Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 5
vid de reglerade verken ar stadgat, saimt till befattningshavare vid oreglerade verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i. reglerat verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning ar större an enligt lönklasserna 8, resp. 12 eller 14, men mindre an nästföljande lönklass, alltid skall hänföras till den ilönklassgrupp, där tillägget ar mindre.
Ny lönreglering.
Samma kammarledamöter ha -i motion nr 122, l :a k., hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till k. m:t hemställa, att k. m:t måtte låta verkställa utredning snarast möjlig samt framlägga förslag till lönreglering för statens befattningshavare med iakttagande av de riktlinjer, som anförts i motiveringen till motion nr 121.
Yrkesundervisningen.
I motion nr 52, l: a k., hemställa hrr Ruben Wagnsson och John Sanden, och i motion nr 557 2: a k., hemställa hr B. Mogård och 13 andra kammarledamöter,
att riksdagen iför budgetåret 1928-1929 anvisar ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med angivna grunder ooh enligt de närmare bestämmelser k. m: t ’finner gott föreskriva användas till understöd åt behövande elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter for yrkesundervisning,
samt att denna sti p en die verksamhet anordnas med särskild hänsyn till de unga arbetslösa.
Folkliga musikskolan i Arvika.
I motion nr 51, 2: a k., ihemställer hr H. Hallen,
att riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika for dess verksamhetsår 1928-1929 i enlighet med k. skolöverstyrelsens förslag beviljar ett anslag av sjutusen (7,000) kronor.
I motion nr 50, 2: a k., föreslå hrr H. Hallen och C. Eos,
att riksdagen beslutar, att av det till understöd åt behöfvande elever vid folkhögskolorna avsedda förslagsanslaget stipendier må kunna utgå ’även till behövande elever vid Folkliga musikskolan, vilka senast fore kursens slut uppnått 16 ars ålder, efter i övrigt samma grunder, som galla för understöd åt ’folkhögskolornas elever.
Kyrkomötet och stiftsstyrelserna.
I motion nr 46, 2: a k., föreslå hrr H. Hallen och 4 andra kammarledamöter,
att riksdagen ville i skrivelse till k. m: t hemställa, att k. an: t måtte snarast möjligt återupptaga de av riksdagen begärda utredningarna angående kyrkomötets lagstiftningsrätt och angående utvidgad lekmanna-representation inom kyrkan, i vad rör såväl stiftens representation och .stiftsstyrelserna som ock grunderna iför kyrkomötets sammansättning, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill en dylik utredning må kunna föranleda.
Repetitfensskolan.
I motion nr 98, l: a k., ha hrr J. P. Johansson och Ruben Wagnsson föreslagit höjning av minimiavlöningen for undervisning i repetitionsskola. Motionen ar av följande lydelse:
Under åttonde huvudtiteln i statsverksrpro-positionen, punkt 192, har k. m: t hemställt,
att anslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsiättningsskolor måtte for nästa budgetår utgå med oförändrat belopp, 4,500,000 kr.
Un der " en ’följd av ar har skolöverstyrelsen i sina framställningar till k. m: t påyrkat, att minimiavlöningen för undervisning i repetitionsskolan måtte höjas från l kr. 50 öre pr undervisningstimme till samma belopp, som utgår vid den egentliga ’foTtsättnings-skolan eller 2 kr. 50 öre pr underviisnings-timme. överstyrelsen har anfört synnerligen starka skal <för detta krav, men k. m: t har icke ansett anledning föreligga att vidtaga några åtgärder i berörda avseende. Departe-mentscheifen avstyrker även i ar skolöverstyrelsens ’ iframställning i denna fråga under hänvisning till vad sa val han som hans iföre-trädare i statsrådsämbetet anfört som iskäl för denna avvisande hållning vid ärendets tidigare behandling. Undersöker man, vad dessa anföranden innehålla, ifinner ’man, att depå rtementsOhef en 19’25 endast förklarat, att han »icke kan finna de av överstyrelsen härför anförda skälen, tillräckligt övertygande». De övriga yttrandena ’äro hänvisningar till detta uttalande.
Obestridligt ar dock, att undervisningen i repetitionsskolan ar minst lika krävande s-om undervisningen i ifortsättningsskolan. Att skoldistrikten nödgas betala det högre arvodet för att överhuvudtaget få någon lärare till repetitionsskoilan äger också sin riktighet. De åsamkas härför en utgift, som icke var avsett, då arvodena bestämdes.
.Från underivisningssynpunkt sett ar det givetvis riktigt, att efterblivna och mindre begåvade barn ’undervisas i särklasser även vid den fortsatta undervisningen. Men de nuvarande arvodesbestämmelserna motverka en sådan anordning, även där alla förutsättningar for Särundervisning i övrigt iförefinnas.
Den överflyttning på staten från skoldistrikten av 45,000 kr., som skolöverstyrelsens förslag innebär, synes därför vara både rättvis och for undervisningen ’gagnelig, varför vi hemställa, att riksdagen ville för budgetåret 1928-1929 besluta,
dels att miniimianvoden och statsunderstöd for undervisning i repetitionsskola skola utgå med samma belopp, som äro fastställda *för motsvarande undervisning i fortsättnings-skola,
dels ock att hoja det av k. m: t (föreslagna ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid (fortsatt ni ngisskol or med 45,000 kr.
Det frivilliga folkbildningsarbetet.
I motion nr 99/1: a k., har hr Oscar Olsson efter särskild motivering hemställt,
att med godkännande i tillämpliga delar av skolöverstyrelsens förslag i yttrande Över »Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga ’folkbildningsarbetet» for budgetåret 1928-1929 ’bevilja:
a) ett anslag av liögst 25,000 kronor till anordnande av lolkibildningskurser,
b) ett anslag av högst 24,000 kronor att utgå med bidrag om högst 1,200 kronor till studiecirklar, som anordna kombinerad föreläsnings- och studiecirkelkurs,
c) ett anslag av 56,000 kronor för anordnande dels av en nationalekonomisk fortbildningskurs- för lärare (och folkskolinspektörer), dels av en allmän utbildniingskurs för studieledare.
Småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor.
I motion nr 96, l: a 3i, hemställa’ hrr 0<se<ar Olsson och Ruben. Wagnsson om anslag till utarbetande av en studiehandledning for vissa inträdessökande vid folksM&eminarier. Motionen lyder som följer:
Med anledning av en av hr A. Pers väckt motion beslutade 1920 ars riksdag en skrivel-
se till k. m: t med hemställan, »att k. m: t täcktes föranstalta om utredning angående lämpligaste sättet att genom tvåårig ytterligare utbildning bereda från småskolsemina-rierna utexaminerade lärarinnor, som en tid tjänstgjort i små- eller folkskola, ifull kompetens att undervisa i den egentliga folkskolan».
K. skolöverstyrelsen verkställde anbefalld utredning av ärendet och förordade anordnandet av kurser vid ett par av de kvinnliga folkskolseminarierna. Då överstyrelsens hemställan icke föranledde k. proposition, anhöll hr Fens i motion till 1924 ans riksdag, »att riksdagen ville besluta, att fr. o. m. läsåret 19-26-1927 vid fölkskolseminariet i Skara skall anordnas en tvåårig utbildningskurs för småskollärarinnor for .förvärvande av kompetens till lärarlbe-fattning vid egentlig ’folkskola». I anledning av denna motion uttalade riksdagen i skrivelse till k. m: t, att den finner det framlagda yrkandet »värt allt beaktande, ej minst med hänsyn till den ’uppfattning, varat 1922 åns riksdag i en särskild skrivelse givit uttryck, då riksdagen anhållit om skyndsam utredning angående inrättande av utbildningskurser for småskollärarinnor för vinnande av folkskollänarikompetens. Riksdagen ar med motionären ense därom, att en dylik kurs lämpligen bor anordnas vid Skara-seminariet redan ifrån och med läsåret 1926- 1927. Något beslut av riksdagen i detta hänseende lärer nu icke erfordras, men förväntar riksdagen, att förberedande åtgärder varda av vederbörande vidtagna, sa att ’framställning i ämnet kan vara att förvänta i sa pass god tid., att ett realiserande av detta önskemål varder möjliggjort».
Bemyndigande lämnades nu åt k. skolöverstyrelsen att tillkalla sakkunniga for utarbetande av förslag till inträdesifordringar ävensom till undervisningsplan, for nämnda kurs Den 18 september 1926 ingav överstyrelsen till k. m: t av sakkunniga utarbetat förslag till kungörelse med föreskrifter för tvååriga seiminariekurser, varvid överstyrelsen tillika hemställde, att ett ’belopp av högst 1,800 kronor måtte ställas till över styrel sens förfogande for utarbetande av en studiehandledning för intnädessökande till omförmälda tvååriga . seminariekuris. I skrivelse av den l december 1925 fann sig överstyrelsen emellertid nödsakad att med hänsyn till en konstaterad högst avsevärd överproduktion av lärarkrafter iföreslå långt gående inskränkningar i de då förefintliga anstalterna for lärarutbildning för ’folkskolans benov, och kunde den av enahanda skäl ej heller ’fasthålla vid förslaget att redan från och med hösten Ii926 igångsätta den tvååriga seminariekursen for småskollärarinnor. K. m: t anslöt sig till denna överstyrelsens uppfattning och upptog i statsverkspropositionen intet som helst anslag till denna utbildning. Saken har ej heller senare upptagits’ från överstyrelsens eller k. un: ts sida.
Den möjlighet for de hänför intresserade småskollärarinnorna att vid en särskilt anordnad tvåårig kurs vinna utbildning till folkskollärarinnor, för vilken anordning riksdagen två gånger -bestämt uttalat sig, ar en rättf ärdighetssak gent emot dessa lärarinnor och framstår som sådan alldeles särskilt nu, då statsmakterna stängt möjligheten att vinna inträde vid ifolkskolseminarium i högre klass an den första. Lärarföreningarna ha länge visat starkt intressse for frågan. Redan ar 1901 behandlade Sveriges allmänna folkskollärarförening if rågan om lättad övergång till folkskolan vför småskollärarinnor. Eifter framställning från Sveriges småskollärarinneiför-ening ingick centralstyrelsen for den förra föreningen ar 1924 till k. m: t med hemställan om att kurs av ifrågavarande slag även måtte anordnar vid Umeå ifolkskolseminarium, då det vore av stor vikt att de många biträdande lärarinnor ävensom i mindre folkskola tjänstgörande lärarinnor, vilka bliva lediga genom de särskilt i Norrland fortgående skolför-bättringarna, bleve i tillfälle att vidare utbilda sig till folkskollärarinnor. Den 3 december 19!26 ingick samma styrelse till k. m: t med en skrivelse, vilken bi. a. innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
