- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
82

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 5

lämpliga tillfällen ge rad och upplysningar (l krets).

Övriga kretsar, som jakande besvarat fjortonde frågan, ha framfört en del önskemål, vilka dock ej direkt beröra undervisningsplanen.

VI. Författningsbestämmelser.

16. Frågan om huruvida de nuvarande författningsbestämmelserna anses tillräckliga har av 118 kretsar besvarats med ja och av 55 kretsar med nej. Dessutom ha 19 kretsar ansett de nuvarande bestämmelserna i stort sett tillfredsställande, blott de ordentligt tillämpas.

Folkskolstadgan.

17. a) Särskilda bestämmelser i folk-skolstadgan ha påyrkats rörande läkarundersökningar (14 kretsar), tandvården (8 kretsar), Skolbad och badrum (6 kretsar), rengöring (3 kretsar), maximi-antal barn . (3 kretsar), skolmöbler (2 kretsar), gymnastiksal (3 kretsar), dricksvatten och drivanordningar (2 kretsar), smittsamma sjukdomar (2 kretsar), minimif ordringar på en god skolhygien (2 kretsar), åläggande ^ f or skolråden att ägna skolornas hygieniska förhållanden större uppmärksamhet (2 kretsar), inspektion av skolhygien (2 kretsar), luftväxling (l krets), duplicering (l krets), desinfektion av skollokaler (l krets).

Vidare har framhållits, att bestämmelser böra finnas därom, att skoldistriktens ordningsstadgar skola upptaga mera detaljerade bestämmelser om de hygieniska fordringarna (l krets) samt om underhållet av lärorummen (l krets) . Därjämte påyrkas lagbestämmelser om att en lärare skall vara självskriven ledamot av skolrådet (l Krets), ävensom att sinnesslöa barn i skolåldern, som ej genom föräldrars eller målsmäns försorg erhålla lämplig’ undervisning i enskild skola, böra intagas på sinne,sslöanstalt (l krets). Allmänna önskemål om mera detaljerade bestämmelser beträffande Skolhygienen ha uttalats av 5 kretsar.

Skolreglementena.

17. b) Mera allmänt formulerade önskemål om tydliga och effektiva regle-mentsbestämmelser i hälsovårdssyfte ha framställts av 7 kretsar.

Specialbestämmelser önskas rörande smittsjukdomarna (4 kretsar), desinfektion (2 kretsar), rengöring (3 kretsar), barnantalet (l krets), upplåtelse av skollokal (l krets), hygienisk besiktning av skollokal (l krets) samt om lon och pension åt sikolstäderskor (l krets).

Kretsarnas uttalanden i föregående punkter böra genom nödiga reglements-bestämmelser vinna beaktande, framhålles av 5 kretsar.

17. c) Huvudsakligen följande önskemål hava uttalats : att inspektörerna noga böra tillse, att gällande bestämmel-

ser efterlevas (6 kretsar), att i folk-skolin&pektörsinstruktionen böra intagas bestämmelser, som bliva en följd av framställda yrkanden beträffande un-dervisningsplanen och folkskolstadgan (3 kretsar), mera detaljeradebestämmelser beträffande Skolhygienen (4 kretsar), bestämmelser angående upplåtande av skollokal for annat ändamål an undervisning (l krets), att till administrativa åligganden även bor hora anmälningsskyldighet beträffande anmärkningsvärda ohygieniska anordningar i skolorna (l krets), att inspektören bor äga större befogenhet rörande skolbyggnadsfrågor (l krets), att inspektören bor vaka över att barnantalet i varje läraravdelning ej blir fö? stort (l krets), att inspektören vid granskning av ritningar och beskrivningar till skolhus och lärarbostäder må agna särskild uppmärksamhet åt byggnadssättets varde ur värmesynpunkt och uppvärmningsanordningar (l krets).

Övriga önskemål.

18. Bland övriga önskemål i anslutning till de i denna grupp upptagna punkter framställda av mera an en krets må nämnas följande uttalanden: att bestämmelserna angående här berörda ämne böra få en mera bindande karaktär (4 kretsar), att en instruktion (promemoria) angående behövliga och önskvärd-a Skolhygieniska anordningar må utfärdas (3 kretsar), att författningarna böra noga efterlevas (3 kretsar), att provinsialläkarna böra åläggas att agna skolbarnens hygieniska förhållanden särskild uppmärksamhet (2 kretsar), att myndigheterna (inspektörerna) böra bättre vaka över att gällande föreskrifter följas (2 kretsar), att statsbidrag for uppförande av skolbyggnader bör utgå till skattetyngda kommuner (2 kretsar).

Därjämte ha av enstaka kretsar i anslutning till de olika frågorna framförts ett flertal uttalanden av skiftande innehåll.

Centralstyrelsen beslöt for vidare behandling bordlägga ärendet till vårsammanträdet.

Ombudsmöten och distriktsorganisationer.

Uppsalakretsen hade i motion hemställt, att centralstyrelsen matte till kretsarna .eller till ett kommande ombudsmöte hänskjuta frågan om en sådan ändring av föreningens stadgar, att de kretsarna nu tillkommande funktioner att besluta angående väckta frågor, att välja förtroendemän och att besluta angående föreningens ekonomiska angelägenheter, komme att åvila en av kretsarna vald representantförsamling,

att denna representantförsamling bleve sa sammansatt, att folkskollärare,. folkskollärarinnor och småskollärarinnor i görligaste man representerades i

förhållande till sina medlemstal i föreningen, och

att frågan om åstadkommande av lämpliga fasta valförsamlingar for val av ombud till ombudsmötet samt skapande av lämpliga distriktsorganisationer ånyo måtte prövas.

Beträffande det nuvarande arbetssättet inom föreningen framhölls i motiveringen bi. a., att bestämmelsen om att varje kretsförening om minst 10 medlemmar har en rost vid omröstningarna icke kunde anses rättvis och lämplig. Även om man bortsåge ifrån att denna bestämmelse upp manade till bibehållande och bildande av onödigt små kretsar, måste det anses orätt, att en kretsförening om 800 medlemmar skall ha lika stort eller rättare lika litet inflytande på en frågas lösning som en förening om 10 medlemmar. Det kunde mycket väl tänkas, att en majoritet bland kretsarna representerade en försvinnande minoritet bland föreningens medlemmar.

Vid ärendets behandling erinrades därom, att centralstyrelsen på grundval av kretsarnas uttalanden sa nyligen fastställt ändrade bestämmelser beträffande ombudsmötenas organisation, att dessa ännu ej hunnit prövas. Med hänsyn härtill beslöt centralstyrelsen icke bifalla vad i motionen föreslagits.

Vad däremot gällde frågan om omröstningsförfarandet inom föreningen, vilken fråga berörts i motiveringen, beslöt centralstyrelsen for utredning bordlägga den till ett kommande sammanträde.

Från kretsmötena.
Åtvidabergskretsen. Med anledning av att lönfrågan för lärarkåren vid Sveriges folkskolor genom motioner i riksdagen vunnit aktualitet har Åtvidabergskretsen av S. A. F. gjort följande uttalande:
Den lönreglering, som ar 1918 genomfördes for lärarkåren vid Sveriges folkskolor, ansågs redan av den ar 1920 tillsatta s. k. lärarlön-kommdttén motsvara prisläget vid mitten av ar 1914. Fastän således lönregleringen vid dess genomförande var otillfredsställande, har ingen förbättring av lärarkårens löner vidtagits, vilket ar sa mycket mera anmärkningsvärt, som riksdagen sedan liera ar tillbaka beviljat tillfällig lönifönbättring, i viissa fall t, o. m. förhöjda belopp, åt praktiskt taget alla befattningshavare, som fingo sina löner reglerade samtidigt med lärarkåren.
Med kommunikationsverken® lönreglering av ar 1919 inleddes en lönregleringsperiod, varvid tillämpades en del nya principer, avsedda att genomföras även för statens övriga befattningshavare. Sedan ar 1923 (föreligger ett förslag till lönreglering for bi. a. folkskol-kåren, i ’vilket dessa principer föreslås komma till användning. För varje ar sedan dess har lärarkåren hyst förhoppning, att regeringen skulle for riksdagen framlägga detta förslag till avgörande, men dessa förhoppningar ha ej infriats, oaktat såväl 1926 som 1927 ars statsutskott ansett, att en lönreglering, eller i avvaktan därpå, en tillfällig lönförbättring ar av behovet påkallad jämväl -for lärarkåren.
Vid innevarande riksdag kan regeringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free