Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING.
175
fattiga. Skurpengarna borttogos 1885, men skärptes bestämmelserna rörande fattighjonens befattning med städning och rengöring därhän, att de turvis skulle utföra detta arbete utan ersättning och »om någon av fattighjonen, som icke av sjukdom eller ålderdomssvaghet därtill ar oförmögen, skulle vägra att på tillsägelse verkställa skurning i skolsalarna, sa verkställes detta på den tred-skandes bekostnad, och vid anmälan till fattigvårdsföreståndaren avdrages kostnaden härför å den tredskandes fattigdel».
Ar 1884 sker en väsentlig förändring av skolväsendet. Då förenades lärartjänsten vid kyrkan med klockar- och organistbefattningen, och Vällingby mindre skola förändras till egentlig folkskola. Till den förra tjänsten valdes Fredrik Brunnberg och till den senare Johan Petter Adolf Lindeberg, nu pensionerad och bosatt i Solhem.
Ar 1885 nedlades Rasta mindre skola och förhyrdes lokal for skola i Ervinge. Nytt skolhus blev där uppfört 1889.
Ar 1892 upprättas en mindre skola vid Åkalla, där en båtsmansstuga förhyrdes for ändamålet, och ar 1895 far Vällingby särskild verklig småskola.
Sa äro vi framme vid tiden for sekelskiftet, då en omfattande tomtförsäljning började bedrivas, särskilt av" A. B. Hem på landet. Härmed följde en starkt ökad inflyttning och därmed snabbt växande antal skolpliktiga. Ar for ar planeras och byggas skolhus, Ar 1902 ar det nuvarande mindre skolhuset i Duvbo färdigt att tagas i bruk. Samma ar förhyres lokal for skola i Bromsten, 1903 beslutas skolhusbygge i Bromsten och Hässelby, det nuvarande gamla skolhuset; 1904 beslutas nytt skolhusbygge i Duvbo; 1905 utvidgas skolhustomten vid Bromsten och två reservsalar inredas; 1906 beslutades inrätta småskola i Solhem med början 1907, och förhyrdes lokal i Wärsta mangårdsbyggnad; 1907 tillbygges Vällingby skolhus; 1908 och 1909 vidtagas förberedande åtgärder för åstadkommande av skolhus i Solhem, och ett ytterligare i Hässelby; 1910 fattas beslut, att skolhusen i Solhem och Hässelby skulle snarast uppföras, och 1912 voro de färdiga att tagas i bruk.
Vad skolhuset i Solhem beträffar, visade sig detta redan första året otillräckligt, och duplicering måste tillgripas. Sa blev ar efter ar frågan om nytt skolhus för Solhems skolområde alltmer aktuell och ar 1924 beslöt kyrkostämman, att nytt skolhus skulle uppföras å skolhustomten i Solhem, och i dag står skolhuset färdigt for invigning, sedan det redan delvis tagits i bruk från innevarande läsårs början.
Av den sammanträngda redogörelse, som jag härmed lämnat rörande skolväsendets yttre utveckling, torde framgå, att denna under de senaste 25 åren varit synnerligen kraftig. Från 3 mindre skolhusbyggnader och ,6 lärartjänster ar 1901 till 10 skolhus och 52 lärartjänster
jämte 4 lärare i slöjd och husligt arbete ar 1927.
Denna snabba yttre utveckling har ock motsvarats av en ständigt fortgående inre organisatorisk omdaning. Särskilt må i detta sammanhang erinras, att högre avdelning varit anordnad vid A-skolorna under ett flertal ar fram till innevarande läsår, då folkskolan organiserats såsom 7-klassig, med därpå byggd 1-årig fortsättningsskola, att under de senare aren slöjdundervisningen gjorts obligatorisk for skolans 3 högsta klasser sedan ar 1925. Skolläkare finnes anställd och tandvård har införts med fullständig klinikutrustning vid 3 skolor. Slutligen må framhållas kyrkostämmans beslut förra året att från och med nästa läsår, således i höst, upprätta en högre folkskola sa organiserad, att den efter 4 ar må kunna övergå till kommunal mellanskola. Givetvis ställer denna utveckling av skolorganisationen stora krav på ändamålsenliga lokaler, men ar det min övertygelse, att dessa krav skola med denna skolbyggnads tillkomst kunna i väsentlig grad tillfredsställas.
Tal. anhöll till slut att få å byggnadskommitténs vägnar överlämna det nya skolhuset till församlingens skolråd.
Kyrkoherde Busch framförde skolrådets tack till byggnadskommittén och till alla andra, som haft att göra med den nya byggnaden, samt särskilt till Spånga församling.
Därefter hölls invigningstalet av undervisningsrådet N. O. Bruce, som anförde bi. a.:
Det ar ju till fäst vi äro samlade; glädje .saknas ej här. Ty hos varje van av vår folksbildning måste det väcka käns-lor av glädje och tillfredsställelse, att skolan får ett nytt och värdigt hem. Tacksamhet blandar sig med glädjen; barnen, lärarna och föräldrarna ha skal till tacksamhet. Själv ville tal. som statens representant uttala sitt tack ’for de ekonomiska (uppoiffringar Spånga underkastat sig for skolans uppförande. Tacksamhetskänslan har fort våra tankar tillbaka, men vi ii ra en dnvigningsläst, och detta ord förer vara tankar iframåt, mot byggnadens iframtid och ändamål och uppgifter. En skola ar liksom en gåva, som vandrar ur hand i hand. Gåvan går nu vidare till lärarna, som få vara dess förvaltare, sa att denna kommer att motsvara sitt syfte - vd viga byggnaden till ett arbetets hus. Lärarnas arbete ar krävande och ansvarsfullt, och kännetecknande för detta ar, att dess resultat - i motsats till exempelvis arbetet med den nya byggnaden - icke ar sa lätt att uppvisa. Lärarens gärning ar att likna vid ett byggnadsarbete, de bygga upp lärjungarnas karaktär.
Att byggnaden nu står här får utgöra ett bevis på att man tror på att skolans och lärarens arbete skall bära frukt. Det kräves icke blott teknisk färdighet av läraren utan även att han ger sig själv for sitt arbete. Men gåvan skall ej stanna hos lärarna, den skall gå vidare till barnen. Var tid kan sagas vara utmärkande iför .sin .starka uppskattning av barnen, vi leva i ett »barnens århundrade», som Ellen Key sagt. Att ge åt barnen stämmer en särskilt till glädje och offervillighet.
Men när vi giva skolan åt barnen, ar den ett medel att få en annan gåva: en god uppfostran. Det gäller att åt det uppväxande släktet iförmedla kulturarvet. Vi vilja gärna tro, att det går framåt, fast nian ibland kan tvivla därpå. Varje generation måste bygga på den föregående. Det arvet har många olika värden av materiell och andlig art. De största
värdena äro dock de, som växa fram ur människans eget bröst. Det ar ej blott skolan ensam, som skall förmedla arvet. Ty mest lär man i livets skola. Hemmet och föräldrarna ha den största uppgiften for detta arvs förmedling, och skolan gör sitt största verk med stöd av hemmet, den mäktigaste av alla sam-hällsuppbyggande krafter. Men detta arv ar ej som ett penningarv, man måste också förvärva det: »Vad du ärvt av dina fäder, förvärva det, att du må besitta det.»
Tal. lämnade härpå några uppgifter om hur arbetet i ’skolan rätt skall bedrivas iör att bära frukt.
Här skall i denna skola, slutar han, inträda den ena barnaskaran eifter den andra och sedan efter några ar försvinna. Vi hoppas, att de skola lämna skolan med många nyttiga kunskaper och många ljusa minnen. Må allt, som vi hoppas, gå i fullbordan. Och med denna önskan förklarar jag Solhems nya skola invigd for sitt .stora och samhällsnyttiga ändamål.
Talen interfolierades med vackert utförda sånger av en barnkör samt solosång* av folkskolläraren Öhluné. Den stämningsfulla högtidligheten avslöts av kyrkoherden samt med psalm 268:3. Deltagarna togo därefter skolans lokaler i betraktande. På grund av de i alla detaljer praktiska och smakfullt, dock utan all lyx, utförda ’anordningarna med tillgodoseende av alla Skolhygieniska krav kan utan överdrift sagas, att Spånga församling här förskaffat sig ett skolhus av föredömlig beskaffenhet.
Fr.
Förbättrad skolhygien.
Vilka Skolhygieniska åtgärder kanna anses säkrast åstadkomma och bevara ett möjligast gott hälsotillstånd och goda sund-hetsförhållanden åt vara skolbarn och därmed åt lärarna?
Från Nordiska kongressen för skolhygien och
kropps vår d i Köpenhamn 11-15 aug. 1926.
Av med. dr N. Brinke, fältläkare, skolläkare
i Lund.
Under tiden 11-15 augusti 1926 voro inspektören iör härvarande folkskolor och undertecknad anmodade att såsom representanter för Lund deltaga i den i Köpenhamn under dessa fem dagar pågående Nordiska kongressen for skolhygien och kroppslig fo>stra>n.
Kongressen hade vunnit stor anslutning, och det var med en befriande känsla man konstaterade, att allt mäktigare röster nu yrka på en förbättrad skolhygien och kroppsvård.
Inledningsföredraget hölls av professorn i hygien, Fridericia. Han framhöll,’att han ej var skolhygieniker, oeh att han därför ville hålla sig till hygienens historia, som lärde osss, att det viktigaste ar att försöka förebygga sjukdomar. Han framhöll, att försummelse härutinnan sa ofta under skolåldern lagt grunden till tuberkulos samt till kroniska organsjukdomar.
Därpå började de talrika föredragen. Sålunda höllos ej mindre an fem olika föredrag om skolan och idrotten, sju olika föredrag om skolgymnastiken samt föredrag om friluftsläger. Alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
