Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 12
meningsfränder och förutvarande kår-kamrater.
Nu ar Axel Åström bort a., Sjukdomen liar hindrat honom att, som han i våras sa livligt hoppades, deltaga vid den praktiska utformningen av den genomförda skolreformen. Att detta varit till bestämd skada för arbetsresultatet lär ingen kunna eller vilja bestrida, Det hade varit av oskattbart värde, om inom skolöverstyrelsens läroverksavdelning under det mest krävande arbetsåret i verkets tillvaro funnits åtminstone en kraft, som, förutom det att han suveränt behärskade hela det tekniska reformkomplexet, också delade den grundsyn, som for statsmakterna varit bestämmande vid deras ställningstagande. Ödet ville annorlunda. Men ingen, som på nära hall kunnat följa 1927 års skolreform i dess vardande, kan förneka Axel Åströms stora förtjänster om densamma. Hans långa och gagnande livsgärning i den svenska skolans tjänst har därigenom natt en vacker avslutning. W. B.
Nils Krok död.
Den över hela vårt land kände skolmannen och författaren Nils Krotä avled den 12 mars i en ålder av 63 ar. For de flesta av hans talrika vänner och forna kamrater kommer dödsbudet överraskande. Det väcker säkerligen också förstämning i vida kretsar.
Nils Krok var född i Lund den 23 januari 1865. Efter avlagd folkskollärarexamen därstädes 1884 erhöll han genast anställning vid Hälsingborgs folkskolor och blev där 1886 ordinarie lärare. Under aren 1892-1900 tjänstgjorde han som tillsyningslärare, och 1911 erhöll han behörighet till ordinarie lärarbefattning vid högre folkskola.
Inom folkskolans lärarkår blev Krok tidigt känd genom sina läro- och övningsböcker i modersmålet, vilka hastigt vunno stor spridning. For Sveriges allmänna folkskollärarförening har han alltid varmt nitälskat. Under åren 1897 -1906 var han ordförande i Hälsingborgs-kretsen. Sistnämnda ar måste han visserligen på grund av annat ökat arbete lämna ordförandeskapet, men han har dock sedermera alltjämt stått kvar såsom kretsens vice ordförande.
Ar 1894 upprättade Ka^ok ett handelsinstitut. For detta, - Kroks handelsinstitut i Hälsingborg - som snart förvärvade sig ett gott anseende och som under årens lopp halt ett mycket stort antal elever samt under flera ar åtnjutit statsunderstöd, har han oavbrutet ända till sin död varit rektor.
Även utanför skolans värld har Krok på mångfaldigt satt varit verksam. Hans allmänna kulturella intressen, hans rikedom på initiativ och hans, praktiska organisationsförmåga ha tagits i anspråk för olika ändamål. Sålunda liar han varit ledamot av Häl-
singborgs fattigvårdsstyrelse sedan 1892, föreståndare for stadens föreläsningsförening, som han själv varit med om, att stifta, sedan 1894, styrelseledamot i ett flertal aktiebolag samt under flera ar ordf. i stadens nykterhetsnämnd.
Utanför lärarkretsen har Krok dock otvivelaktigt blivit mest känd genom sin litterära alstring, detta särskilt på dramatikens område. Han debuterade ar 1906 med skådespelet Saul. Därefter följde slag i slag det sociala skådespelet Ingeborg Holm, uppfört på svenska teatrar 1906, Karl XI, prisbelönt av Idun 1907 och uppförd 1908, lustspelet Damer och herrar stadsfullmäktige, uppfört 1907, sagospelet Prinsessan Snövit 1909, uppfört 1911, .skådespelen Judas Iskariot 1911 och Samvetet 1913, romanen Med plog och bibel 1915 och Aladdin (dikter) 1925. Några av de dramatiska styckena ha bearbetats for
filmen. Den förnämsta ar Ingeborg Holm, som utgör en skildring av fattigvårdsförhållandena för 2 å 3 decennier sedan. Denna socialt-etiska film uppfördes under en längre tid på såväl vart eget lands som ett flertal andra länders biografer.
Med Nils Krok bortgick en man av säreget kynne. När han fyllde 60 ar, skrev en av hans vänner om honom bi. a.:
Den nära nog amerikanskt hastiga utvecklingen av samhället (Hälsingborg) och dess institut!one>r, bland dem även folkskolan, har aldrig kunnat distansera Nils Krok. Städse liar han varit bland de främsta i ledet, ofta soim initiativtagare och organisatör. För det egentliga skolarbetet, barnens undervisning och fostran, har Nils Krok de basta förutsättningar genom sin jovialiska läggning, sitt av naturen ljusa lynne i förening med en livlig fantasi, vars alltför stora bångstyrighet dock tyglas av ett utpräglat sinne för livets realiteter, och en optimistisk livssyn, som låter honom tro, att allt blir bra till slut eller åtminstone »bättre och bättre dag för dag». (Sv. Ltg 1925 nr 4.)
Bättre kan Nils Krok knappast karaktäriseras. Det skulle i sa fall vara i de skämtsamma verser, sona lärarkårens i Hälsingborgs verafabrikör K-r skri-
vit till hans 60-årsdag och som återfinnes i nyssnämnda nr av Sv. Ltg.
Närmast sörjande vid Nils Kroks bar stå hans efterlämnade maka och två barn, men i sorgen deltaga alla hans många vänner och alla de, .som- lärt känna denne levnadsglade, humoristiske, varmhjärtade och ärligt strävande kamrat.
Fr.
De tysta övningarnas metodik.
I nr 4 av Sv. Ltg utlyste centralstyrelsen for S. A. F. pristävlan om en handledning for de tysta övningarna i skolor av B-, C- och D-formerna. Det ar säkerligen med största intresse lärarkåren allt Sveriges rike omkring väntar på resultatet av denna tävlan. Vad angår B 3-skolan, som ligger förf. till dessa rader närmast om hjärtat av lätt förstådda skäl, tror jag, att den behövde sin egen lilla handbok. Ingen ar mera kompetent an en ödemarkens lärare att uppsätta kraven på en god handledning - han har praktik, en många gånger bitter, en många gånger intressant sådan. Men jag skulle också vilja saga, att ingen ar mindre skickad att ordna de förhållanden, i vilka han blivit satt, an han - ödemarkens lärare. Detta av många skäl. De teoretiskt starkaste lärarna få A-former. Detta gör teoretiskt sett, att våra bästa förmågor sakna praktik vad angår B-, C-och D-skolor, vilka handhavas av mindre meriterade krafter. En annan sak, som därtill gör dessa lärare oskickliga att utarbeta handledning for de tysta övningarna, ar tiden. Bokrättningen för de många barnens många tysta arbetstimmar, kursläggning av de olika klassernas olika ämnen och sedan att styra alla klasserna mot olika mål, detta fordrar hela hans tid. Men självklart ar, att ingen skall bli mera tacksam för en handledning i de tysta övningarna an de, som med dagens tunga och nattens vaka få bara följderna av bristerna härutinnan. Undervisningen med de tysta övningarna måste helt enkelt utvecklas vidare, och vi stå f. n. på tröskeln till någonting nytt. Här måste ett krafttag göras. Då man nu kan befara, att de lärare, som äga praktik från de högre skolformerna, under den närmaste framtiden icke i nämnvärd grad kunna befatta sig med utarbetandet av handledning och de högre skolformernas lärare sakna praktik, torde det vara lämpligt att redan nu upptaga frågan till diskussion.
Efter en kort praktik i B 3-skolan ber jag få framlägga mina erfarenheter och önskemål. Tysta övningar måste huvudsakligen bli teckning och kartritning, och när en gång metodiken härutinnan nödigt utexperimenterats, skall varje lärobok åtföljas av förslag till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
