Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 9
nämnda styrelse härigenom strök ett brett streck över vad skolförfattningarna näst efter insikter sätta som villkor för erhållande av Järartjänst av ifrågavarande art, nämligen lärarerfarenhet.
Såsom var att vänta, anfördes hos vederbörande domkapitel ^ besvär över valet, märkligt nog icke av någon av de sökande utan av församlingsmedlemmar. »
Klagandena hava i besvären yrkat, att överklagade beslutet måtte till all kraft och verkan upphävas och såsom skäl anfört, att den valde syntes vara den för befattningen i fråga minst meriterade av de sökande.
Uppsala domkapitel har nu i utslag av den 2 febr. funnit skäligt lämna besvären utan avseende.
Då de klagande - ehuru Q icke skolmän - särskilt i sina påminnelser med anledning av Gävle folkskolstyrelses yttrande över besvären framfört synpunkter på en fprtsättningssköllärares kvalifikationer, som äro verkligt beaktans-värda, tillåta vi oss citera följande passus ur deras inlaga:
Den valde har visserligen under fyra ar övervakat minderåriga arbetare vid en sockerfabrik på gränsen mellan Tyskland och Polen, men att detta kan göra honom särskilt lämpad till rektor vid en fortsättningsskola, hava vi svart att förstå. Att såsom flera av de med-sökande med intyg kunna styrka - såsom lärare hava handhaft svenska barn och svensk ungdom i folkskolor, fortsättningsskolor, lärlings- och yrkesskolor, tekniska skolor m. m. under ett tiotal ar synes för styrelsen vara av underordnad betydelse. Det ar något hitintills alldeles enastående, att en verksamhet som fabrikschef kvalificerat till rektorstjänst vid en fortsättningsskola. Därför hava också exempelvis Stockholm, Malmö, Göteborg och Örebro till föreståndare for sina fortsättningrssko-lor valt erfarna lärare men ej fabrikschefer, som tröttnat på det yrke, till vilket de utbildat sig. Dessa med Gävle jämförliga städers folkskolstyrelser hava ej - såsom hr Sjöstedt och Gävle folkskolstyrelse - ansett, att en utbildning genom 6-årig folkskola, kurser för vinnande av inträde vid seminarium, 4-årig seminarieutbildning, ett flertal pedagogiska fortbildningskurser och mångårig lärart j änstgöring- vid folkskolan och dess överbyggnader varit mindre kvalificerande for en fortsätt-liingsskolrektor an de meriter, hr Sjö-stedt kan uppvisa.
Gävle folkskolstyrelses val av rektor vid stadens fortsättningsskolor har också väckt en osedvanlig uppmärksamhet i synnerhet i lärarkretsar, men även bland stadens invånare, vilket kommit till synes i såväl lärartidningarna som i Gävlepressen. Varför? Jo, därför att styrelsen. strukit ett streck över lärar-
erfarenhetens betydelse som viktigaste merit vid tillsättande av lärartjänst. Undertecknade anse därför, att styrelsen icke tillgodosett skolans intressen vid detta val. Det kan icke vara riktigt att lägga vården om fortsättningsskolan i handen på en som lärare sa -gott som oerfaren fabrikschef, då tillgång finnes till högt meriterade lärare, som under en lang följd av ar ägnat sina krafter helt åt skolan. Fortsättningsskolan bor icke bli en avstjälpningsplats för sådana, som tröttnat på det yrke de utbildat sig for och arbetat i uti halva sitt liv, till förfång för dem, som inriktat sina studier och sin erfarenhet på skol-tjänst och dymedelst förvärvat sig erforderliga specialkunskaper i pedagogik. Hr Sjöstedt har icke någon som helst vare sig teoretisk eller praktisk utbildning i pedagogik.
I sin skrivelse till Gävle skolstyrelse säger hr Sjöstedt: »De praktiska kurser, som flera av mina inedsökande genomgått, förbli dock endast kurser.» Ja, for en fabrikschef, som aldrig besökt någon av dessa kurser. Staten har genom skolöverstyrelsen anordnat dem just for att utbilda lärare i den yrkesbestämda fortsättningsskolan, varför betyg från dem äger den allra största betydelse i förevarande fall. Men ännu viktigare ar mångårig lärart j änstgöring och utom denna kännedom om pedagogiska nutidsrörelser, lärobokslitteratur, skoldis-ciplin, skolhygien, skolbokföring, Skolstatistik, skolorganisation. En f. d. fabrikschef ar givetvis obekant med allt detta och kan därför ej heller bli den basta skolledaren, han må sedan hava »odlat» sina egenskaper som industrichef aldrig sa mycket. Det ligger därför något ovanligt absurt i detta val. En skolchef måste ovillkorligen vara en skolman.
Gävle folkskolstyrelses pedagogiska nämnd uppsatte också å förslag till tjänsten en skolman. Skolstyrelsemajoriteten, som dikterade valet, har emellertid, synes det oss, handlat efter skolans basta ovidkommande bevekelsegrunder. En kommunal styrelse, som ar satt att vaka över en samhällsinstitution, har skyldighet att tillsätta befattningshavare enbart efter förtjänst och duglighet.
Vad angår själva sättet for tjänstens kungörande till ansökan ledig har Gävle stads folkskolstyrelse även härutinnan förfarit oriktigt. Styrelsen har nämligen icke ställt sig föreskrifterna i § 49 fortsättningsskolstadgan och § 8 i fölkskolstadgan till efterrättelse. Sålunda har ansökningstiden förkortats till fjorton dagar i’stallet for de föreskrivna trettio, varjämte styrelsen underlåtit att inhämta yttrande från skolöverstyrelsen angående de sökandes lämplighet för befattningen. Ovannämnda föreskrifter måste i detta fall vara tillämpliga, enar i reglementet for Gävle stads fortsättningsskolor omnämnda föreståndare (rektor) måste anses liktydig med i .§49 fortsätt-
ningsskolstadgan omförmälda inspektör eller överlärare (ett annat namn kan ju icke förändra befattningens art). Denna föreståndare (rektor) sorterar direkt under skolstyrelsen och ar alltså fortsättningsskolans chef. Stadens folkskolinspektör ar enligt reglementet endast fortsättningsskolans inspektor. Att den valde endast blev tillförordnad inverkar ej på saken, enar de överlärare och inspektörer, som avses i § 49 fortsättningsskolstadgan, alltid tillsättas endast på viss tid och alltså ej äro ordinarie.
Slutligen kunna vi icke underlåta att framhålla det olagliga uti att befattningen i fråga förklarats till ansökan ledig endast omkring fjorton dagar före skolans början. Härigenom hade det for en lärare, därest han blivit till innehavare av platsen utsedd, ställt sig ytterst svart att ordna med vikariat och dylikt, medan däremot hr Sjöstedt blev den ende, som utan vidare var disponibel, vilket måhända också var meningen. Sommarferierna torde emellertid hava varit mer an behövliga för den blivande rektorn att satta sig in i och i förväg organisera den stora apparat, som en stor stads fortsättningsskolväsen helt naturligt utgör. Den sena tiden for ledigkungörandet torde även den vara något enastående i vart land.
Domkapitlets utslag i förevarande fall lärer komma att överklagas hos k. m: t. Det skall bli intressant att se utgången. Frågan, huruvida en genom mångårig tjänstgöring i folkskolor, fortsättningsskolor, lärlingsskolor o. s. v., ingående kännedom om skolförhållanden, fortbildning i statligt understödda kurser m. m. val meriterad lärare skall nödgas stå tillbaka för en i skolhänseende fullkomligt oerfaren person vid tillsättning av skol-ledartjänst, synes oss vara av allra största vilkt och intresse for landets lärarkår.
Minst sagt underligt vore det väl också, om regeringen tilläte ett skolråd att kringgå bestämmelserna i § 49 fortsättningsskolstadgan genom att utbyta namnet »överlärare» mot »rektor».
Till Sv. Ltgs meddelare m. fi.
Som våra läsare veta, ta vi o tacksamhet emot artiklar i skolfrågor samt meddelanden av olika slag, som röra folkskolväsendet och vad därmed står i sammanhang, och lata det oss tillsända inflyta i Sv. Ltg i den mån utrymmet det medgiver. Likaså ta vi gärna emot och besvara i Brevlådan förfrågningar rörande lärares och lärarinnors rättsliga och ekonomiska förhållanden m. m. I nr 28 för ar 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
