Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 9
täts, enär den på grund av penningvärdets fall redan vid genomförandet var otidsenlig,
att folkskolans lärarkår trots detta icke i likhet med flera andra lärarkårer, som erhöllo lönreglering 1918, erhållit någon som helst tillfällig lönförbättring.
att ungefär hälften av den nuvarande lärarkåren vid folk- och småskolan erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därför ådragit sig studieskulder, som det ställer sig synnerligen svårt att förränta och amortera med löner, grundade på ett prisläge från ar 1914,
att folkskolans lärare icke i samma utsträckning som före 1918 nu kan genom biförtjänster hålla det ekonomiska trycket borta, dels emedan genom bestämmelser i samband med 1918 ars lönreglering bisysslor i stort sett äro förbjudna, dels ock emedan de nya reformerna och de ökade kraven på folkskolans område fordra, att läraren ägnar sin kraft uteslutande åt skolan,
att, då under de senaste åren skattsänkningar företagits med i det närmaste samma belopp, som skulle erfordrats for genomförande av en definitiv lönreglering för folkskolans lärare, och i årets statsverksproposition föreslås förnyad skatt sänkning, som i statsbudgeten uppgår till ett långt större belopp an som skulle krävts för ett bifall till det av skolöverstyrelsen och kåren framförda kravet på en tillfällig lönförbättring åt folkskolans lärare, kretsen finner detta anmärkningsvärt, att statens budget och skattsänkningar ar efter ar balanseras med medel, som göras tillgängliga genom att folkskolans lärarkår kvarhålles på en lägre lönnivå an övriga befattningshavare i allmän tjänst,
att, då efter den senaste skolreformens genomförande folkskolan i större utsträckning an hittills kommer att bliva hela nationens grundskola och kraven på densamma säkerligen komma att i icke oväsentlig grad ökas, det icke kan vara förenligt med omtanke om ett på denna grundskola uppbyggt skolväsendes bästa, att dess lärarkår behandlas sa, att den gripes av misstro mot samhällets goda vilja att giva den dess av lärarlönkommitté, skolöverstyrelse och statsutskott bekräftade rätt,
,att, då ingen kungl, proposition om fullständig lönreglering vid årets riksdag föreligger men de statsfinansiella förhållandena icke med fog längre kunna åberopas som skäl för ett avvisande av varje åtgärd till undanröjande av bestående orättvisor på detta området, kretsen härmed till riksdagens ledamöter velat rikta en allvarlig och vördsam vädjan att genom bifall till av hrr J. P. Johansson och Ruben Wagnsson i första kammaren och av hr Värner Hydén i andra kammaren väckta motioner bevilja folkskolans lärarkår åtminstone tillfällig lönförbättring med de belopp, som av nämnda motionärer föreslagits.
Karlshamnskretsen (117 medlemmar) höll den 11 februari sitt ordinarie årsmöte i Karlshamns folkskola under ordförandeskap av överlärare N. Brorsson, Asarum.
Till ledamöter i styrelsen valdes G. Lindström, Karlshamn, ordförande, efter N. Brorsson, som bestämt avsagt sig kandidatur till ordförandeposten, H. Witzell, sekreterare, N. Brorsson, O. Herrlin och G. Påhlsson.
Vid sammanträdet höll musikdirektör K. E. Jehrlander, Karlshamn, en synnerligen intressant föreläsning över Sångundervisningen i folkskolan.
Lönfrågan behandlades, och kretsen beslöt göra följande uttalande, som skulle tillställas riksdagsmännen inom valkretsen:
Sedan många ar har folkskolkåren förgäves väntat på att statsmakterna skulle beakta kårens rättmätiga krav på lönreglering. Av de tjänstmannagrupper, för vilka staten be-
stämmer lönerna, äro folkskollärarna nara nog de enda, som icke under den 1919 inledda lönregleringsperioden fått sina lönförhållanden ordnade.
När lärarlönkommittén tillsattes 19’20, fick den i uppdrag fullgöra sitt arbete inom sådan tid, att lärarnas lönfråga kunde föreläggas 1922 års riksdag. Åtta ar ha sedan dess gått, och i fem ar har kommitténs utredning legat färdig.
Folkskolkåren har hela denna tid undanhållits den tillfälliga lönförbättring, som kommit andra statstjänstmän till del. Detta ar i all synnerhet kännbart för den stora del av folkskolkåren - ungefär hälften av de nu tjänstgörande lärarna - som erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därigenom åsamkats stora studieskulder, som nu måste förräntas och amorteras med löner grundade på det prisläge, som rådde före 1914.
Lärarkåren hade bestämt väntat, att regeringen åtminstone till innevarande års riksdag skulle framlagt proposition i ärendet. Kåren känner sig därför i hög grad besviken på att sådan uteblivit.
Folkskolans lärarkår vänder sig nu till riksdagen med en varm vädjan, att denna genom att bifalla de av enskilda riksdagsmän väckta motionerna om tillfällig lönförbättring för folkskolans lärare ville förhindra, att denna grupp av statstjänstmän ytterligare bibehålles i orättvis undantagsställning. Kåren anser sig sa mycket mera ha ratt hoppas på riksdagens ingripande till den orättvisa undantagsställningens avskaffande, som den av regeringen föreslagna skattsänkningen på bortåt 20 miljoner tydligt visar, att de förut åberopade statsfinansiella skälen bortfallit.
MM denna vädjan vänder sig Karlshamns-ortens lärarkår till Eder, Herr Riksdagsman, och uttalar den ’förhoppningen, att Ni vill giva de i ärendet väckta motionerna Edert värdefulla stöd och på sa sätt bidraga till skapandet av rättvisa i berörda avseende.
Piteåkretsen hade den 11 febr. möte, varvid kretsens ordf., hr O. Selinus, redogjorde för lönfrågans läge samt for de vid riksdagen väckta motionerna. Efter en stunds diskussion beslöt kretsen göra följande uttalande:
Med stor besvikelse har Piteåkretsen av S. A. F. erfarit, att k. m:t uraktlåtit att i någon form inför riksdagen framföra förslag vare sig om definitiv lönreglering eller tillfällig lönförbättring for folkskolans lärarkår.
MM anledning härav vill kretsen erinra, att snart fem ar förflutit, sedan lärarlön-kommitténs betänkande framlades, utan att från statsmakternas sida något åtgjorts for dess förverkligande; att folkskolans lärarkår icke såsom flera andra lärarkårer, vilka erhöllo lönreglering 1918, erhållit tillfällig lönförbättring; att ungefär hälften av den nuvarande lärarkåren vid folk- och småskolan erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därför ådragit sig studieskulder, som det ställer sig synnerligen svårt att amortera och förränta med löner, som grundats på ett prisläge från ar 1914.
Orsaken till den uteblivna lönregleringen har angivits vara »statsfinansiella skäl». Statens finanser ha emellertid medgivit en efter det nya tidsläget avpassad lönreglering eller lönförbättring för praktiskt taget alla övriga, löntagare i allmän tjänst. Vid 192:6 års riksdag beviljades t. o. m. förnyad lönförhöjning for två större statsanställda personalgrupper. Vidare ha under de senare åren skattsänkningar företagits med i det närmaste samma belopp, som skulle erfordrats for en definitiv lönreglering för folkskolans lärare. Och i årets statsverksproposition föreslås förnyad skattsänkning. Kretsen finner det upprörande, att statens budget och skattsänkningar ar efter ar balanseras med medel, som göras tillgängliga genom att folk-
skolans lärarkår kvarhålles på en lägre lönnivå an övriga befattningshavare i allmän tjänst.
Då således de statsfinansiella förhållandena icke längre kunna åberopas såsom skal for ett avvisande av varje åtgärd till undanröjande av bestående orättvisor på detta område, vädjar kretsen till riksdagens ledamö-’ ter att genom bifall till de av hrr J. P. Johansson, R. Wagnsson och V. Rydén väckta motionerna bevilja lärarkåren tillfällig lönförbättring.
Dessutom beslöt kretsen hemställa till centralstyrelsen for S. A. F. att sammankalla ett ombudsmöte for behandling av lönfrågan.
Göteborgs skolförening hade den 18 febr. sammanträde i Hvitfeldtsskolans aula. Styrelsen framlade års- och revisionsberättelsen for ar 1927, vilka godkändes. Av årsberättelsen framgår, att föreningens medlemsantal vid detta ars ingång utgjorde 930.
Centralbibliotekarien vid Göteborgs folkskolor Axel Norbeck höll föredrag om Undervisning i böckers bruk.
Tal. framhöll, att det ej ar nog med att skolan ger barnen en sa stor grundfond av kunskaper som möjligt. Undervisningen bör sätta barnen i stånd att efter skoltidens slut på egen hand skaffa sig behövliga kunskaper, att gå till litteraturen och ur denna källa, som skolan lärt dem älska, oka sitt vetande. Framför allt böra eleverna bibringas lust och intresse för självständig läsning och vana att finna sig till rätta i vår litteratur. För detta ändamål har i några av de högre klasserna vid stadens folkskolor försöksvis anordnats undervisning i böckers bruk. Dessa lektioner, som varit förlagda till folkskolornas biblioteksrum, ha inletts med redogörelse bi. a. om bokens historia, hur en bok kommer till, bokens vård, titel, register m. m. Sedan ha ordböcker, handböcker och lexikon flitigt utnyttjats, och eleverna ha erhållit uppgifter, för vilkas lösande de måst vända sig till uppslagsböcker eller andra i skolbiblioteket befintliga bokverk. Särskilda frågo- och uppgiftskort ha utarbetats, och på somliga av dessa finnas också litteraturhänvisningar, sa att eleven kan finna rätt på de böcker, där svaren äro att finna. Tillgången till lämplig litteratur ar naturligtvis en av förutsättningarna för metodens rationella utnyttjande, och man kan på goda grunder hoppas, att denna sida av problemet efter hand skall lösas i den riktning, att varje klass erhåller sin boksamling.
Eleverna ha omfattat bokundervisning och dess referensarbete med stort intresse, och deras självverksamhetsföfmåga har uppövats, på samma gång de ock lärt sig att ur andra böcker an de vanliga läroböckerna hämta vetande. Ingen lärare kan heller under någon längre tid syssla med bokundervisning utan att bli »biten» av den. Han kommer att inse det förnuftiga i arbetsmetoden, han ryckes med i den allmänna söka r an dan och finner, vilket utomordentligt hjälpmedel böckerna äro, då de på rätt satt inpassas i undervisningen.
Hr Sture Brodén föredrog under mötet några sånger, ackompanjerad av hr Max Glanzelius.
Växjökretsen hade sammanträde den 15 febr. Föredrag i lönfrågan hölls av folkskolläraren G. Persson, Växjö. Kretsen beslöt enhälligt att antaga en resolution, vari kretsen vädjar till riksdagens ledamöter att genom bifall till de i riksdagens båda kamrar väckta motionerna bevilja lärarkåren en tillfällig lönförbättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
