Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRAEETIDNING.
203
såväl leknrannaarbetet inom kyrkans verksamhet som for det organiserade nykterhetsarbetet. Särskilt har han lagt ned ett förtjänstfullt arbete .inom S. L. ..N.
Sin tjänst som överlärare sköter A. med saktmod och, mild spira, liksom han på ett försynt men målmedvetet och vederhäftigt satt for kamraternas och skolans talan inom folkskolsty-relsen.
Kamrater, lärare och bildningens målsmän vörda och hylla honom på halvsekeldagen.
Edvin Aspling föddes i Askers församling, Örb., den 2,1 mars 1878; avlade folkskollärarexamen i Linköping 1900; har tjänstgjort som lärare i Sköllersta folkskola 1900-02, i Kumla 1903-09, i Ö. Eneby 1910-15, i Stocksunds köping 1917-21 och vid Strängnäs folkskola sedan 1922. Ordf. i Strängnästraktens lärarförening och litteraturanmälare i ett flertal tidningar jämte övriga uppdrag inom och utom skoldistriktet.
E. L-tn.
Dödsfall.
A. Linder.
F. d. folkskolläraren och organisten Anders Linder, Trässberg, har avlidit 77 ar gammal. Han var född i Sävared och utexaminerades 1873 i Göteborg samt avlade året därpå organistexamen i Skara. Efter ett par års vikariat i Trässberg blev han folkskollärare, klockare och organist därstädes. I dessa befattningar kvarstod han till 1908, då han avgick med pension. Under åren 1908-12 var han bosatt i Skara, och 1912-22 skötte han vikariat i olika församlingar i Älvsborgs län. Därefter bosatte han sig åter i Trässberg. Han sörjes närmast av maka samt barn och barnbarn.
A. W. Ekedahl.
F. folkskolläraren på Klöverön i Lycke församling Anders Wilhelm Ekedahl har avlidit.
E. var född på Kinnekulle 1856. Efter att 1880 ha avlagt folkskollärarexamen i Göteborg erhöll han- omedelbart anställning vid Klöver ön-Instöns flyttande folkskola, vid vilken han verkade i 40 ar till 1920, då han avgick med pension. Den bortgångne sörjes närmast av maka och dotter.
Anna Bolin.
Folkskollärarinnan fru Anna Bolin, född Hansson, har avlidit i Landskrona i en ålder av 40 ar.
Fru B. avlade examen i Landskrona ar 1917 och var under de följande två åren anställd I Trälleborg. Hösten 1919 erhöll hon anställning vid Landskrona folkskolor, där hon ar 1923 blev ordinarie. Närmast sörjes hon av make och två barn.
Vatten skoltidning ar det, vars hjälp folkskolans och småskolans lärare och lärarinnor alltid kunna påräkna
vid värnandet av sin ratt,
sa långt denna nämligen står samman med skolans intressent Jo, det ar
Svensk Läraretidning,
söm aldrig dragit sig for att frimodigt, ehuru städse i hovsam form, fora folk-och småskolans samt lärarkårens talan.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Från kretsmötena.
Filipstads Bergslags-kretsen beslöt å möte i Filipstad den 18 februari att i lönfrågan göra följande uttalande:
Var folkskola befinner sig i en period av stark utveckling, och detta nydaningsarbete inom skolan ställer ökade krav på folkskolans lärare. Särskilt under sådana förhållanden synes det vara ett samhällsintresse, att lärarkåren icke tryckes ned av ekonomiska bekymmer, som verka hämmande på skolarbetet. Men sa länge nuvarande avlöningsförhållanden äro rådande, måste lärarkårerna vid Sveriges folkskolor kanna sig tillbakasatta och sitt arbete i samhällsutvecklingen underskattat.
.Sistlidne december manad var det sju ar sedan första statsmakten förklarade en definitiv lönreglering behövlig för Sveriges folk-skollärarkår och anbefallde en utredning, som skulle möjliggöra frågans skyndsamma framläggande far riksdagen. I sju langa ar ha alltså lärarna för omkring 95 proc. av landets barn fått vänta förgäves på den lön, som enligt en mängd oficiella erkännanden rättvisligen borde tilkomma dem. Denna statsmakternas ovillighet att i handling visa, att de behjärta folkskollärarnas rättvisa krav har måhända en orsak däruti, att ifrågavarande befattningshavare äro sa talrika. Men de kunna ju helt naturligt själva ej rå för, att samhället behöver dem i sa stort antal.
Av de tjänstmannagrupper, för vilka staten bestämmer lönerna, äro folkskolans lärare nära nog de enda, som icke under den ar 1919 Inledda lönregleringsperioden fått sina lönförhållanden ordnade. Den ar 1920 tillsatta kommittén for utredning av bi. a. folkskollärar-kårens avlöningsförhållanden, fann visserligen en avsevärd höjning av lönerna for denna kar ofrånkomlig, och samma kommitté framlade också efter tre ar förslag till lönreglering. Men varje framställning, som då och sedan blivit gjord om beredande av samma ratt åt folkskolans lärare som åt andra, har regelbundet mötts av avslag från statsmakternas sida på grund av, som det hetat, »statsfinansiella skäl». Med detta besked har kåren i fråga fått nöjas ar efter ar, ehuru det väl borde varit uppenbart för alla, att det ar orätt att lata i stort sett en enda tjänstmannakår ensam bidraga till att balansera statens budget genom att kvarhålla denna kår på en onaturligt låg lönnivå i jämförelse med andra. -
Denna orättvisa framträder sa mycket skarpare, om man besinnar, att ungefär hälften av den tjänstgörande lärarkåren vid folk- och småskolorna erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därför ådragit sig studieskulder, som det ställer sig synnerligen svart att förränta och amortera med löner, som äro beräknade efter prisnivån före världskriget.
’När folkskollärarkårens lönfråga behandlades vid 1927 ars riksdag, yttrade statsutskottets ordförande bi. a.: »Man måste naturligtvis, om man vill vara rättvis, se till, att man behandlar denna medborgargrupp på samma sätt, som man behandlar andra grupper». - Med tanke därpå, att under den ovannämnda lönregleringsperioden den ena gruppen av statstjänstmän efter den andra fat sina lönförhållanden ordnade, dock ej folkskollärar-kåren, sa ar det väl ej att undra på om denna sistnämnda med otålighet väntar på den i förenämnda yttrande åsyftade rättvisa behandlingen.
Med stor besvikelse och förvåning har folkskolans lärarkår erfarit, att k. m: t icke heller till 1928 års riksdag ansett sig böra framlägga förslag om vare sig definitiv lönreglering eller tillfällig lönförbättring åt densamma. Innevarande ar synes man dock ej kunna åberopa några statsfinansiella skäl såsom försvar för denna underlåtenhet, då ju regeringen kunnat framlägga en riksstat, vari avse-
värda skattsänkningar föreslås. Det skulle säkerligen verka mycket välgörande, om ingen anledning funnes till misstro beträffande s-am-hällets goda vilja att göra rätt åt alla.
Då det emellertid sålunda knappast ar tänkbart, att en definitiv lönreglering detta ar kan komma till stånd utan k. m: ts medverkan, ställer kåren nu sitt hopp till .riksdagen, och vågar kretsen uttala den bestämda förhoppningen, att riksdagen matte bifalla den av J. P. Johansson och Ruben Wagnsson i första och Värner Hydén i andra kammaren väckta motionen i frågan, sa att folkskolans lärarkår åtminstone må komma i åtnjutande av en synnerligen välbehövlig tillfällig lönförbättring. Särskilt vänder sig kretsen till herrar riksdagsmän i Värmlands län med en varm vädjan, att de måtte med sitt inflytande bidraga till detta vart närmaste önskemåls förverkligande.
Vätlekretsen beslöt vid möte den 3 mars göra följande uttalande i lönfrågan:
Fem ar ha snart förflutit, sedan lärarlöri-kommittén framlade sitt förslag till reglering av lönerna för folkskolans lärare, utan att något åtgjorts för förverkligande .av detsamma. »De statsfinansiella skälen» ha lagt hinder i vägen. For övriga lärargrupper har tillfällig lönförbättring beviljats av riksdagen, men folkskolans lärare, som senare an andra tjänstmän kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg, ha ännu ej, trots att statsmakterna vid upprepade tillfällen förklarat sig behjärta deras krav, erhållit vare sig lönreglering eller tillfällig lönförbättring.
Ungefär hälften av den nu tjänstgörande lärarkåren har erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därför ådragit sig studieskulder, som det ställer sig synnerligen svart att amortera och förränta med löner, som grundats på ett prisläge från ar 1914.
Då det nu inträtt en sådan förändring till det bättre i det statsfinansiella läget, att skattsänkningar kunnat föreslås vid årets riksdag, ar det med stor besvikelse folkskolans lärare erfarit, att ej heller i ar något regeringsförslag ens om tillfällig lönförbättring framlagts. Kretsen vill emellertid uttala sin livliga förhoppning, att riksdagen skall genom ett bifall till den i båda kamrarna väckta motionen om tillfällig lönförbättring, visa sig erkänna det berättigade uti att även folkskolans lärare för sitt arbete erhålla sådan ersättning som billighet och rättvisa kräva.
s
Hammarökretsen hade den 24 febr. sitt ord. vårmöte i Skoghall. Därvid förekom bland annat diskussion i lönfrågan, varvid följande resolution antogs att tillställas länets riksdagsmän.
For omkring sju ar sedan erkände k. m: t genom tillsättandet av lärarlönkommittén behovet av en snar lönreglering för lärarna. Fem ar ha gått, sedan kommittén framlade sitt betänkande, enligt ’vilket en höjning av lärarlönerna anses ofrånkomlig. Under dessa ar har regering och riksdag, som bekant gång på gång förklarat sig »behjärta» lärarnas krav, ,som också oficiellt erkänts rättvisa. Lärarna vid folk- och småskolor torde snart vara den enda av de tjänstmannagrupper, för vilka staten bestämmer lönerna, som icke under den 1919 inledda lönregleringsperioden fått sina lönförhållanden ordnade. Flera lärargrupper ha erhållit tillfällig lönförbättring, men lärarna vid folk- och småskolor samt högre folkskolor hållas alltjämt kvar i en undantagsställning, som måste väcka misstro mot samhällets goda vilja att göra lika åt alla.
Ungefär hälften av den nu vid sagda skolor tjänstgörande lärarpersonalen har dessutom under och efter kristiden erhållit sin utbildning, vadan de ådragit sig studieskulder, som de omöjligen kunna amortera och knappast ens förränta med löner, som grunda sig på en prisnivå från ar 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
