Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 8
SVENSK LÄKARETIDNING.
149
brevutdrag: »Från arbetsskolans synpunkt har kartboken många förtjänster, och det ar långt ifrån på sin plats att falla en sådan dom som den iförf. avkunnar.»
13) »I Finland saknas alla spår av Salpaus-
selkä.» __ __ Alla spår av namnet saknas
också i stora geografier och ar icke ens upptaget i Swedberg-Teilings i två band nyligen utkomna »Geografi for seminarier och gymnasier».
Utöver dessa specialanmärkningar har förf. icke mindre an fyra generella omdömen. Jag anför dem här utan att bekymra ^ mig om, huruvida de komma precis i ordningsföljd. Jag har dem i gott minne.
1) Boken ar ett »lappverk». Citationstecknen äro hr H-ds, och vad de skola betyda, har jag inte lyckats att utforska,
2) Boken »har ingen sann och levande kunskap att ge.»
3) Boken kan »i sitt nuvarande skick omöjligen bli till den ledning, som en kartbok bör vara.»
4) Boken »ar absolut undermålig».
Mari undrar över vad som kan ligga bakom detta våldsamma anfall. En nara framtid torde ge svaret. : Höör den 17 febr. 1928.
Ola Bergström.
Till Redaktionen av Svensk Läraretidning.
Med anledning av hr Einar Blombergs till vårt förbund ställda oppna ifråga få vi härmed till tidningens läsares kännedom bringa följande upplysningar om Skolidrottsmärket och dess fordringar:
Stipulationerna for Skolidrottsmärket ha utarbetats efter ingående prövning och under samverkan mellan gymnastiklärare, läkare och på skolidrottens område fullt kompetenta personer. De ursprungliga bestämmelserna ha sedan med ledning av vunnen erfarenhet omarbetats, tills de fått sin nuvarande gestaltning.
Fordringarna för proven äro sa avpassade, att varje normalt utvecklat barn skall - ej omedelbart, men efter förberedande Övningar - kunna avlägga proven for varje åldersklass, då det nått medelåldern för klassen i fråga. Proven for t. ex. B-klassens pojkar skola enligt bestämmelserna avläggas vid lägst 13, högst 15 års ålder. En normalt utvecklad gosse bör sålunda kunna klara proven vid 14 ars ålder, en kraftigare däremot redan vid 13 och en något senare iitvecklad vid 15 års ålder.
Då det gäller bestämmelserna iför ett skol-idrottsmärke, bor man söka göra dessa sa enkla som .möjligt. Att exempelvis lägga in nya prov för varje årsklass vore alltför komplicerat. Dessutom kan det verka tröttande på barnen, att de för varje nytt ar sa att saga genom den inbördes konkurrensen tvingas att avlägga nya prov. I stället ar det en fördel, att barnen få stå på tillväxt en tid för att först senare ta itu med nya uppgifter.
Skulle man ej följa vanliga åldersbestämmelser utan t. ex. dr Schiötts normer för den fysiska levnadsåldern - varom för resten vetenskapsmännen ej torde vara fullt eniga - skulle varje barns fysiska ålder först behöva utprövas, innan detta kunde få avlägga något prov. Detta bleve en alltför invecklad sak, då det gäller en sa omif attan de angelägenhet som prov för ett skolidrottsmärke.
Vad hr Blombergs erinringar mot erforderlig materiell vid avläggande av en del idrotts-märkesprov beträffar, kan den upplysningen meddelas, att samtliga prov, for vilkas avläggande redskap erfordras, kunna ersättas med andra prov. I samtliga åldersgrupper finnes det arrangemanget vidtaget, att i var och en av dem åtminstone ett kastprov finnes, till vilket redskapet kan anskaffas för en ytterst ringa kostnad, varjämte det ar av stor -hållbarhet.
Stockholm den 15 februari 19128, C, Svedelius. Ordf. i Skolidrottsförbundet.
Hr Redaktör!
Till den förklaring av sitt föTra inlägg rörande klockar f r agan, isom hr Joh: s Bexell lämnat i nr 5 av Svensk Läraretidning, anhåller undertecknad att få foga följande anmärkningar.
Vad sa beträffar uttrycket »en enhällig origanistkårs mening» ar det i mitt lörra inlägg tydligt klargjort, att detta ar mitt och icke hr B:s. Men hans formulering av samma sak angavs också i ett sa lydande citat: »vi organister ingenting högre önskade, an att nämnda lagförslag skulle antagas av kyrkomötet och riksdagen». Nu säger hr Bexell, att han »icke kunnat tala om» en enhällig organistkårs mening, och dock har han genom att tala om »vi organister» ingett läsarna uppfattningen att sa var fallet. Att den omröstning i klockarfrågan, som centralstyrelsen iför Sveriges allmänna organist- och kantorsförening vid en senare tidpunkt an (förbundet lät företaga bland landets organister och kantorer, icke omnämndes i mitt förra svar till hr B. far väl anses tillfyllest förklarat därav att icke heller han med ett ord omnämnde densamma. Hr B. talade endast om Sveriges folkskollärarför-bunds omröstning. Därvid stannade också undertecknad.
I motsats till vad hr B. gör med förbundets omröstning skall jag inte varken klandra eller misstänkliggöra den av »organisternas egen organisation anställda». Jag skall endast citera några uttryck ur hr B: s och de av honom anförda uttalandena av organist- och kantorsföreningens centralstyrelse om Sveriges (folkskollärarförbund och dess åtgöranden: »ovederhäftig», »osmakliga former», »ideliga förvrängningar», »sökt - - - suggerera in», »bedräglig» o. s. v. Vidare säges att »i folkskollärarförbundets cirkulär (vid omröstningen i klockarifrågan) nämnes icke ett ord om lagförslagets fördelar utan endast bristerna (framhållas1». Även den som mast vänja sig vid att ta del av mindre väl grundade påståenden, hajar till en smula inför denna kategoriska försäkran, när han enligt lämnad anvisning kontrollerar uppgiften. Hälften av ifrågavarande cirkulär utgöres nämligen av ett ordagrant återgivande av kyrkomötets förslag till tjänstgöringsreglemente för kantorer. Var det månne detta, .som skulle uteslutits, för att lagförslagets brister icke skulle kommit till synes ?
Till sist skall endast påpekas, att hr B., trots att han inte sökt sig på att ’förklara mer an en av de av undertecknad påtalade punkterna, alltjämt gör gällande, att hans framställning ar »allt igenom sann». Vad ar det då som ar sant? Jo, t. ex. att Folkskollärarnas Tidning förklarat, att de som arbetat på att landets OTganister skulle få en betydande lönförhöjning, vore principiella motståndare- till förbundet och dess strävanden! Det förklaras även vara »sant», att minimilönerna för organister skulle blivit 1.200 kr. och 800 kr., om lagförslaget gått igenom, trots att förslaget medgav nedsättning av lönen till mindre an 400 kr. for vissa organister.
Om hr B. menar allvar med sin i förra inlägget uttalade uppfattning, att »den nu pågående striden mellan lärarföreningarna ar mer an bedrövlig» och att »vi måste försöka se saken precis sådan den ar», vad skall då hr B:s inlägg tjäna for förnuftigt ändamål?
Göteborg den 10 ifebr. 19i28.
Viktor Fredriksson.
Meddelande.
Jfr Sv. Ltg nr 7: »Annonsering av lärartjänst».
Bland 48 sökande till e. o. folkskollärarin-netjänsten i Rånbyn, Råneå, har skolrådet enhälligt antagit (förutvarande övningslärarinnan vid Öjebyns seminarium Greta Edman, som nu ar aspirant till samma ordinarie le-digkungjorda tjänst.
Kollega.
Redovisning
for insamling till ung, sjuklig, svart skuldsatt lärare utaif plats.
Fortsättning.
[Mariestadstraktens läranf öTening 35: -; Hulls j ökretsens läranf ören. 2i6:-; Skarakretsen 25:-; Skövde skolförening 20:20; Un-denäs-Halna skolfören. 8: -; Varakretsen* -; Åse- och Vistekretsen* -; Dalbykretsen 17:25; Ekshärads lärarfören.* -; Filipstads bergslags kretsf.* -; Gillbergakretsen* -; Grums härads lärarf. -; Gunnarskogs-Bogens lärarf. 14:-; Hammarökretsen 17:40; Karlstads lärarfÖTen. 20:-; Kilskretsen 15:75; Kristinehamnsortens kretsif. 4: 50;- Kroppakretsen 19:-; Köla pastorats lärarf.* -; Nedre Frykdals läranf. 52:-; Nordmarkens lärarf. 10:-; Norra Ny lärarfören.* -; Norra Rada pastorats lärarfören.*’ -; Ny-sundskretseii 15: 50; Ransäter-Ö. Ulleruds lärarfören. 14:-; Visnumskretsen* -; Vis-nums-Kils kretsfören.* -; Värmlands-Näs lärarfören. 12:-; Väse och Ölme pastorats lärarförening 23: -; Västra Värmlands lärarfören.* -; Övre Fryksdals läranf oren.* -; Askers skolförening 31: 25 ; Fellingsbrokret-sen* -; Hjulsjö-Järnboås lärarf. 18:-; Hällefors-Grythytte läranf. 26:-; Karlskoga kretsfören.* -; Lerbäcks skolförening* -; Linde-Ramsbergs lärarfören. 15: 50; Ljusnarsbergs lärarfören.* -; Mellersta Närkes skolfören. -; Nora pastorats lärarfören. 15:-; Nordvästra Närkes kretsfören.* -; Sydvästra Närkes kretsf.* -; Sydöstra Närkes kretsf. 12:-; iSödra Närkes skolfören. 7:25; Vä-ringens kretsförening* -; Örebro skolfören. 66:-; Kungsör 16:-; Norbergs 10:-; Norra Fjärdhundra 20:37; Ramnäs 25:60; Sala* -; Skinnskatteberg 8:-; ^Södra Västmanland 25:-;. Tärna* -; Västanfors 25: -; Väster-Färnebo* -; Västerås 110: -; Västeråsortens* -; Falu (15 -f 2 systrar 25) 40:-; Gagnef 5:-; Hedemora 14:50; Idre-Särna 5:-; Mora 41:-; Nedre Siljan* -; Ore* -; Orsa 16:40; Stora Skedvi* -; Stora Tuna* -; Svärdsjö 27:-; Säf snäs 5:-; Västerbergslags* -; Västerdalarnes 48:-; Älvdalen 16:-; Arbrå-R. Undersviks* -; Bergsjö 4:50; Bollnäs* -; Del-lenområdets 36:-; Enånger-Njutånger* -; Gävle 105:95; Hedesunda 5:-; Hille* -; Norra Gästrikland 27:-; Los* -; Norra Hälsingland* -; Skog-Lingbo* -; Söderala-Mo 39: 60; Söderhamn 42:-; Södra Gastrit land 15: -; Södra Hälsingland 17: -; Valbo 5:-; Voxna* -; V. Gästrikland* -; V. Hälsingland* -; Ammdsjö-Skorped* - Bjärtrå* -; Borgsjö 21:-; Boteå* - Fjällsjö 10: -; Gudmundrå* -; Haverö* - Helgum -; Härnösand 26:-; Junsele - Mellersta Medelpad* -; Njurunda 47: - Norra Medelpad* -; Nätra* -; Ramsele* -; Skons 20:-; ’Skons, Alnö-Timrå* - Sollefteå* -; iStigsjö* -; Sundsvall* -, Sundsvalls lärarsällsk. 5:-; Sydöstra Ångermanland* -; Säbrå 16:-; Torp 10:-.
Fortsättning -följer.
Kärrgruvan den 3 febr. 1928. ______ Axel Kalm.
* Var vänlig redovisa!
ffirevlåcta.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Frågor rörande skolförhållanden "be-svaras i brevlådan. Däremot tian red. icke åtaga sig att lämna svar i brev.
88. Caritas. Ni torde inte vara skyldig att till undervisning i Eder skola mottaga fortsättningsskolans lärjungar. Ni har ratt till samma lönfönmåner som en ordinarie små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
