Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 5
SVENSK LÄRARTIDNING.
83
rimligtvis ej amfora det statsfinansiella läget såsom skal iför att proposition i lärarlönifrå-gan ej avgivits, ’då den vid samma riksdag föreslår betydande skatt- ooh taxeminsk-ningar. Folkskolkåren måste därför med djup besvikelse konstatera, att regeringen tydligen saknar vilja medverka till att ett rättvist lönsystem tillämpas for alla befattnings-havargrupper.
På ovan i korthet anförda vågar dock lärarkåren tro, att riksdagen, genom att bifalla den av hrr J. P. Johansson ooh Ruben Wagnsson i första och hr Värner Hydén i andra kammaren väckta motionen i frågan, visar såg erkänna det berättigade i de fordringar, som rests av en fullständigt enig lärarkår.
Göteborgs skolförening hade den 28 jan. sammanträde under överläraire Gust. Sandströms ordförandeskap. Lektor H. Steen, Vänersborg, höll föredrag om Några synpunkter på undervisningen i kristen tros- oelh livsåskådning i folkskolan. Såsom överläggningsiämne förekom frågan om organisationen av folkskolans överbyggnader, och det av en kommitté utarbetade förslaget till undervisningsplan för folkskolans högre avdelning godkändes. Sang utfördes av hr Otto Carlén, ackompanjerad av hr Max Glanzelius.
På grund av regeringens passiva ställning till folksikolkårens lönfråga beslöt föreningen enhälligt göra ett uttalande vari »förhalningspolitiken» oeh kårens behandling i lönhänseende påtalades. Uttalandet, som kommer att tillställas stadens och ortens riksdagsmän, ar av följande lydelse:
Av -de tjänstmannagrupper, för vilka staten bestämmer lönerna, äro lärarna f. n. nara nog de enda, som sedan den ar 1919 inledda lönregleringsperioden icke fått sina löniför-hållanden ordnade. Trots det, att lärarlönkom-mitténs betänkande i snart fem ar förelegat färdigt, ’har från statsmakternas sida likväl intet åtgjorts i syfte att förverkliga detsamma. Ar ifrån ar har frågan uppskjutits. Den proposition till lönreglering, som vid lönkom-mittens tillsättande ar 1920 dock ställdes i utsikt att föreläggas riksdagen redan 1922, har tills dato uteblivit.
For flera andra lärarkårer, vilka fingo sina löner reglerade 1918, har, under väntan på definitiv lönreglering, åtminstone tillfällig löniförbättring beretts. For folkskolans lärarkår har inte ens en sådan stått att vinna. Följden härav har blivit den, att ifrågavarande lärarkår, vilken i alla tider fått nöja sig med betydligt Lägre löner an dem, som tillmätts andra med folkskolans lärare jämförliga befattningshavare i allmän tjänst, alltjämt kvarhålles i en synnerligen orättvis och missgynnad undantagsställning. Det bor icke förvåna, om folkskolans lärarkår i viss mån tolkat detta behandlingssätt av dess lönfråga såsom en undervärdering av det arbete, denna kar nedlagt och allt »fortfarande nedlägger i undervisningens ooh uppfostrans tjänat, en undervärdering, som ingalunda kan befordra den arbetsglädje, som måste anses såsom en nödvändig betingelse for ett ’framgångsrikt handhavande av de unga. Om de otillfredsställande lönerna lör folkskolans lärarkår i dess helhet medfört ekonomiska svårigheter, sa kan detta i ännu högre grad sägas vara fallet be-tnäiflfande de lärare, vilka under och efter kristiden erhållit sin utbildning och därigenom ådragit sig studieskulder, som det ställer sig särdeles svårt att amortera ooh förränta med lönbelopp, som grundats på prisläget från 1914. Ungefär hälften av nu tjänstgörande lärare tillhöra denna senare grupp.
Såsom skal for statsmakternas hållning i fråga om ifolkskolkårens lönfråga har städse
framhållits det »statsfinansiella läget». Innevarande ar synes emellertid detta skal icke kunna tagas som förevändning för ett uraktlåtande att framlägga proposition i denna för lärarkåren sa viktiga fråga. Tvärtom förefaller det statsfinansiella läget just nu vara »synnerligen gynnsamt», såsom i årets emotion framhålles. Det hade därför med fog kunnat förväntas, att regeringen sökt finna en utväg till avhjälpande av det rådande missförhållandet. Med besvikelse ooh bitterhet erfar emellertid folkskolans lärarkår att någon proposition i sådant syfte icke avgivits vid innevarande ars riksdag. Göteborgs skolförening finner denna behandling av folkskolkårens lönfråga från regeringens sida upprörande och vill allvarligt protestera mot den förhalnings-politik »beträffande densamma, som en följd av ar pågått.
Då nu i riksdagen motioner väckts om till* fällig lönförbättring for folkskolans lärarkår, knyter Göteborgs skolförening till dessa de allra största förhoppningar och vill på det kraftigaste vädja till riksdagens ledamöter att genom bifall till de framförda motionerna bevilja lärarkåren en tillfällig lönförbättring.
Småskolseminarierna.
Rektorsförordnande. Skolöverstyrel-sen har förordnat nuvarande rektorn vid seminariet i Kristianstad Ellen Elisabeth Widerberg att ytterligare under tiden l juli 1928-30 juni 1931 vara rektor vid seminariet.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Esta Helena Bergström att vid ismåskolseminariet i Skara lundergå efterprövning till små-skollärarexamen i ämnet kristendoms-kunskap.
De kommunala ungdomsskolorna.
Rektorsförordnande. Rektorn vid Kattarps högre folkskola fil. måg. A. J. L. Cedervall har förordnats att fortfarande fr. o. m. den l j’uli 1928 tillsvidare t. o. m. den 30 juni 1933 vara rektor vid nämnda högre folkskola.
Tillsatta tjänster. Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Katrineholm A. Tngeryd och Karin Karner; i Tranås ifil. mag. K, Linder.
Till vik. lärare vid kornmunal mellanskola: i Göteborg ifil. måg. Elsa Karlberg; i Tranås fil. måg. Eva Limdlblad; i Nora fil. måg. Inga /^Ericson.
»For att bli oberoende erfordras att man klokt hushållar med sina tillgångar.»
Samuel Smäes.
»Den kan ej känna arbetsglädje, som ej förmår spara något av arbetsinkomsten.»
Sparad penning ar som vunnen; dubbelt värd, om ädelt brukad.
Ej de stora inkomsterna utan de små utgifterna bilda välstånd.
Utskottsvalen.
Till ledamöter av l: a kammarens 1: a tillfälliga utskott ha valts: hrr iSandegård (s.), K. J. Ekman (h.), Paul Magnusson (s), Johansson i Östersund (I.), Larsson i Öjersibyn (h.), Wagnsson (s), Forsberg (h.) och Elisson (bf.).
Suppleanter: hrr Kroipp (s.), Wijkström i Marieholm (h.), Thorén (1) och Andersson i Koldemo (ibf.).
Till ledamöter i 2: a kammarens 1: a tillfälliga utskott (Skolutskottet) ha valts: hrr Öhman (s.), Holmdahl (h.), Dahlén (h.), Englund (s.), Alströmer (h.), Olsson i Mora (i.), Mogård (s.), Gardell i iStenstu (bf.), Mårtensson (s.) och Grapenson (h.).
Suppleanter: fru Wessman (s.), hrr Göransson (h.), Frost (s.), Weijne (s.), Fager (h.), Mosesson (f.), Berg i Eriksdal (s.), Hammarlund (bf.), Björling (f.) och Lundqvist i Bag-gå ribo (h.).
Motioner.
Dyrtidstilläggen.
I motion nr 120,, l: a k., liar hr E. Lithander hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilläggen for statstjänstmännen under budgetperioden den l juli 1928-den 30 juni 1929 måtte beräknas å hela avlöningen, alltså med borttagande av maximeringsbestämmelsen for de högre statstjänstmiäninens dyrtidstillägg.
I motion nr 121, Irak., ha hr A. J. Bärg m. fi. i anledning av k. m:ts förslag beträffande dyrtidstillägg åt be-fattningishavare i statens tjänst hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå för budgetåret 1928 -1929 efter samma grunder, som giäilla for budgetåret 1927-1928, dock med nedanstående ändringar:
1) stadgandet om minskning av dyrtids-tillägget för icke barniförsörjningspliktig befattningshavare, som ar under 25 ar, utgår,
2) utöiver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett tillägg enligt n e dansående grunder:
Tillägg till befattningshavare i reglerade yerk.
Tilläggens belopp i kronor per ar.
Lönklass
A-ort
B-ort
C-ort
1- 8 ......
120
126
132
9-12 .......
96
__
101
106
13-14 . .
72
76
80
15-16 .......
60
63
66
Lönklass
D-O]
-t
E-o]
rt
F-O]
^t
G-oi
"t
1- 8
138
144
150
156
9-12
111
116
121
126
13-14 ........
84
88
92
96
15-16 .........
69
_
7?
7fi
"78
Tillägg till övriga befattningshavare.
Till icke ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avilöning efter andra grunder an vad i lönplanen for ordinarie befättningshaivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
