- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
157

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 9

SVENSK LÄRARETIDNING.

157

mera effektiv anordning, vid den befintliga arbetsförmedlingsanstalten. På vissa hall ha farhågor uttalats for mekanisering av ett på personligt förtroende grundat arbete och for att ett otillbörligt stort inflytande över barnens framtid skulle tillfalla tjänstmän vid sidan av föräldrarna; o. s. v.

Närmast synes den organisation, som på förevarande område skapats i Tyskland, ha tagits till förebild vid uppdragandet av riktlinjerna for en blivande dylik verksamhet i vårt land. Emellertid ha en del skildringar av den tyska verksamheten varit ägnade att ge stod åt den uppfattningen, att man i vårt land icke utan vidare bör genomföra liknande anordningar. Och i senast hitkomna häfte av tidskriften »Ar-beit und Beruf», den tyska riksarbets-förmedlingen{8 officiella organ, finner man ett uttalande, som visar, att den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet bland ungdomen ej i Tyskland lyckats helt vinna förtroende. I Tyskland tillvaratas målsmännens intressen av föräldraråd, och föräldraråden for mellanstadiets skolor äro sammanslutna till ett särskilt riksförbund. Nu har nyligen från detta riksförbund avlåtits en skrivelse till presidenten for riksanstalten för arbetsförmedling, i vilken skrivelse vissa synpunkter och önskemål uttalas, som vittna om att man icke ar belåten med förhållandena sådana de nu äro. Det ar denna skrivelse, som återges i den nämnda tidskriften. I det väsentliga innehåller skrivelsen följande:

Först framhålles, att yrkesrådgivning innebär omvårdnad oeh ledning av ungdomen, och detta under en av de ömtåligaste perioderna i barnens liv. Yrkesrådgivningen måste därför betecknas1 söm en särskilt betydelsefull uppfostringsfråga. Därför ha också i första hand hemmet och skolan med deras ansvar for ungdomens uppfostran rätt och plikt till yrkesrådgivande verksamhet. Men hittills ha hem och skola icke fått det inflytande på utformningen av den offentliga yrkesrådgivningen, som rätteligen tillkommer dem. Och ett djupt bekymmer har därför, heter det i skrivelsen, alltmera spritt sig, att det uppfostrande momentet an mera skall trängas i bakgrunden vid en helt och hållet på arbetslöshetsförsäkring och arbetsförmedling inriktad läggning av verksamheten.

De till riksförbundet anslutna föräldraorganisationerna se i en sådan utveckling en allvarlig fara för en lycklig och kraftig utveckling av den offentliga yrkesrådgivningen. De medge, att yrkesrådgivning och arbetsförmedling hava samma slutmål för sina strävanden, nämligen att giva varje enskild individ hans lämpligaste plats i samhället. Men föräldraorganisationerna finna det på samma gång uppenbart, att yrkesrådgivning och arbetsförmedling i övriga hänseenden äro olikartade. Yrkesrådgivningen måste därför inta en särställning inom arbetsförmedlingen. Det ar nödvändigt, att det pedagogiska momentet erhåller utslagsgivande betydelse vid yrkesrådgivningen, och detta måste komma till uttryck såväl beträffande verksamhetens benämning som i fråga om utväljande av vederbörande personal och vid utformningen av det inre arbetet.

Som yrkesrådgivare böra i ökad utsträckning anlitas duktiga, framstående pedagoger samt erfarna lärare och lärarinnor vid praktiska skolor. Och i styrelser och nämnder

bör det pedagogiska elementet erhålla förstärkning genom inval aiv personer, som. inneha förtroendeposter inom föräldra- och lä-rarsammanslutningar.

Man tar tydligen inte miste, om man i denna skrivelse utläser ett ganska starkt missnöje på föräldrahåll över den nuvarande ordningen for sammankoppling av yrkesrådgivningen med den offentliga arbetsförmedlingen. Och det synes därför föreligga starka skal for svenska riksdagen att vid denna frågas avgörande uppmärksamma och ta hänsyn till de anmärkningar, som sålunda framställts mot de praktiska resultaten av den nuvarande tyska organisationen på ifrågavarande område.

Halvtidsläsning.

Med anledning av en hemställan från Skattebetalarnas förening om utredning rörande varannandagsläsning på landsbygden har skolöverstyrelsen i skrivelse till k. m:t anfört följande:

Det spörsmål Skattebetalarnas förening i föreliggande framställning upptager till bedömande, nämligen frågan om halv- eller heltidsläsningens företräden under vissa givna förhållanden, har under de två senaste årtiondena vid olika tillfällen varit föremål for statsmakternas prövning. Sålunda måste den i gällande undervisningsplan for rikets folkskolor gjorda uppdelningen av folkskolorna i huvudformer och undantagsformer ävensom de i samma undervisningsplan angivna förutsättningar, under vilka undantagsformerna få förekomma, anses tillkommen i nara anslutning till 1917 ars riksdagsskrivelse (nr 369) angående vidtagande av vissa åtgärder till folkundervisningens befrämjande. Det ar således icke endast från »demokratiskt skolhåll» som var-annandagsläsningen stämplats såsom en undantagsform, på intet satt likvärdig med den varjedagsläsande. En sådan stämpel har åsatts den av statsmakterna själva.

Överstyrelsen kan icke finna nödigt att nu ingå på en närmare Ventilering av berörda spörsmål och icke heller att till bemötande upptaga vissa i Skattebetalarnas förenings skrivelse förekommande påståenden och omdömen, i vilka man synes vilja göra gällande, att halvtidsläsningens ersättande av heltidsläsning bedrivits i allt for forcerat tempo och utan hänsyn till lokala ekonomiska och andra förhållanden. I sistnämnda hänseende vill överstyrelsen endast framhålla, att utvecklingen mot heltidsläsning, huvudsakligen på grund av ekonomiska skal, fortskridit stegvis under en lång följd av ar, och att ännu ungefär 20 proc. av landsbygdens skolpliktiga barn undervisas i halvtidsläsande skolor. Givetvis kommer det alltid att finnas skolor, for vilka halvtidsundervisningen kommer att bibehållas. Bestämmelserna i gällande undervisningsplan innebära också, att folkskolor

med halvtidsläsning få förekomma, där heltidsläsning på grund av gles befolkning och långa skolvägar icke kan anordnas, alltså just under de förutsättningar, som i den föreliggande skrivelsen förordas.

Vad angår den hemställan, vari Skattebetalarnas förenings skrivelse utmynnar, tillåter sig överstyrelsen erinra, att överstyrelsen upprepade gånger och senast vid angivande av anslagsbehovet till innevarande ars riksdag hemställt om beredande av anslag till resstipen-dier åt lärare for studier av undervisning och skolväsen i vårt eget och andra länder. Överstyrelsen har således i princip intet att invända emot att norskt folkskolväsen likaväl som vårt eget och andra länders blir föremål for studier av svenska skolmän utan anser tvärtom detta såsom synnerligen önskvärt. Det bör emellertid ihågkommas, att ett lands skolväsen i stort sett utvecklar sig med hänsyn till landets egna geografiska och samhälleliga förhållanden och givna historiska förutsättningar, och det torde därför finnas anledning att i nu förevarande sammanhang erinra därom, att hur betydelsefullt det an kan vara att genom studier av främmande länders skolväsen inhämta lärdomar och erfarenheter, som kunna lända den enskilda lärarverksamheten eller skolväsendet mera i allmänhet till godo, sa later det sig dock icke utan vidare göra att utforma vårt svenska skolväsen efter främmande mönster.

Då överstyrelsen icke kan finna, att Skattebetalarnas förening förebragt tillräckligt saklig och bärande motivering för sitt förslag att genom statens försorg och på dess bekostnad en eller flera personer skulle erhålla uppdrag att i Norge studera varannandagsläs-ningens arbetsmetoder och resultat i syfte att de sålunda gjorda rönen måtte komma till användning vid det fortsatta utformandet av vart lands folkundervisning, får överstyrelsen i underdånighet hemställa, att föreliggande framställning icke måtte föranleda någon e, k. m.: ts ytterligare åtgärd.

Socialt artmedvetande.
I Dagens Nyheter för den 18 febr. skriver den bekante föreläsaren och skriftställaren E. H. Thörnborg i en artikel »Ståndcirkulationen. Amerikanska och svenska synpunkter. II» följande:
Folkskollärarens bror ar fil. lic. och läroverksadjunkt. Till följd av vissa förhållanden äro deras intäkter ungefär lika stora. Deras ekonomiska intressen sammanfalla; föga äro dessa bröder åtskilda i fråga om politisk åskådning. Liksintheten bör ha förenat dem alltifrån barnsben. Och ändå börjar det brista i det gemensamma sociala artmedvetandet. Det härskar nämligen en skiljaktighet i deras ställning utåt.»
Bland mängden av exempel på huru det »sociala artmedvetandet» verkar åtskiljande kan ju det anförda väl försvara sin plats även om vägande invänd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free