- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
81

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 5

SVENSK LÄRARETIDNING.

81

skald betydelse för landsbygden (12 kretsar), att bättre samarbete bor komina till stånd mellan stads- och landsbygdslärare for beredande av feriehem åt städernas barn (3 kretsar) och att statsunderstöd bor utgå for här berörda verksamhet (3 kretsar). Två kretsar ha erinrat om gymnastikläger iden.

Barrib espisningen.

8. c) Denna fråga har besvarats med nej av 84 kretsar och med ja av 65.

16 kretsar ha ansett, att tillfälle bor beredas! barnen att i skolan erhålla varm mjölk, varjämte barnbespisningens ställande i samband med skolköks-verksamheten förordats av 4 kretsar.

IV. Undervisningens hygien.

Barnantalet i Mässarna.

10. a) Följande uttalanden ha gjorts beträffande barnantalet i klasserna:

Maximitalet bor vara:

i folkskola (utan angivande av skolform) :

35 (40 kretsar), 30 (20 kretsar), 40 (10 kretsar), 36 (2 kretsar) och 25 (2 kretsar) ;

i folkskola av A-formen:

35 (11 kretsar), 40 (8 kretsar), 30 (7 kretsar) ;

i folkskola av B l-f ormen:

30 (10 kretsar), 35 (8 kretsar), 40 (6 kretsar), 25 (3 kretsar) ;

i folkskola av B 2-formen:

30 (13 kretsar), 35 (5 kretsar), 25 (5 kretsar) ;

i folkskola av lägre skolform:

30 (7 kretsar), 25 (5 kretsar) ;

i småskola (utan angivande av skolform) :

25 (38 kretsar), 30 (18 kretsar), 20 f 16 kretsar) ;

i småskola av a-formen:

25 (3 kretsar), 20 (3 kretsar);

i småskola av b-f ormen :

20 (3 kretsar), 25 (2 kretsar).

I anslutning till denna fråga har med anförande av hygieniska och pedagiska skal 17 kretsar uttalat sig mot ett allt för stort barnantal i klasserna, 18 kretsar ha meddelat, att inom de distrikt resp. kretsar representera för stora klasser endast i undantagsfall eller icke alls | förekomma, och 2 kretsar ha uttalat sig mot den tendens att sammanföra barn till stora klasser och under visningsa v-delningar, som under de senaste aren på en del platser kommit till synes. Därjämte ha 4 kretsar uttalat önskvärdheten av att reglementenas föreskrifter beträffande barnantalet i klasserna iakttagas,

Duplicering en.

10. b) Beträffande denna punkt ha 100 kretsar uttalat, att dupliceringen ar olämplig och därför ej bor förekomma, under det 15 kretsar ansett, att jdensam-ma må kunna anordnas i ’undantagsfall som nödfallsutväg. Därjämte har anförts, att duplicering ej förekommer (35 kretsar) och att denna skolordning

endast undantagsvis tillämpas (12 kretsar).

Skolvägarna.

11. Beträffande Unga skolvägar ha 83 kretsar funnit, att dessa i allmänhet ej inverkat menligt på friska barns hälsotillstånd, varemot 23 kretsar meddelat att, särskilt beträffande svaga, dåligt klädda och undernärda barn, lång skolväg verkat nedsättande på deras halsa och arbetsförmåga.

Rörande skolvägarnas längd har därjämte i huvudsak anförts, att skolvägarna for att ej verka menligt på barnens hälsa ej böra överstiga 5 km. (15 kretsar), 4 km. (15 kretsar), 3 km. (2 kretsar), för småskolans barn 3 km. (3 kretsar).

Flera kretsar ha framhållit, att barnens hälsotillstånd ej sa mycket beror på vägens längd som på dess beskaffenhet samt på huruvida i skolan finnes tillfälle till ombyte av strumpor och skor samt till bespisning. Behovet av skolskjutsar for barn med langa skolvägar har understrukits av 5 kretsar.

I detta sammanhang ha två önskemål framställts av vardera en krets: den ena kretsen uttalar önskvärdheten av att genom skolöverstyrelsens försorg en undersökning måtte företagas for utrönande av de långa skolvägarnas inverkan på barnens hälsotillstånd, den andra kretsen anhåller, att centralstyrelsen snarast måtte gå i författning om framställning till vederbörande myndigheter angående riktlinjer och direktiv for undersökning av trötthetsproblemet bland eleverna i samtliga offentliga skolor icke blott beträffande de långa skolvägarna utan jämväl beträif1 fande själva skolarbetets trötthetsverkan.

Hjälpklasser.

12. a) Önskvärdheten av inrättandet av hjälpklasser har uttalats av 103 kretsar.

Av desisa har framhållits, att hjälpklasser böra inrättas, där sa ske kan (25 kretsar), att hjälpklasser äro önskvärda men svara att anordna på landsbygden (24 kretsar), att ihjälpklassun-dervisningen måste komma till användning i ökad omfattning (19 kretsar), att hjälpklasser böra anordnas även på landsbygden (5 kretsar), att for anordnande av ’hjälpklasser statsunderstöd bor utgå.

An andra sidan liar uttalats, att inom resp. distrikt hjälpklassundervisning icke ar behövlig (10 kretsar) och att hjälpklasser knappast kunna anordnas (9 kretsar). En krets förordar ej hjälpklasser.

Därjämte har framhållits, att hjälp-klaissundervisningen bor centraliseras, skolhem, (12 kretsar), att härför bor utgå statsbidrag (4 kretsar), landstingsbidrag (2 kretsar), samt att, där barnantalet ar för ringa for anordnande av hjälpklass, enskild undervisning bor

meddelas psykiskt efterblivna barn mot särskild ersättning av klassläraren (3 kretsar),
Friluftsskolor.
12. b) Angående behovet av frilufts-skolor har i huvudsak anförts: att behov av sådana skolor ej föreligger (35 kretsar), att friluftisskolor torde vara överflödiga på landsbygden (10 kretsar), att på landsbygden friluftsskolor knappast torde kunna anordnas (6 kretsar), att friluftsskolor äro önskvärda (6 kretsar), att friluftsskolor böra inrättas, där sa ske kan (3 kretsar), att friluftsskolor äro önskvärda i vissa fall (3 kretsar), att friluftsskolor böra upprättas i större utsträckning (2 kretsar), att friluftsskolor böra upprättas med statsunderstöd (l krets) samt att det bor ankomma på landstinget eller staten att anlägga och underhålla dylika skolor (l krets).
13. Uttalandena under denna punkt ha sammanförts med svaren på föregående frågor beträffande undervisningens hygien.
V. Undervisning i hygien.
Undervisningsplanen.
14. Denna fråga har besvarats med nej av 180 kretsar och med ja av 25.
15. Av de kretsar, som ansett undervisning i hygien utöver den, som undervisningsplanen påbjuder, erforderlig, ha 7 kretsar uttalat, att undervisning i hygien bör meddelas även i fortsiätt-ningSiSikolan, samt 5 kretsar att. undervisning bor meddelas även i sexuell hygien. Beträffande lärarfrågan vid sist-berörda undervisning har föreslagits, att denna bor meddelas av för ämnet intresserad lärare (l krets), av läkare (l krets), av läkare eller sjuksköterska (l krets), av därtill utbildad kraft (l krets).
Vidare har anförts, att i undervisningsplanen bör betonas vikten av att undervisning i hygien meddelas under hela skoltiden, att barnens självverksamhet tages i anspråk och att föräldrarnas intresse väckes (2 kretsar), att en lärobok i hygien for folkskolan bor av fackman utarbetas (l krets), att undervisningen i hygien lämpligen bor utökas med mera ingående nykterhetsundervisning (l krets), att undervisningen i hälsolära, särskilt for lands-hygdsskolorna, bor med motsvarande inskränkning beträffande ämnena kemi och fysik, .innefatta även elementen i sjukvård (l krets), att vissa moment rörande den personliga hälsovården böra förläggas till de lägre klasserna (l krets), att i undervisningsplanen tydligt bor framhållas betydelsen av Skolbad och den personliga hygienens nytta (l krets), att i undervisningsplanens anmärkningar till ämnet naturkunnighet bör for varje klass finnas påminnelser om att läraren bor utöva daglig tillsyn över barnens hygien och vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free