Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 8
de anses innebära en -förbindande utfästelse gent emot dem, samt kyrkostämman måste anses oförhindrad vidtaga ändring av .samma beslut, och då vidare det av kyrkostämman den 21 oktober 192>2 fattade beslutet därom, att anslaget till lärarpersonalens pensionsavgifter skulle i 19>23 ars utgiftsstat utgå, icke, såvitt visats, blivit överklagat, prövade länsstyrelsen lagligt lämna klagandens förevarande framställning utan avseende.
I besvären fullföljde klaganden sin hos länsstyrelsen förda talan.
Enar församlingen genom åberopade kyrkostämmobeslutet den 25 maj 1921 utfäst sig att, sa länge församlingens dåvarande lärare vore anställda i församlingens tjänst, för dem erlägga såväl de allmänna pensionsavgifterna som avgifterna till folkskollärarnas pensionskassa samt änke- och pupillkassa,
samt klaganden ostridigt redan fore fattandet av nämnda beslut varit anställd såsom lärare i församlingens tjänst och jämväl därefter alltjämt innehaft sådan befattning,
prövade k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 17 jan. 1928 lagligt att med ändring av länsstyrelsens resolution, i vad densamma överklagats, förplikta församlingen att till klaganden utgiva ersättning för vad han visar sig hava for ar 1923 i pensionsavgifter dels i egenskap av folkskollärare dels ock for allmänna pensionsförsäkringen utgivit, dock ej utöver fordrade 185 kronor. Klagandens yrkande om gottgörelse for ränta och kostnader å malet lämnade k. m: t -utan bifall.
Beslutet ej tillkommet i laga ordning.
Hos k. m: t hade skolrådet i Eda församling anfört besvär över domkapitlets i Karlstad den 10 augusti 1927 meddelade utslag angående uppsägning av en lärarinna i nämnda församling.
Sedan en del (föräldrar och målsmän till .skolbarn inom Hovilsruds skolområde av ovannämnda församling till skolrådet och kyrkostämman i församlingen ingivit en skrivelse, vari påpekades de underhaltiga förhållanden, som rådde beträffande undervisningen vid därvarande mindre folkskola, och anhölls om införande av en ’förbättrad skolform, beslöt församlingen å kyrkostämma den 25 oktober 1926, att nämnda skrivelse icke skulle till någon stämmans åtgärd föranleda. Häröver anfördes besväir hos domkapitlet, som genom utslag den 24 februari 1926 prövade skäligt ålägga församlingen att i berörda skolområde fr. o. m. den l juli 19’26 inrätta folkskola enligt tredje B-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor. K. m: t, varest talan i målet if ullföl j des, upptog . enligt utslag den 17 december 1926 på anförda skäl icke besvären till prövning.
Med anledning av k. m:ts berörda utslag beslöt skolrådet vid sammanträde den 20 februari 1927 att förklara lärarinnan vid mindre folkskolan i Hovilsrud, småskollärarinnan Helene Fridh-Janson entledigad från sin befattning den l juli 1927, fr. o. m. vilken dag mindre folkskolan i Hovilsrud skulle omändras till folkskola av typen B 3 i omiför-mälda undervisningsplan, och skulle protokollsutdrag härom tillställas Helene Fridh-Janson minst ’fyra månader fore sistnämnda tid. Beslutet /fattades enligt det vid sammanträdet förda protokollet med ordförandens utslagsröst.
Över skolrådets beslut att uppsäga henne från hennes befattning besvärade sig Helene Fridh-Janson hos domkapitlet. Då hon inne-
haft ifrågavarande tjänst åtta ar, hade skolrådet handlat emot allmänt bruk genom att entlediga henne från tjänsten utan att bereda henne annan anställning. Skolrådets beslut hade (fattats med fem röster mot fem. Då antalet skolrådsledamöter vore allenast åtta, förutom ordföranden, hade beslutet icke tillkommit i laga ordning. Klaganden hade genom protokollsutdrag den 24 februari 1927 erhållit del av skolrådets beslut, oaktat skolrådets protokoll ej justerats förr an den 27 i samma manad. Uppsägningen vore förty icke i laga ordning delgiven. På grund härav yrkades, att beslutet måtte undanröjas.
Enligt överklagade utslaget fann domkapitlet, då vid ärendets behandling två suppleanter tillåtits rosta, oaktat samtliga ordinarie skolrådsledamöter varit näirvarande och deltagit i omröstningen, beslutet ej i laga ordning tillkommet, varför domkapitlet prövade lagligt upphäva det klandrade beslutet.
I besvären yrkade skolrådet, att k. m:t måtte med upphävande av domkapitlets utslag fastställa skolrådets klandrade beslut.
K. m :t fann genom utslag i regeringsrätten den 17 jan. 1928 på den av domkapitlet anförda grunden och då det vid stämman förda protokollet ej utvisar, huru de särskilda ledamöterna i skolrådet röstat vid beslutets fattande, ej skal att göra ändring i det slut, vartill domkapitlet i malet kommit.
Statsbidraget utgick ej. Grenom beslut den 3 maj 1922 fastställde domkapitlet i Skara nytt reglemente för skolväsendet i Lang junis församlings skoldistrikt. Enligt detta reglemente skulle inom distriktet finnas en skola, anordnad å småskolstadiet enligt första e-for-men O’ch å folkskolstadiet enligt första B-formen. Reglementet innehöll därjämte ett övergångsstadgande av innehåll, att skolan intill läsårets slut ar 1923 finge även å folkskolstadiet vara anordnad enligt första C-formen. Sedermera beviljade domkapitlet vid skilda tillfällen församlingen uppskov med den beslutade omorganisationens genomförande, senast genom beslut den 6 augusti 1924 till början av läsåret 1926 -1927. En av församlingen härefter gjord ansökning om anstånd tills vidare med vardagsläsningens införande eller ock att bliva helt befriad från åläggandet att införa densamma lämnades av k. m: t den 27 augusti 1926 utan bifall.
Hos länsstyrelsen i Mariestad rekvirerade sedermera skoldistriktet statsbidrag för ar 1926 till avlöning av lärare vid folk- och småskolor inom distriktet med tillhopa 4,601 kronor 9’9 öre. Därvid begärdes for läraren vid distriktets folkskola C. A. Mellin ett belopp av 2,810 kronor.
I yttrande över rekvisitionen anförde vederbörande folkskolinspektör, under hänvisning till nämnda k. rnrts beslut och med anmälan att ifrågavarande folkskola även under höstterminen 1926 varit anordnad enligt första C-formen, att han vore förhindrad tillstyrka utanordnandet av det till avlöning åt Mellin sökta statsbidraget.
Vid rekvisitionens granskning å landskontoret anförde vederbörande länsbokhållare bland annat följande. Enär egentliga folkskolan i Längjunis skoldistrikt icke i enlighet med det för skoldistriktet av domkapitlet fastställda, reglementet från och med bör-;jan av höstterminen 1926 varit anordnad enligt första B-formen i gällande folkskolstadga och det i § 18 av k. kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt lärare vid
folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning stadgade villkor i avseende på skoldistriktets ratt till erhållande av statsbidrag till avlöning åt läraren vid folkskolan C. A. Mellin sålunda icke varit uppfylld för höstterminen 1926, avstyrktes utanordning av det till lärarens avlöning på sagda termin belöpande statsbidrag 4/i2 av det for ar utgående statsbidraget 2,810 kronor, eller sålunda 936 kronor 67 öre. Länsbokhållaren fann på grund härav skoldistriktet tillkommande statsbidrag för ar 19>2’6 utgöra tillhopa allenast 3,665 kronor 32 öre. Då från sagda belopp avginge pensionsavgifter med sammanlagt 19i2 kronor 94 öre samt skoldistriktet i iörskott å statsbidraget för ar 1926 erhållit 4,200 kronor, å vilket belopp skulle erläggas ränta med 42 kronor, fann länsbokhållaren skoldistriktet hava förskottvis uppburit 769 kronor 62 öre for mycket, vilket sistnämnda belopp skoldistriktet borde åläggas att återbära.
Länsstyrelsen fattade den 19 april 1927 beslut i ärendet i enlighet med länsbokhålla-rens hemställan.
Hos k. m:t hade nu skolrådet i distriktet anhållit, att k. m:t ville medgiva, att distriktet måtte iå utan hinder av det anmärkta förhållandet åtnjuta omförmälda statsbidragsbelopp, 769 kronor 62 öre, samt att dist-’ riktet måtte utfå helt statsbidrag till avlönande av läraren vid ifrågavarande folkskola, till dess den nya skolformen hunnit införas.
K. m: t fann den 3 febr. 1928 ifrågavarande ansökning icke föranleda någon k. m: ts åtgärd.
Lärarna få betala pensionsavgifterna. Hos k. m: t hade folkskollärarna Aug. Rossander och P. Teod. Lönngren anfört besvär över länsstyrelsens i Gävleborgs län den 14 juni 1926 meddelade utslag i mal angående avlöningsförmån.
Å kyrkostämma med Mo församling den 2’6 oktober 1913 förelåg till behandling en av församlingens lärarpersonal gjord framställning, att församlingen skulle erlägga lärarpersonalens pensionsavgifter, vilka belöpte sig å tillhopa 35 kronor for fem extra ordinarie lärare och å 78 kronor 75 öre för en ordinarie lärare. Kyrkostämman beslöt, att församlingen årligen skulle erlägga dels pensionsavgifterna för de fem extra ordinarie lärarna inom församlingen med tillhopa 35 kronor, dels ock, utöver den andel, vilken det lagligen ålåge församlingen att gälda, 40 kronor av ordinarie folkskolläraren Einar ; Strands pensionsavgift.
Vid den 25 oktober 1925 hållen kyrkostämma med .församlingen beslöts i sammanhang med fastställande av inkomst- och utgiftsstat för skolan fö/r ar 19i26, att församlingen för detta ar icke skulle betala lärarpersonalens pensionsavgifter.
Över sistnämnda beslut besvärade sig klagandena jämte andra lärare och lärarinnor vid församlingens folk- och småskolor hos länsstyrelsen. Föirs-amlingens lärarpersonal hade under nara femtio ar åtnjutit ett mindre kommunalt lön tillägg, bestående däri att lärarpersonalens pensionsavgifter betalats ur skolkassan. Denna förmån hade blivit stadfäst genom kyrkostämmans ovanberörda beslut den 26 oktober 1913. Församlingen ägde icke utan de klagandes medgivande fråntaga dem berörda /förmån, vilken varit avsedd att tillkomma de klagande uixder deras tjänsttid. På grund härav och då beslutet kränkte de klagandes enskilda rätt yrkades, att beslutet matte upphävas och skoldistriktet förständigas att såsom dittills erlägga ifrågavarande pensionsavgifter.
Genom överklagade utslaget har länsstyrelsen, sa vitt nu ar i fråga, enar kyrkostämmans beslut den 26 oktober 1913 endast kunde äga tillämpning å de lärare, som vid tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
