från stiftets organistförening. Till dylikt ombud utsågs organisten, hr Em. Granér, Danmark.
Styrelse och kassaman (beviljades full och tacksam ansvarsfrihet för 1926 års förvaltning. Ansvarsfrihet ’beviljades centralstyrelsen. Sekreterar- och kassörsarvode bestämdes
enligt styrelsens förslag till 200 kr. Hittillsvarande revisorer omvaldes.
Årsmötet beslöt för sin del biträda Lunds stiftsförenings förslag om beredande av rättshjälp åt trakasserade föreningsmedlemmar, dock utan att tilltro sig kunna finna lösningen. Då emellertid olagligheterna oftast torde röra de s. k. tvångsforenade tjänsterna,, kunde möjligen S. A. F: s rättshjälpsbyrå utökas med kompetent ombudsman i ärendet eller också Svensk Läraretidnings liknande byrå vidtalas att. ar rangera saken på liknande satt.1
Frågan angående tjänstgöringsbetyg upptogs därefter till behandling. Därvid uttalades bi. a., att tjänstgöringsbetyg äro ej enbart av godo. I detta fall torde de närmast utgöra ett kriterium på förhållandet mellan präst och organist. I många fall saknas förutsättningar för rättvist värdesättande av organistens arbete. Möjlighet förefinnes ändå att vid behov erhålla vitsord över någon önskvärd del av organistens arbete, exempelvis rörande kyrkokören. Vanskligt torde vara att införa många betygsgrader utan enhetligt avgivande.
Att församlingssången gatt tillbaka ar - anser ärkestiftets organistförening -. icke sanning överallt, utan ar denna mångenstädes i glädjande utveckling. Den ar ett uttryck for församlingens kyrkligt religiösa liv i allmänhet och följer detta liv i vågdalar genom tiderna. Där menigheten fyller templen stiger också tempelsången; avfolkas kyrkorna, mattas även sången i samma grad. Men naturligen kan präst och organist stimulera församlingens lust att sjunga med. Den förre genom att välja sångbara koraler, den senare genom ett rörligt och rytmiskt medryckande orgelspel. Kyrkoråden torde också kunna upphjälpa psalmsången genom att i kyrkan tillhandahålla psalmböcker ävenisom; genom att understödja kantorns strävanden såväl for en kyrko-kör vid högtider som också för en koral-kör av skolbarn eller äldre vid högmässan. I vår materialistiska tid kan det ej undgås eller behöva stöta for huvudet att ekonomiskt uppmuntra kyrkosångens utövare, de vilka, försakande det alltmer lockande nöjeslivet, tålmodigt och träget söndag efter söndag fylkas kring orgeln också vid den »vanliga» gudstjänsten. En viktig grund for församlingssången utgör också koralsången i skolan, och ingen organist eller lärare borde uraktlåta koralsång vid såväl morgon- som aftonbön for att därigenom införa skolungdomen i vår rika psalmskatt.
Efter gemensamt samkväm avslöts årsmötet med en musikstund i domkyrkan, varvid orgeln mästerligt trakterades av musikdir. Hj. Anjou, Norrtälje, vilken beredvilligt utförde ett flertal värdefulla orgelsaker. Beklagas må endast, att ej flera kamrater kunnat
1 Här åsyftas förmodligen Sv. Ltgs »Brevlåda».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
