Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
SVENSK LÄKARETIDNING.
Nr 10
ej blott hos hennes närmaste anhöriga utan även i kamratkretsen och för många, som lärt känna och värdera hennes personlighet.
Fru B. var född 1882. Efter ,att ha genomgått flickskola vann hon inträde i folkskol-seminariet i Umeå och avlade examen 1903. Samma ar erhöll hon anställning vid folkskolan i Boden, där hon alltsedan haft sin verksamhet. Sedan 1908 har hon varit gift med folkskolläraren E. A- Brännman och efterlämnar utom make och son moder och tre bröder.
Den gripande begravningsakten ägde rum den 29 februari och förrättades av kyrkoherde : von Ahn, som ägnade den döda några vackra erkännande ord, minnande om hennes livsgärning såsom det uppväxande släktets fostrarin-na under 25 ar. Kollegerna hade bildat en kör, som under folkskollärare Holmströms dirigentska p ägnade fru B. en sista hyllning. En lika vacker som gripande sångarhyllning ägnades henne ock av en kör skolflickor.
I kyrkan talade ledamoten av Bodens folk-skolstyrelse kapten H. Hellgren, vilken till den bortgångna frambar skolstyrelsens tack och nedlade en krans vid baren. Överlärare Fröberg erinrade om den bortgångnas livsgärning, varpå han frambar lärarkårens och’sitt eget tack.
-a.
P. Svensson.
En gripande sorgeakt blev det i Asmund-torps kyrka, då stoftet efter avlidne folkskolläraren Paul Svensson, Rönneberga, i närvaro av slakt, församlingsbor och talrika vänner och kamrater vigdes till den sista vilan.
Kyrkan var synnerligen vackert klädd och rikt upplyst, då kistan under tonerna av en sorgmarsch av lärarkamrater inbars . i kyrkan. Akten inleddes med ps. 484 v. .1-2. Kyrkoherde Albr. Åkerman, Asmundtorp, talade över l Petri brev v. 6: »Ödmjukeii eder alltså under Guds mäktiga hand, för att han må upphöja eder i sinom tid». I erkännsam-ma ordalag betonades den förlust, som As-mundtorps skoldistrikt lidit. Sa uttalades ett vila i frid över den plikttrogne och trofaste församlingsmedlemmen.
Efter gravsättningen höll kyrkoherde Åkerman bön, tackade S. för det redliga arbete han utfört i Rönneberga skolas tjänst och^ nedlade en krans från Asmundtorps skolråd. Å de vita banden lästes »Tack för troget arbete». Lärare Karl Räfsten, Norra Möinge, framhöll i ett varmhjärtat anförande den bortgångnes goda kamratsinne och lyste frid över det ljusa minnet. »Hav tack för trofast kamratskap» lästes å den krans, som nedlades. Å seminariekamraternas vägnar talade lärare Anders Ekdahl, Nyvång, vackra ord till minnet och nedlade krans. En kör skolbarn från Rönneberga utförde sang vid graven.
C. Andersson.
F. folkskolläraren Carl Andersson har avlidit i sitt hem i Vargar da i en ålder av 85 ar.
Han var född i Hudene församling, avlade 1871 folkskollärarexamen i Göteborg och har sedan efter kortare vikariat i Göteborg och i Larv varit folkskollärare och organist i Al-gutstorps församling, tills han 1914 avgick med pension. Han var sin hemorts allt i allo och mycket anlitad i allmänna värv. Han sörjes av åldrig maka och sex barn.
Hulda Svensson.
F. lärarinnan i Vadensjö Hulda Svensson har avlidit i sitt hem i Munka-Ljungby i en ålder av 66 ar.
Redan vid 17 ars ålder anställdes den då nyutexaminerade lärarinnan vid nyinrättade småskolan i Vadensjö, där hon sedan oavbrutet tjänstgjorde till ar 1919, då hennes krafter ej längre medgåvo henne att fortfarande arbeta i skolan. Ar 1922 avgick hon med pension efter 43 ars anställning och erhöll då Patriotiska sällskapets stora guldmedalj. Som en nitisk lärarinna, varmt intresserad av sitt kall och sina elever efterlämnar hon ett aktat minne.
Hulda Stein.
Lärarinnan vid Hudiksvalls folkskolor Hulda Stein, f. Sävström, har avlidit.
Hulda Stein var född den 23 juni 1873, avlade lärarinneexamen 1891, tjänstgjorde därefter på åtskilliga platser i Västmanland samt ingick äktenskap med folkskolläraren Lars Stein vid Farna bruk i Gunnilbo ar 1900. Familjen överflyttade till Åvik invid Hudiksvall 1902, då hennes man tillträdde överlärarbefattningen därstädes. Vid upprepade tillfällen kom hon att vikariera längre och kortare tider i skolan, och efter Åviks inkorporering med staden blev hon anstäHd såsom ordinarie lärarinna 1914. Detta ar i korthet de yttre konturerna av ett verksamt liv, som nu sa oförmodat ändats. Vid hennes bår står hennes hårt prövade make tillsyningsläraren L. Stein samt dotter, åldrig fader och tre bröder. Till denna inre krets sluter sig med varmaste deltagande och innerlig medkänsla den kamratkrets, som i henne såg en av sina högst värderade medlemmar.
Begravningen, som ägde rum i Hudiksvalls kyrka, förrättades av kyrkoherde A. Murray. Vid graven talade folkskolinspektörerna Grälen och Westberg, överlärare A. Rydén m. fi.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Folkskolans platsbyrå.
Antal platssökande den l mars 1928.
Stad och län
*=j
II
3 *? 2-
II Folskol-
1 lärarinnor
II Småskol- 1 1 lärarinnor |
O
£3 %£
ocg
I Summa
Stockholms stad . .
10
17
13
7
47
Stockholms län . .
2
4
9
1
16
Uppsala län . . .
3
-
4
2
9
Södermani, län . .
3
2
6
1
12
Östergötlands län .
3
-
4
2
9
Jönköpings län . .
2
3
4
4
13
Kronobergs län . .
2
1
6
-
9
Kalmar län . . . .
1
1
3
3
8
Gotlands län . . .
-
-
1
-
1
Blekinge län . . .
3
3
-
-
6
Kristianstads län .
4
3
3
1
11
Malmöhus län . .
6
12
4
1
23
Hallands län ...
4
1
5
1
11
Göteborgs o. Bohus 1.
8
1
2
5
16
Älvsborgs län . . .
5
1
10
3
19
Skaraborgs län . .
1
3
8
5
17
Värmlands län . .
6
2
2
3
13
Örebro län ....
2
1
4
-
7
Västmanlands län .
3
-
5
1
9
Kopparbergs län . .
Q
-
2
1
8
Gävleborgs län . .
3
5
4
-
12
Västernorrlands län
2
-
2
__
4
Jämtlands län . . .
1
-
2
-
3
Västerbottens län .
__
-
_
-
-
Norrbottens län . .
-
3
-
1
4
Summa
79
63
103
42
287
Från kretsmötena.
Sunnerbokretsen beslöt vid sammanträde den 18 febr. att tillställa länets riksdagsmän en skrivelse, i vilken till dem riktas en enträgen, allvarlig vädjan att genom bifall till i riksdagen väckta motioner bevilja lärarkåren en tillfällig lönförbättring.
Jämshögs lärarförening var den 19
febr. mangrant samlad till möte för att dryfta lärarnas lönfråga i anledning av att regeringen uraktlåtit att åtgöra något för frågans lösning vid innevarande riksdag. Mötet beslöt att instämma i det uttalande, som gemensamt från hela Blekinges samtliga lärarföreningar skall tillställas länets riksdagsmän.
För att bereda for skolan och dess arbete intresserade tillfälle att erhålla en opartisk utredning om lönfrågans berättigande och kårens rättvisa krav, beslöts att tillställa dem den utredning, som på uppdrag av centralstyrelsen utarbetats av aktuarien Alfred Carlsson.
Arvikakretsen liar enhälligt antagit en resolution, vari kretsen uttalar den bestämda förhoppningen, att riksdagen genom bifall till motionerna skall förhindra, att f olkskolkåren bibehålles i sin hittillsvarande undantagsställning.
Åmålskretsen antog vid möte den 18 febr. en resolution, vari kretsen på det kraftigaste vädjar till riksdagens ledamöter att genom bifall till de framförda motionerna bevilja lärarkåren en tillfällig lönförbättring.
Västerås lärarförening har vid möte den 4 febr. beslutat göra följande uttalande, som skulle tillställas länets riksdagsmän :
Snart fem ar lia förflutit sedan den av k. m: t ar 1920 tillsatta lärarlönkommittén framlade sitt betänkande med förslag om definitiv lönreglering åt lärare med av statsmakterna fastställda löner. Detta betänkande ådagalägger tydligt och kraftigt behovet av en snar lönreglering för samtliga ifrågavarande lärargrupper, således även för de vid folkskolan anställda lärarna. Be flesta lärargrupperna ha ännu icke erhållit definitiv lönreglering, men flera grupper, vilka i likhet med folkskol-lärarkåren fingo sina löner reglerade 1918, ha erhållit tillfällig lönförbättring. Folkskolans lärare ha ännu icke erhållit något som helst löntillskott. De äro nu nära nog de enda bland de tjänstmannagrupper, som få sina löner reglerade av staten, vilka icke fått sina lönförhållanden på något sätt ordnade under den lön-regleringsperiod, som började 1919.
Att en lönreglering for folkskolans lärare således ar behövlig, samt att dessa lärare i lönhänseende intaga en synnerligen ogynnsam ställning i jämförelse med dem i utbildning och tjänstgöring jämnställda tjänstmän torde vara fullt bevisat.
Endast den omständigheten må framhållas, att ungefär halva antalet av de lärare, som nu^ inneha anställning vid folk- och småskolorna, erhållit sin utbildning under och efter kristiden. Det ar for dessa ytterligt svart att med lönbelopp, som äro avvägda efter prisläget ar 1914, förränta och amortera sina höga studieskulder. För många av dem lyckas det ej att minska skulderna. De måste tvärtom se dem ökade. Detta förhållande visar tydligt behovet av en snar lönförbättring. Det kan ej landa folkskolan till gagn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
