Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 9
SVENSK LÄKARETIDNING.
155
Sedan jag nu sökt avbörda mig den tacksamhetsskuld, vari vi stå till olika institutioner och personer, må det tillåtas mig ett par enkla reflexioner, vilka jag såsom lekman gjort inför det senaste dygnets upplevelser.
För det första har det stått klart för mig, då jag jämför intrycken från de fyra kurser av denna art, som jag under årens lopp bevistat, förlagda till tre olika orter, att den individuella prestationsförmågan å kursdeltagarnas sida avsevärt stegrats. Men där-j-ämte skulle jag vilja säga, att denna kurs iått en alldeles särskild prägel av en god »samhällsanda», betingad av de trevna former, under vilka samvaron kunnat äga rum med alla deltagare under ett och samma tak.
Vi få emellertid aldrig förgäta, att dessa kurser icke äro något .s-j älvändamål, väsentligen avsedda att tillgodose deltagarnas personliga nytta och nöje. De stå i folkskolans tjänst. Det ar folkskolans arbete, som genom desamma skall främjas. Vad ar naturligare an att Ni, då Ni återvända till de många skolorna, gå att tillgodogöra Er de inhämtade lärdomarna vid undervisningen i gymnastik med ’lek och idrott? Omtanken om de barn, som undervisas i de tyvärr ännu alltför talrika skolorna utan gymnastiksalar och materiell, har utgjort ett starkt motiv för statsmakternas offervilja gentemot Skididrotten. Den långa vinterns klimatförhållanden gör det också både önskvärt och naturligt, att skolans kroppsövningar under denna tid framförallt stå i skidans tecken.
Ooh med tanke harpa vill jag gärna uttala den förhoppningen, att Ni icke må lämna någon möda oförsökt för att ho® den ungdom, vars fostran Ni äro satta att leda, inplanta icke blott betydelsen av en god individuell prestationsförmåga utan också av en sund samhällsanda. Vad Ni i det avseendet göra för barnen från de mångtusende hemmen, det kommer hela vart folk, hela vårt samhälle tillgodo i form av ökad livskraft. Med dessa enkla ord anhåller jag ätt-få förklara denna Skidkurs avslutad.
En representant för kursdeltagarna bringade å dessas vägnar kursledarna ett tack och överlämnade till rektor Svedelius samt kaptenerna v. Feilitzen och Dyhlén vardera en silverbägare som minnesgåva. Timmen därefter skedde avresan.
Ett litet råd i all anspråkslöshet till manliga och kvinnliga kamrater landet runt: sök komma med på Skiddelegatio-nens kurser! Där få Ni lära Er, vad skidan duger till, och där få Ni erfara, hur det känns, när en nyväckt hänförelse för skidlöpningens adla idrott strömmar igenom kropp och själ. Gör Ni därvid Er första bekantskap med norrländskt fjällandskap, få Ni också lära Er av hjärtat bejaka skaldens ord:
»Den dig en gång skådat har, håller du som fånge kvar i evig längtans brand, vackra, vita vinterland.»
Sven Sjöberg.
Ungdomens yrkesval.
Såsom förut påvisats, bi. a. av folkskolläraren, fil. kand. W. Helle i häftena 113, 119 och 120 av Pedagogiska skrifter samt av rektorn vid Stockholms stads högre folkskola för teknisk utbildning Arvid T. Pehrsson i särskilda publikationer, ar vårt land beträffande yrkesvalsrådgivning åt ungdomen i hög grad efterblivet. Nu har emellertid uppmärksamheten mera riktats på denna sak, sa att det verkligen blivit fråga om statsåtgärder i berörda avseende. Men frågan har tagits om hand av socialdepartementet, utan att skolans) representanter fått öva tillbörligt inflytande på densamma, och tyvärr ser det ut, som om den därför skulle ledas in i alldeles felaktig riktning. Mot detta har rektor Pehrsson med ratta hojt ett varningens ord genom en artikel, som den 7 januari var införd i Stockholms-Tidningen. Då denna ar av intresse för alla lärare och lärarinnor, som ha med ungdomen att göra, må den här återgivas. Den ar av följande lydelse:
Den 10 mars 1927 avgavs gemensamt av kommerskollegium, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen ett »utlåtande i lärlingsfrågan», vilket också innefattade ett förslag till åtgärder for arbetsförmedling och yrkesrådgivning åt ungdom. Mig veterligt har detta utlåtande ingenstädes i pressen varit föremål for diskussion. Då emellertid socialstyrel-. sen i underdånig skrivelse den 9 sistlidne december under hänvisning till utlåtandet-hemställt, att k. m: t måtte utverka riksdagens samtycke till vissa åtgärder i där antydd riktning, torde några randanmärkningar till utlåtandet just nu ej sakna sitt intresse.
Av de 29 sidor, som ägnats speciellt åt ungdomens problem, upptagas de 7 sista av en »inom socialstyrelsen upprättad P. M. rörande arbetsförmedlingen och ungdomen». Precis hälften av återstoden upptages av en redojörelse for de »åtgärder till främjande av yrkesval», som träffats i England, Tyskland, Danmark, Förenta staterna och Sverige. Resten av utlåtandet utgöres, förutom förslaget, av ett ytterst kortfattat referat av inkomna yttranden över lärlingslagsförslaget samt av ämbetsverkens yttrande över detsamma och över behovet av yrkesutbildning.
Redogörelsen för åtgärderna i främmande länder lägger stor vikt vid den administrativa och organisatoriska sidan av saken. Den i England och Tyskland mycket debatterade frågan om »enhetlig ledning» av yrkesvalsarbetet jämte spörsmålet huruvida arbetsförmedlingen eller skolmyndigheten skall vara »centralmyndighet» tycks redan nu, innan ännu något nämnvärt arbete uträttats, i alltför hög grad tilldragit sig uppmärksamheten. Men när sådana frågor blevo aktuella i dessa länder, hade arbetet bland ungdomen redan be-
drivits i 10-20 ars tid; därigenom hade man erfarenhet att bygga på, vilken hänförde sig till förhållandena, sådana de verkligen voro inom det egna landet.
England och Tyskland med sina storstäder och storindustrier uppvisa en helt annan struktur hos näringslivet och ett annat folklynne an vårt lilla land. Utlåtandet skulle därför hava vunnit betydligt i värde, om däri medtagits motsvarande redogörelser från t. ex. Schweiz och Holland, där förhållandena mera överensstämma med vara. På grund av dessa, staters intima kommersiella och kulturella förbindelser med de närbelägna stora länderna har man också skäl till förmodan, att de snabbt skola tillgodogöra sig sådana uppslag och erfarenheter därifrån, som kunna med fördel anpassas efter de mindre förhållandena. Enligt vad sekreteraren i den livaktiga schweiziska sammanslutningen för yrkesrådgivning och lärlingsplatsförmedling vid ett personligt sammanträffande för något ar sedan upplyste, har emellertid där endast i två, ej särskilt stora städer (Luzern och S: t Gallen, om jag ej missminner mig), nämnda verksamhet sammankopplats med den offentliga arbetsförmedlingen. Anledningen till att sa skett i dessa bada städer var enligt samma källa, att arbetsförmedlingsanstalternas föreståndare just där händelsevis voro personligen särskilt lämpade att handhava även verksamheten bland ungdom.
Detta uttalande träffar problemets kärna. Ur detsamma kan också utläsas en sund och praktisk grundsyn på sociala frågor, värd att ägnas större uppmärksamhet vid utredning och diskussion av dylika spörsmål. Ty konsten ligger nog icke i att linjera upp en enhetlig organisation och att utarbeta välskrivna riktlinjer och instruktioner för den tilltänkta verksamheten. Det svara och samtidigt det mest viktiga ar att på varje särskild ort finna en person, som verkligen ar lämplig att handhava det krävande arbetet och samtidigt intresserad därav. Både utlåtandet och socialstyrelsens skrivelse synas mig alltför litet beakta dessa omständigheter. Ur utlåtandet (sid. 22) må citeras:
For nu föreliggande ändamål synes det n u (spärrat av förf.) kunna vara tillfyllest, om gällande grunder for statsbidrag till den offentliga arbetsförmedlingen ändrades sa, att dylikt bidrag iinge utgå till bestridande av kostnader for specialanordningar av förevarande slag vid arbetsförmedlingsanstalterna ävensom, i mån av behov, för specialanordningar till utövande av central ledning och centralt inseende över den lokala verksamheten. Bär jämte torde i avseende på den medverkan, som skulle åligga skolan, vissa bestämmelser och anvisningar bliva erforderliga.
I ingressen till socialstyrelsens skrivelse påpekas, att man bör framgå med varsamhet och försöksvis prova sig fram för att först efter vunnen ytterligare erfarenhet söka nå fram till mera defintiva anordningar på området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
