Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr il
SVENS!:
109
in ett grundanslag for två med folkskolans 5: e och 6: e klasser parallella årsklasser i den kommunala flickskolan? Den saken låtsas han dock icke om. Den bara glider i in i multiplikationerna.
Uppenbart ar emellertid, att då riksdagen under snart 20 ar strängt vakat över att staten icke vidare skulle »utvidga sin medverkan till upprätthållandet av två med varandra parallella barndomsskolor», ecklesiastikministern nu söker förmå riksdagen att helt kasta den nämnda regeln över bord och att i stället just leda in skolväsendet på banor, som sedan ar 1909 »varit övergivna». Då riksdagen nämnda ar genom indragning av statsunderstödet efter viss bestämd tid faktiskt slog ihjäl de dåvarande med folkskolan parallella skolor, söm statsrådet Lindström betecknade såsom »fåfängans», söker ecklesiastikministern nu förmå riksdagen att bidraga till upprättandet av andra skolor, som skola delvis vara parallella med folkskolan, eller med andra ord: han söker att
tenom uppmuntran med statsbi-rag skapa nya »fåfängans skolor». Ty det lärer icke kunna bestridas, att de på folkskolans 6: e klass byggda kommunala flickskolor, som av riksdagen begärts och av de sakkunniga föreslagits, hade kunnat bliva mycket goda skolor för det avsedda ändamålet men att de skolor, som nu föreslagits, äro betydligt mera tilltalande för den sociala fåfängan.
Annars har det varit vanligt, att en departementschef, som for riksdagen framlagt ett sådant förslag, som i något avseende avvikit från av riksdagen förut följd praxis, också lagt sig synnerligen vinn om att for sin avvikelse från sagda praxis framlägga sa starka och övertygande -skal som möjligt. Även härutinnan har ecklesiastikministern, såsom redan antytts, icke tagit saken sa noga. Det häpnadsväckande brott mot 1909 ars riksdags principer, som han här tillåtit sig, synes han, förunderligt nog, betrakta som en ren bagatell, som icke ens behöver omnämnas. Faktum ar nämligen, att han icke kostat på sig ett enda ord till motivering. Han har inskränkt sig till de förutnämnda multiplikationerna. Men dessa utgöra ju ingen motivering alls. Och låt vara, att han vill bygga den kommunala flickskolan på folkskolans 4: e klass, sa följer ju ingalunda därav med nödvändighet det ultrareak-tionära steg, som ligger i förslaget om statsunderstöd även for de årsklasser i den kommunala flickskolan, vilka äro parallella med folkskolans 5: e och 6: e klasser. Un-
derlåtandet av motivering på denna punkt framstår i sa mycket bjärtare dager, som de privata högre flickskolorna fortfarande skola vara utan statsunderstöd för sina med folkskolan parallella klasser. Man kan dock vara förvissad, att, därest riksdagen godkänner ecklesiastikministerns förslag i förevarande avseende och gärdet sålunda blir upprivet, de sistnämnda skolorna snart skola infinna sig med krav på att i avseende på statsunderstöd bliva likställda med de kommunala flickskolorna. Hur långt skola vi månne sedan drivas tillbaka på banor, som nu i snart 20 ar »varit övergivna»? Statsrådet har icke sagt ett ord för att avvärja’en fortsatt kräftgång av nu antydda slag.
På många hall har den ifrågavarande fullständigt reaktionära propositionen väckt mycken undran. Det har synts nara nog oförklarligt, att ecklesiastikministern kunnat, efter den bestämda position han i frågan intagit ar 1927 och efter det riksdagen gillat denna position, sa helt vända kappan, som han gjort, och genast ar 1928 intaga en rakt motsatt position. Det skäl han anfört ar nämligen, såsom vi förut påvisat, icke bärande. Ett rykte har förmält, att denna hel-omvändning skulle bero på någon överenskommelse mellan regeringen å ena sidan samt högerns och bondeförbundets ledande män å den andra i avsikt att vid de kommande riksdagsmannavalen åstadkomma en borgerlig samling. Det nu framlagda förslaget rörande den kommunala flickskolan skulle sålunda vara det pris, söm den borgerliga^ vänstern skulle betala för överenskommelsen. Huruvida ryktet talar sanning veta vi icke, men säkert ar, att propositionen i fråga icke ar agnad att jäva utan snarare att giva stod åt nämnda rykte. Skulle sa förhålla sig, som ryktet förmäler, har det värsta, som kunnat ske med skolan, inträffat. Då har skolan nedsjunkit till att vara en handelsvara i den partipolitiska dragkampen.
Hur nu an härmed må förhålla sig, ar det med grämelse man måste se en folkskolman i egenskap av ecklesiastikminister söka spoliera det verk, som det lyckats Fridtjuv Berg att med otrolig möda och ihärdighet grundlägga.
Att högerpressen ar stormförtjust över propositionen faller av sig självt. Denna överträffar högertidningarnas djärvaste förhoppningar. Somliga av dessa tidningar
prisa nu ecklesiastikministern i höga toner.
Han har »åstadkommit ett både smidigt och praktiskt förslag med flera nyheter och mänga fördelar.» (Falu Läns Tidning.) »Det ar närmast med känslor av överraskning och tillfredsställelse man tar del av den nu framlagda propositionen. -, - I och med att regeringen här ställt sig på en linje, som närmast kan karaktäriseras som en högerlinje, har stridsläget blivit ett helt annat an i fjol.» (Sydsv. Dagbl.)
Andra högertidningar, t. ex. Sv. Da^bl., Aftonbladet, N. D. Alleh. m. fi., som visst icke dölja sin tillfredsställelse, äro dock ganska fräna och hånfulla mot regeringen men framför allt mot ecklesiastikministern for den av dem gjorda helomyändningen. Vi hänvisa till en artikel i N. D. A. på annat ställe i detta nr.
vÅco/ny/ieter.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet for anställning som lärare i ämnet arbetskunskäp vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskolläraren G. V. Schinkler, Öster-Lövsta;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskolläraren P. V. Bratt, Undersvik;
vid fortsättningsskola i anslutning till bergsbruk och järnhantering samt till järnmanufaktur: folkskolläraren K. A. Askelin, Botkyrka;
vid fortsättningsskola med husligt arbete d vad angår hushållsgöromål: folkskoll ar aninnan Anna M. Ch. Sund, f ödd Pettersson, Botkyrka.
Uppskov med ledigförklarandet av
en ordinarie folkskollärartjänst i Sorunda skoldistrikt har medgivits tillsvidare intill den l juli 1930.
Dispens från boställsordningen. K.
m:: t har medgivit, att med anordnande av särskild ingång till tjänstbostad må anstå beträffande Krogsereds kyrkskola i Krogsereds skoldistrikt till utgången av ar 1929 och beträffande envar av Rya och Stixereds skolor till utgången av ar 1931 samt att med anordnande av särskild ingång till lärarbostäder i Offerdals skoldistrikt må anstå, beträffande Rännö skola till den l september 1929, i fråga om Enarsvedjans skola till utgången av ar 1930, beträffande vardera av Landöns och Bredbyns skolor till utgången av ar 1932 samt vad angår en var av Kälarne, Stavre och Aldens skolor till utgången av ar 1935.
Statsbidraget skall utgå. Sedan skolrådet i Brålanda skoldistrikt anmält, att Solberga ismåskola i nämnda distrikt icke varit i verksamhet under vårterminen 1927, på grund av att inom skolområdet ej funnits något skolpliktigt barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
