Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
127
varje lönförbättring. Och dock fann lärarlön-kommlttén en avsevärd höjning av lönnivån ofrånkomlig. De statsfinansiella svårigheter, som hittills åberopats mot såväl lönreglering som tillfällig lönförbättring åt folkskolans lärare ha dock icke hindrat, att praktiskt taget alla andra löntagare i allmän tjänst erhållit en lönreglering eller tillfällig lönförbättring, avpassad efter det nya tidsläget. Dessutom har en väsentlig skattsänkning (företagits och for nästa budgetår planeras en ny avsevärd sådan. Kretsen kan ej finna det med rättvisa och billighet (förenligt, att statens finanser det ena året efter det andra balanseras med medel, som stå till förfogande tack vare folkskolkå-rens hållande på ett allt för lågt lönplan. Detta i all synnerhet, som ungefär hälften av den tjänstgörande lärarkåren vid folk- och småskolorna erhållit sin utbildning under och efter kristiden och dänför ådragit sig studieskulder, som det ställer sig synnerligen svart att förränta med löner, vilka grundats på ett prisläge från 1914.
K. m: ts hållning i denna fråga ar särskilt anmärkningsvärd, då den ses i belysningen av de ord, som tidigare vid lönfrågans behandling fällts av statsutskottet, att regeringen icke lärer underlåta att framlägga förslag i ärendet, när den statsfinansiella situationen det medgåve.
Samtidigt som kretsen uttalar sin bestämda protest mot statsmakternas behandling hittills av folkskolkårens lönfråga vill kretsen uttrycka en varm förhoppning och en enträgen vädjan till riksdagens kamrar att, då nu en gynnsam ekonomisk situation inträtt, riksdagen matte bifalla de motioner om tillfällig lömförbättring som i ar väckts, varigenom folkskolans lärare skulle befrias från en orättfärdig undantagsställning.
Spångakretsen, omfattande ett 60-tal till S. A. F. anslutna lärare och lärarinnor, har vid sammanträde i Spånga den l februari 1928, varvid lärarkårens lönfråga förevarit till behandling, beslutat göra följande uttalande.
Ar 1919 inleddes i vart land en ny lönregler ingsperiod för de tjänstmannagrupper, vilkas löner bestämmas av staten. Det lönsystem, som då begynte tillämpas, var avsett att jämväl tillämpas for folkskolans lärarpersonal. Då utredning angående ifrågavarande personals inplacering i detta lönsystem var nödvändigt, tillsatte k. m: t ar 19i20 den s. k. lärarlönkom-mittén med uppdrag att verkställa sådan. Kommittén framlade i augusti 1923 sitt betänkande, och av detsamma framgår, att den ansåg en avsevärd lönökning for folkskolans lärare ofrånkomlig. Mer an fyra ar ha gått sedan dess, utan att någon proposition med anledning av nämnda kommittébetänkande framlagts for riksdagen. Andra lärarkårer, vilka i likhet med folkskolans lärare erhöllo lönreglering 1918, ha erhållit tillfällig lömförbättring, ja, t. o. m. förhöjd sådan, men folkskolans lärare ha ställts utanför. Motioner om sådan lönförbättring ha väckts inom riksdagens båda kamrar men avslagits av statsfinansiella skal, som det hetat. Statsutskottet har visserligen uttalat en förväntan, att intet skulle underlåtas, for att frågan om ett rättvist avlönande av vårt lands folkskollärarkår måtte vinna sin lösning vid 1928 ars riksdag. Denna statsutskottets klart uttalade förväntan har emellertid i likhet med lärarkårens förhoppningslöst grusats i och med att regeringen i årets statsverksproposition ansett sig kunna avfärda samtliga lärarkårers,, lönfrågor med ett blott och bart omnämnande, att någon proposition angående reglering av lärarnas löner icke komme att avlåtas till riksdagen. Ej ens frågan om tillfällig lömförbättring för lärarna vid rikets folkskolor har tagits upp. I ar kunna ej några statsfinansiella skäl åberopas såsom försvar för denna underlåtenhet, då regeringen kunnat framlägga en riksstat, vari avsevärda skattsänkningar föreslås. Landets folkskolkår mås-
te reagera inför en dylik behandling. Denna kår har utfört och utför ett av statsmakterna erkänt samhällsgagnande arbete for en avlöning, som av samma statsmakter erkänts vara avsevärt för låg. Andra tjänstmannagrupper med motsvarande kvalifikationer och arbetsprestationer har staten reglerat lönerna for efter av alla erkända rättvisa grunder, men lärarna ställas i undantagsställning. Denna kårs ekonomi försvagas ar från ar, mer ju flera yngre årgångar träda till. Kedan nu består nara hälften av karen utav sådana lärare, vilka erhållit sin utbildning under och efter krigsåren. Svårigheten för dessa senare att förränta och amortera sina studieskulder äro under nuvarande avlöningsförhållanden nära nog oövervinneliga.
Då någon proposition i lärarnas lönfråga alltså ej i ar ar att förvänta, ställer nu kåren sitt hopp till riksdagen. Inom båda dess kamrar ha väckts motioner om en i jämförelse med vad som vid en lönreglering rätteligen borde tillkomma folkskolans lärare visserligen blygsam men dock synnerligen välbehövlig tillfällig lönförbättring. Kretsen uttalar den förhoppningen, att dessa motioner matte vinna riksdagens bifall.
Kristianstadsortens krets hade möte å Norra folkskolan den 4 febr. Sedan kretsens ordförande, folkskollärare O. J arbe, Långebro, hälsat de närvarande välkomna, höll seminarieläraren, fil. lie. Herm. Siegvald, Lund, ett timslångt, med spänd uppmärksamhet åhört föredrag om, Inj^elligensundersökmngarna,s pedagogiska betydelse. (Hr Siegvald liar utlovat en särskild redogörelse i ämnet för Pedagogiska skrifter, varför hans föredrag här- kan utelämnas.)
Efter föredraget, ’som avtackades med livliga applåder, gav ordföranden en orientering över lönfrågans läge, och mötet beslöt enhälligt antaga följande resolution att tillställas ortens riksdagsmän :
Ar 1920 tillsatte dåvarande chefen for ecklesiastikdepartementet en kommitté med uppdrag att verkställa utredning om bi. a. folkskolkårens avlöningsförhållanden, och uttalade han därvid, att utredningen borde bedrivas sa skyndsamt, att förslag i ärendet kunde föreläggas 19i2;2 års riksdag. Ovannämnda utredning förelåg färdig den 15 aug. 1923. Oaktat i densamma påvisades, att de löniförmåner, som utgå till lärarpersonalen vid folk- och småskolor, avsevärt understiga vad som tillerkänts andra befattningshavare i allmän tjänst med likvärdiga utbildnings-och tjänstgöringsförhållanden, har ännu på femte året efter förslagets avgivande intet åtgjorts for att råda bot på detta missförhållande. Folkskolkåren ar - praktiskt taget - den enda tjänstmannagrupp, vars löner äro beräknade på förkrigstidens prisnivå, men som icke erhållit någon slags lömförbättring, då andra tjänstmannagrupper däremot, vilkas löner beräknats på samma prisnivå, åtminstone erhållit kompensation i form av tillfälliga lönförbättringar.
Under de ar, som förflutit, sedan lärarlön-kommitténs ovannämnda förslag framlades, har varje framställning om beredande av samma rätt åt (folkskolans lärare som åt andra, mötts med avs-lag på grund av »statsfinansiella skal». Med detta besked har kåren fått åtnöjas ar efter ar, oavsett det orätta i att låta i stort sett en enda tjänstmannakår, genom att kvarhålla den på en onaturligt låg lönnivå i jämförelse med andra, ensam bidraga till att balansera statens (budget.
Att de statsfinansiella skälen skulle lägga oöverstigliga hinder i vägen för beredande av r ättvis-a även åt folkskolkåren förefaller numera knappast hållbart, då det i ar ar andra gången, sedan lönkommitténs förslag
framlades, som regeringen föreslår icke oväsentliga nedsättningar i statens skattinkomster.
Fastän regeringen i årets statsverksproposition icke upptagit något förslag om lönförbättring åt de vid folkskolan anställda lärarna, kommer riksdagen dock att få ärendet under omprövning med anledning av i bagge kamrarna väckta motioner om tillfällig lönfönbättring åt nämnda lärare, och vaga vi uttala den bestämda förhoppningen, att riksdagen, genom bifall till motionerna i fråga, skall förhindra, att folkskolkåren bibehålles i sin hittillsvarande orättvisa undantagsställning.
Slutligen företogs val av kretssityrel-se, och därvid utsågs till ordförande folkskolläraren O. J arbe, Långebro, till vice ordförande folkskolläraren Ghist. Paulin, Åhus, och till sekreterare och kassör folkskollärarirman Ester Måns> son, Kristianstad. Årsavgiften bestämdes till samma belopp som f öregående ar, eller 5 kr.
Hanekindskretsen. Styrelsen för Hanekindsortens kretsförening har med anledning av innehållet i årets statsverksproposition, i vad denna angår folkskol-lärarkårens lönfråga, vid sammanträde den 5 febr. 1928 beslutat göra följande uttalande:
Folkskollärarkårens nuvarande lönförmåner, som datera sig från ar 1918, motsvara enligt den ar 1920 tillsatta s. k. lärarlönkommitténs avgivna yttrande prisläget ar 1914. Av nämnda kommitté framlades ar 1923 förslag till definitiv lönreglering för statligt och kommunalt anställda lärare. Läroverkens och de kommunala mellanskolornas lärare hava också sedermera erhållit tillfällig lönförbättring,’ under det att någon proposition härom för de kommunalt anställda lärarnas vidkommande - med undantag for de kommunala mellanskolornas - icke efter avgivandet av de sakkunnigas betänkande förelagts riksdagen. Vid behandling av motioner i båda kamrarna om tillfällig lönförbättring åt folk- och småskolans samt högre folkskolans lärare ha såväl 192<5 och 1926 som 19i27 ars statsutskott ansett en sådan av behovet påkallad. Statsutskottet vid 1926 års riksdag sammanfattade sin uppfattning om det berättigade i folkskollärar-kårens krav på att få till stånd en lönreglering sa:
»Avlönings! örmårierna for lärarpersonalen vid folk- och småskolor, sådana desamma enligt k. m: ts och riksdagens beslut nu utgå, anser utskottet för knappt tillmätta i förhållande till vad som tillerkänts statstjänare i motsvarande ställning och med i stort sett motsvarande utbildning. Särskilt kännbara måste enligt utskottets mening förhållandena vara för de lärare, som vunnit sin utbildning under de senare årens abnormt stegrade prisförhållanden och därunder kommit att ådraga sig en i förhållande till framtidsutsikterna på lärarbanan oproportionerligt stor skuldbörda. Utskottet har därför ej kunnat undgå finna, hurusom kravet på en snar lömförbättring framstår såsom befogat, och enligt utskottets mening bor detta krav tillgodoses förmedels en definitiv lönreglering for nu ifrågavarande lärarkårer.»
Men varje positivt förslag härom har av riksdagen avslagits. Det har framförallt varit de statsfinansiella skälen, som åberopats mot folkskollärarnas krav, Då dessa skäl mot ett yrkande om positiva åtgärder beträffande folkskollärarkårens lönf<råga vid innevarande års riks-dag ej med fog må kunna anföras, synas de starkaste skal tala for att tanken hos 1926 ars statsutskott om en lönförbättring for folkskolans lärarpersonal vid 1928 ars riksdag matte komma till förverkligande. Med stöd av det sagda vill styrelsen uttala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
