Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄKARETIDNING.
179
Departementschefen har försvarat sitt förenämnda förslag därmed, att frågan genom 1927 års riksdags beslut rörande andra skolformer kommit i ett nytt läge. Mot detta behö.yer endast erinras, att riksdagen själv icke i sagda beslut funnit anledning till den uppfattningen, att frågan om den kommunala flickskolan kommit i ett nytt läge. Den har för sin del trots beslutet i övrigt vidhållit departementschefens ståndpunkt av ar 1927.
Om således ecklesiastikministerns förslag rörande den kommunala flickskolans anknytning till folkskolan redan ar illa nog, sa finns det dock en annan punkt i hans framställning, som ar om möjligt anda värre. Vi skola komma till den i det följande.
Folkskollärarinnor på småskolstadiet.
I statsverkspropostionen har k. m:t föreslagit riksdagen bi. a.
att godkänna sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, att, där ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande folkskollärare har sin tjänstgöring uteslutande eller till övervägande delen förlagd till småskolstadiet, statsbidrag till lärarens avlönande skall utgå enligt de for småskollärare i motsvarande ställning gällande grunder, ävensom medgiva, att det må ankomma på k. m: t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning av ovannämnda ändring må befinnas erforderliga, med iakttagande likväl att för ändringens genomförande skall gälla en övergångstid av 15 ar, räknat från och med den l januari 1929.
Denna proposition liksom ock de motioner, som i anledning av densamma väckts i riksdagens båda kamrar (Sv. Ltg nr 6), föranleder oss att här något beröra den sak, som sålunda bragts inför riksdagen.
*
I skrivelse den 7 maj 1924 anhöll riksdagen i anledning av en inom riksdagen väckt motion, det k. m: t täcktes verkställa utredning rörande ändring i de beträffande avlöning åt lärare vid folkskolor gällande bestämmelser, i syfte att avlöning och statsbidrag till lärare på ’småskolstadiet icke måtte utgå efter andra grunder an de för småskollärare i allmänhet gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde föranleda. Eiksdagen betonade i sin skrivelse, att småskollä-
rarlön på småskolstadiet och f olk-skollärarlön på folkskolstadiet givetvis måste leda till en uppdelning av lärarkrafterna på folkundervisningens båda huvudområden, småskolan och den egentliga folkskolan i sådan riktning, att för småskolstadiet skulle anställas endast .småskollärarinnor och för det egentliga folkskolstadiet endast folkskollärare. Eiksdagen framhöll tilllika, att en övergångstid borde ifrågakomma. »Först i den mån sådana nuvarande folkskollärarinnor, vilka undervisade å småskolstadiet, avginge från sina befattningar, kunde småskollärarinnetjänster upprättas.»
Skolöverstyrelsen verkställde efter anbefallning av k. m:t en utredning i ärendet i enlighet med de av riksdagen utstakade linjerna men avstyrkte för sin del den ifrågasatta ändringen.
Under ärendets fortsatta behandling framkastade statskontoret en förmodan, att syftet - nämligen den åtrådda besparingen för statsverket - skulle kunna vinnas utan nödtvång för distriktet att för tillgodoseende av undervisningen på småskolstadiet inrätta särskilda småskollärartjänster. Det ginge säkerligen for sig, menade statskontoret, att oberoende av huruvida lärare med småskollärar- eller f olk-skollärarkompetens faktiskt undervisade å småskolstadiet, statsbidrag tillerkändes vederbörande skoldistrikt för denna undervisning med allenast det belopp, som skolat utgå för lärare med småskollärarkom-petens och med sådana ålderstill-lägg, som må tillkomma innehavare av småskollärarbefattning. Detta skulle sålunda innebära, att distriktet väl kunde inrätta folkskollärar-tjänster med folkskollärarlön även på småskolstadiet, men att statsbidrag till dessa finge utgå endast såsom till småskollärare.
I ett senare yttrande har statskontoret med anledning av kritik från skolöverstyrelsen på visst sätt medgivit, att den föreliggande statsbidragsfrågan kanske anda icke kunde klaras med en alltför enkel formel och att den sålunda verkligen inneslöte ett problem. Två sätt för frågans lösning anvisades alltså för säkerhets skull. Det ena motsvarade den förut anförda tankegången, enligt vilken statsbidraget skulle till sin storlek bliva beroende av huruvida vederbörande lärare blivit i bidragshänseende hänförd till småskollärare eller folkskollärare, samt utgå med samma belopp oberoende av befattningshavarens kompetens och faktiska tjänstgöring på det ena eller andra stadiet. Mera konkret uttryckt innebär detta förslag ungefär följande.
Kommunen’ äger inrätta idel folk-’skollärartjänster. Men ett visst antal befattningshavare märkas i örat, utsläppas på folkskolans allmänning utan rågång mellan folkskol- och småskolstadierna för att slutligen i årets skymning infångas i statsbidragsrekvisitionens speciella fålla för småskollärare.
Det andra av statskontorets alternativ ar detta. Ifall distriktet anställer folkskollärare å hela fältet, må statsbidraget i anslutning till nu gällande bestämmelser uträknas såsom för folkskollärartjänster, men från den sålunda erhållna summan göres avdrag for ett visst antal lärare, som anses erforderligt på småskolstadiet. Mera konkret skulle detta sätt kunna uttryckas sålunda. Använd sa många folk-skollärarkrafter ni behaga och beräkna statsbidrag för dem enligt gällande grunder, men låt staten i gengäld tillgodogöra sig skälig inkomstskatt for dem, som motsvara behovet å småskolstadiet, en av-gäld, som bör motsvara skillnaden mellan statsbidraget till folkskollärarlön och till sniåskollärarlön.
I den föreliggande propositionen har k. m: t följt statskontoret och, som det vill förefalla, tillgodogjort sig en blandning enligt de bada nämnda recepten.
Departementschefen kan icke återhålla en viss förvåning över att skolöverstyrelsen icke kunnat lika bra som statskontoret tänka ut den genialt enkla norm för frågans lösning, som k. m:t bestämt sig för, utan i likhet med riksdagen och Stockholms folkskoldirektion föreställt sig, att det besparingsgrepp det här vore fråga om konsekvent måste leda till en uppdelning av lä-rarkrafterna på folkskolans båda, stadier, småskolan och den egentliga folkskolan.
Det torde därför i detta sammanhang vara lämpligt erinra om de av överstyrelsen framförda betänkligheterna mot statskontorets förslag.
Bortsett från den oreda beträffande ekonomi och administration, som ett dylikt system skulle vålla de lokala skolmyndigheterna ävensom statens kontrollerande myndigheter, måste, framhåller överstyrelsen, denna ordning förutsätta en genomgripande förändring i gällande statsbidragsförfattningar på folkskolans område. Hittills hade såsom en grundprincip för statsbidrags utgående gällt, att statsbidraget stått i ett bestämt förhållande till den för tjänsten bestämda lönen. Denna fundamentala grund skulle vid ett genomförande av statskontorets förslag komma att upprivas, och statsbidragets storlek i stället bliva beroende icke av själva tjänstens natur utan av arten av tjänstinnehavarens mer eller mindre växlande t j änstgöringsf örhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0187.html
