Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
SVENSK LÄRAKETIDNING.
Nr 8
Modärna reformsträvanden inom skolan.
Pedagogisk kurs i Malmö den 7 -9 januari.
Bland de inånga frågor, som for dagen tilldraga sig allmänhetens intresse, intager utan tvivel skolfrågan en av de allra viktigaste platserna. Aldrig förr har det val diskuterats sa mycket i de saker, som galla undervisningen, som just nu. Många nya idéer ha kommit fram, o>ch for att få en inblick i de modärna reformsträvandena på skolans område hade Föreningen Malmö folkskolors lärarkurser den 7-9 januari anordnat en kurs, till vilken de lyckats förvärva föredragshållare, som var och en på ort och ställe följt utvecklingen inom Amerikas, Österrikes och Tysklands skolvärld.
Kursens öppnande.
Kursen öppnades av foilktekolinspektö-ren G. Thunander, Malmö, med i huvudsak följande ord:
I alla länder sparas för närvarande stora reformsträvanden inom skolans område. De ha fått karaktär av kriget; det gäller nämligen att ’bygga upp det, .som igått förlorat genom detta, och då måste man börja med imgdo.-men. Var svenska skola kan ej stå isolerad, utan det gäller för oss att komma i förbindelse med det nya, som ar på frammarsch i de olika länderna. Dock ej sa, att vi skola kopiera detta utan i stället med kritik pröva oss dram. Man måste ta hänsyn till folkpsyket, ty det, ,som passar ett folk, ar sällan även lämpligt fö,r ett annat; vart och ett ha>r sina speciella historiska och samhälleliga förhållanden. Det hela kan dock liknas vid ljusstrålens brytning i prismat; färgerna äro olika, men källan ar en.
Det ar i känslan av denna plikt att sätta oss i förbindelse med det nya, som arbetar sig fram på skolans område överallt i världen, som ’föreningen, inbjudit till denna kurs.
Historisk inledning.
Sedan folkskolinspektör Thunander förklarat kursen öppnad, överlämnades ordet till folkskolinspektören dr A. Gierow, Hälsingborg, som gav en historisk inledning.
Till att börja med, yttrade tal., vill jag då först dröja vid de olika ländernas folkpsyke. För en tid sedan gjorde en engelsk tidningsman en resa genom Sverige för -att studera det svenska folkets själ. Han återvände utan att ha funnit den. På en resa fångar man inte ett folks psyke; det behövs något mera, framför allt 1) psykologisk inblick i det hela. och 2) det perspektiv, som fordras för att kunna överblicka de olika områdena. Det ar ett fatal människor som fått denna gåva. Men ännu svårare an att .komma till ratta med ett folks psyke ar att blicka in i en tids psyke.
De stora genombrottsepokerna i mänsklighetens historia ha även uppdragit nya riktlinjer i or uppfostran. Under vanliga ’förhållanden »upptages det nya utan större rubbningar, det /sker successivt, men vid de stora genombrottsperioderna har det skett med revolutionär styrka. Ett intimt samband rader mellan tidens strömningar och skolan. Dejb finns visserligen proifetnaturer, som kunna se Skolförhållandena framåt i tiden, men i vanliga fall far skolan följa efter utvecklingen i sin helhet.
Därefter övergick tal. till att i korta drag skissera upp utvecklingen på skolans område.
Den gamla (folkskolan var ett arv från de forna klosterskolorna; den var starkt teoretiskt betonad, en reducerad lärdomsskola. Rousseau ar den förste, som bryter de gamla fördomarna. Hans »Emile» var av revolutionerande betydelse. Fast i det praktiska livet mycket fumlig, blir dock Pestalozzi en, som for skolan ett stort steg framåt, men fortfarande ar det dock en minnesskola.
.Eröibel ar den, som iframhåller handens arbete, det manuella arbetet. Med slöjd och hushållsgöromål gör han sitt intag i skolan. Det ar hans idéer som avspegla sig i vår nya ’undervisningsplan och i våra praktiska ung-domsiskolor.
Kravet på undervisning i praktiska ämnen sammanhänger med det praktiska livets struktur. Alla iförmögeniheter hos alla samhällets medlemmar kunna utvecklas, och det ar samhällets plikt att möjliggöra detta.
Det som särskilt gjort, att nutidens skola skiljer sig eå högst avsevärt från den gamla, ar industrialismen. Med denna har följt krav på specialisering inom skolan. Det märks bi. a. på den skolordning, som ,f. n. utarbetas (for vårt land; här föreslås 7 obligatoriska ämnen i gymnasiet mot nu 11.
Bland de frågor, som stå på dagordningen, intager »Den fria skolan» en av de främsta platserna. Den ar (»vår att karaktärisera d få ord; det ar liksom med ljuset i prismat, dess verkningar äro sa många, men man kan nog leda det tillbaka till själva utgångspunkten. Redan innan kriget hade man börjat reagera . mot den preussiska iskolexercisen. Ansvaret hos barnen måste väckas.
Tal. framhöll två strävanden isom de mest karaktäristiska for var tids .skolreformer: 1) aktivitet, 2) tidens krav på att få fram det, sorn ar säreget just for den.
Det .galler att komma ut ur det parti-bundna, men for den skull behövs en ledare, som reser sig över mängden. Skolans uppgift ar att fostra människorna till att bli mera an genomsnittsmänniskor, ty var och en har något speciellt individuellt, som den kan bygga vidare på, och bli till glädje och nytta for mänskligheten.
Amerikanskt skolväsen i våra dagar.
Undervisningsrådet Nils Hänninger, Stockholm, som bedrivit mycket ingående studier rörande Amerikas skolväsen, höll häröver tre föreläsningar.
Tal. påpekade, att man ovillkorligen måste känna den miljö, ur vilken de pedagogiska idéerna vaxa fram. Amerikanarna äro ett ungt folk, men det verkar gammalt genom ilen kultur överhopning, som följer med det materiella välståndet. De ha iför stått att importera pedagogiskt långöds, men detta har acklimatiserats, sa att det passar for de amerikanska förhållandena. Montessori-skolaii och Eröbels idéer ha kommit till vidsträckt användning i Amerika. Detsamma .galler intelli-genisrnätningarna; de ha sin upprinnelse i Europa, närmare bestämt i England, Belgien och Frankrike, men det ar amerikanarna som praktiskt utformat dem.
I Förenta staterna finnas 20 miljoner skolbarn och en halv miljon folkskollärare. Varje stat ordnar sitt skolväsen, varför det företer stora skiljaktigheter i de olika staterna. Bibliotek och museer ha tagits i vidsträckt bruk av undervisningen. Genom särskilda skoltyper har man tagit upp kampen mot analfabetismen, och 1920 funnos blott 6 % analfabeter i U. S. A.
Amerikanarnas basta egenskaper äro energi, ansvarskänsla, vanlighet och gästfrihet, bildningsintresse samt lust att pröva allt nytt, och häri ha de en benägenhet att löpa linan ut.
Tal. övergick därpå till att ge en överblick av det amerikanska skolväsendet, sådant det för närvarande ter sig.
Den allmänna skolan består vanligtvis av en 8-årig folkskola eller grundskola, ’och ovanpå denna en 4-årig överskola samt ett 4-årigt college. För närvarande håller man emellertid på med en ^organisering av skolväsendet och gör grundskolan 6-årig samt låter överbyggnaderna be*stå av en 3-årig jiunior-och em 3-årig seniorskola. Genom denna omläggning vinner man, att barnen tidigare inträda i den Jiögre skolan och (följaktligen tidigare tf å börja med inlärandet av sprak. Religionsundervisning bedrives ej i de vanliga skolorna. Skolåldern ar densamma som hos oss, 7-14 ar, utsträckt i vissa istater till 18 ar. Böcker och materiell tillhandahållas barnen gratis. Större delen av lärarna äro kvinnor; i den vanliga folkskolan 12 % män. Lönerna äro mycket olika i staden och på landsbygden men beräknas i medeltal till 1,000 dollars pr ar. Man .strävar eliter att utjämna lönerna mellan överskolans och folk-skolams lärare, sa att man /skall kunna placera en lärare på det stadium, där han bast passar, frånsett hans meriter for övrigt.
Folkskolans mal ar dels att bibringa barnen en viss färdighet i de grundläggande ämnena, ’dels att giva dem en viss omdömesförmåga. Genom att förbinda de olika områdena med varandra iförsöker anan anknyta det, som skall inläras, till de av barnen gjorda erfarenheterna. Kursplanerna äro mycket detaljerade oöh åtföljda av vidlyftiga handledningar för läraren. Man har skapat en social jämnbördighet mellan de teoretiska och praktiska ämnena samt kommit ganska mycket från mångläseriet. Föräldrarna och läraren stå i nara (kontakt med varandra. Varje barn följes individuellt i fysiskt, psykiskt och moraliskt avseende.
Efter denna allmänna orientering inom den amerikanska skolan, ingick tal. på de båda förnämsta principerna vid undervisningen, individualiseringen och grupparbetet.
Banbrytarna för den förra; individualiseringen, äro rektor Burk i San Francisko ooh Wachburne, som ar högste chef dör skolväsendet i Winnetka, en förstad till Chicago. Individualiseringen går ut på 1) att varje barn skall få arbeta och 2) arbeta efter sin egen takt. For att möjliggöra detta måste fÖT-änclringar iföretagas: omdervisningspilanerna revideras, läroböckerna omarbetas, prov utarbetas, dels sa att barnen själva kunna kontrollera sina kunskaper, dels sa att läraren kan pröva dem. Hemläxor, läxförhör och klassundervisning i vanlig mening ’förekomma ej.
Grupparbetet stoder sig på satsen: Skolan ar ej en förberedelse for livet, det ar livet självt. Därför har man i de s. k. plutonsko-lorna infört det sociala livet i förenklad form. En klass ar delad i två grupper eller plutoner. Medan den ena gruppen undervisas i klassrummet, ar den andra i något av laboratorierna eller i samlingssalen. I den senare meddelas kunskap om det sociala livet, sparsamhet, kommunal stvrelse, traifikkultur, renlighet o. s. v.
Därefter gavs en skildring av Dalton-planen. ’ sådan den ar -utarbetad av miss Helen Parikhurst. Dess tre bärande principer ar 1) frihet. 2) samarbete och 3) ansvar; dess mal ar både att bringa barnen i kontakt med det levande sociala livet och att få varje barn att arbeta efter sin egen takt. Dalton-planen har vunnit sin största utbredning i Amerika och England.
De ideer, som ligga till grund for reformarbetet i Amerika, äro ej nya; de äro tvärtom mycket gamla, men man börjar se på" dem med andra ögon an förut. Vi böra ej kritik-löst kopiera andra folks seder och bruk, men vi ha mycket att lära av -amerikanarna..
Wiens skolor efter världskriget.
Söndagen den 8 jan. höll förste folkskolinspektören dr Karl Nordlund., Stockholm, två föredrag om Wiens sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
