Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
215
tysta övningar för de lägre skolformerna. Men huru skola dessa nu ledas? De timmar barnen syssla med dessa ritningar m. m. har läraren ingen möjlighet att sysselsätta sig med dem. Här måste en handbok ersätta läraren, hur osympatiskt detta an låter. Det måste gå hastigt att sätta barnen i gång med arbetet. En hel del böcker ha ju redan utkommit med mycket goda anvisningar till de tysta timmarna, underlagskartor o. a. Jag har emellertid funnit det opedagogiskt att genom en bok förelägga barnen uppgifterna. Varför? Barnen äro lyckligtvis av naturen nyfikna. De se igenom hela boken, och sedan sakna uppgifterna nyhetens behag. Det vore att önska, att varje uppgift kunde föreläggas barnen på ett blad särskilt. Men huru man skall ordna med anvisningarna till barnens underlagskartor och underlagsteckningar ar en rätt svår sak att nöjaktigt lösa. Bor det vara en stor plansch att hänga upp framför klassen? Det vore utmärkt, men det blir en alltför dyr historia, skulle jag tro. Bor läraren å svarta tavlan rita nödiga anvisningar? Det tar för lang tid och stöter på praktiska omöjligheter. Då återstår kanske intet annat an att samlingar av lämpliga ritningar inköpas av skolan. De kunna måhända bestå av vy-kortsliknande blad och vid behov utdelas till varje barn. Utförandet skall vara enkelt och ansluta sig till gjorda underlagskartor och underlagsteckningar. Kunde inte skriftliga uppgifter på samma sätt meddelas? Men detta förfaringssätt far inte bli för dyrt, ty vid de skolor, där detta undervisningssätt ar nödvändigt, få barnen oftast betala all materiell själva. Jag vill också föreslå, att anvisningarna till de olika uppgifterna och underlagsmateriellen till dem bör få köpas separat, då olika delar av landet fordrar olika uppgifter även vad angår de tysta övningarna. Kunde inte intresserade lärare från skilda trakter få inkomma med förslag till enstaka arbetsuppgifter. Härigenom skulle arbetet bli mångsidigt. Denna sida av saken har jag icke tillfälle att vidare utveckla, då pennan håller på att frysa fast vid papperet. Jag ar emellertid mycket intresserad av de tysta övningarnas metodik, och låt oss i denna tidning framlägga kraven till dem, som i den närmaste framtiden tanka göra ett krafttag för att hjälpa oss härutinnan.
P. H.
Om Ni vid läsningen av detta nummer finner detsamma innehålla något i ett eller annat avseende
värdefullt,
sa steutte Ni göra Svensk Läraretidmng en tjänst och gagna den fria Wra/rpres-sen om Ni ville
visa det
for de medlemmar av falk- eller små-skolkåren, som ännu ej äro prenumeranter.
Lönfrågan och andra problem.
Lönfrågan för f olkskolkåren ar nu sa länge omdebatterad, att man börjar allt mer känna leda vid blott dess omnämnande. Jag ämnar heller icke här ingå på statsmakternas satt .att behandla kåren i lönhänseende beträffande den sedan flera ar tillbaka väntade lösningen av lönfrågan. Vad jag här vill påpeka ar det satt, varpå karen behandlas beträffande den lon, som den redan har.
Jag tänker då på bostadsfrågan, ty bostaden ar som bekant även en del av lönen. I boställsordningen heter det ju, att manlig folkskollärare skall ha bostad om tre rum och kok och kvinnlig folkskollärare bostad om två rum och kok, samt att rummen skola stå i (KreUt och lämplig förbindelse med varandra. Detta senare om rummens förbindelse med varandra tycks vederbörande skolmyndighet på sina ställen fullständigt nonchalera, i det att kravet på direkt förbindelse anses vara fyllt, om ett rum lägges i första och ett annat i andra våningen. Jag kan omöjligen inse, att med direkt förbindelse kan menas något annat an att rummen skola ligga intill varandra på samma botten, sa att man genom en dörr kan komma ur det ena till det andra rummet. Det ar ju alldeles självfallet, att bostadsinnehavaren inte alls har samma nytta, eller trevnad utav en bostad, som ar sa beskaffad, att han skall springa upp och ned genom en trappa, då han vill gå ur det ena till det andra rummet. Tänker man sig, att en lärare, som har en sådan bostad, någon gång i sitt liv vid någon bemärkelsedag eller dylikt vill hava någon liten bjudning för vänner och bekanta, sa få dessa då, om de ej få plats i ena rummet, dela sig och vara några i första och några i andra våningen. Detta ar naturligtvis till största nackdel for en kvinnlig lärare, som ju enligt boställsordningen ej har rätt till mer an två rum. En manlig lärare far kanske två rum i första och ett i andra våningen och kan på sa satt åtminstone ha två rum liggande intill varandra, sa vida det ej skulle vara ett trevåningshus, då han kanske far ett rum i första, ett i andra och ett i tredje våningen, och koket eventuellt i fjärde, i fall det ar sa många våningar.
Vidare kan man tycka, att rättvisa och billighet fordrar, att bostaden lägges sa, att åtminstone ett rum far södersol, men detta ar visst inte alltid fallet. Jag hade tillfälle att förliden sommar taga del av ett tilltänkt bostadsbygge, där ett rum skulle läggas åt sydväst, två rum åt nordväst och köket åt nordost. Det var de två basta rummen som lades åt nordväst, och följaktligen kom solen aldrig in under hela vintern och på sommaren blott efter kl. 6 e. m. Då betydelsen av solljus för halsa och välbefinnande allt mer börjar bli känd, ar det val
en inte alltför obillig begäran av en lärare att även få del av detta. Om den enklaste och anspråkslösaste arbetare eller jordbrukare skall bygga sig en stuga, sa nog lägger han den väl inte mot norr utan vill nog gärna få solen in i rummen; men for en lärare ar det naturligtvis ej sa noga.
Om nu någ’on av folkskolans och dess lärares belackare skulle raka få läsa detta, sa kan man nog vara saker på att han kommer att yttra ungefär följande: »Det ar då alldeles bedrövligt vad folkskolans lärare äro oförskämda, Tänk, de göra anspråk på att få bostad om tre rum och kok i samma våning och till och med mot solen. Huru många tiggare, landsvägslodare, fattighjon, lös-drivare, arbetslösa m. m. finnes det ej, som inte ens ha tak över huvudet. Nej, nu går det alldeles för långt.» Ja, ungefär sa komme det nog att heta, ty det ar inte sa sällan man far hora sådant.
En annan sak ar vattenfrågan. Här heter det som bekant i boställsordningen, att vatten skall finnas i bostaden eller i dess omedelbara närhet. Nu ar då frågan, vad som rimligtvis kan menas med omedelbar närhet. Mig synes det, att med omedelbar närhet till bostaden bör menas på skoltomten, men sa tycks ej somliga lokala skolmyndigheter mena. Fastmer finns det nog de, som mena, att om vattnet ej ar längre borta an en km., sa ar det i omedelbar närhet. Vad sedan vattnets beskaffenhet angår sa finns det flerstädes ej den ringaste kontroll på detta, utan om det ar en vätska som ar »flytande», får den genast tjänstgöra som gott och friskt vatten.
Detta var nu bara ett par ex. på hur boställsordningen Jca/n tolkas och får tolkas, Exemplen skulle nog kunna flerdubblas, men av utrymmesskäl far detta vara nog.
Då, som jag nämnde i början, bostad med vad som hör till den ar en lönför-mån for landsbygdens lärare, ar det högeligen av nöden att slå vakt om denna lönförmån, sa att inte redan den lönbestämmelse, som ar fastställd, söndersmulas, medan lärarna vänta på sin lönreglering, vilken nog aldrig kommer.
Jag vädjar därför till kamrater i hela Sverige, att vi matte ena oss om att sa fort sig göra later söka få dessa paragrafer ändrade, sa att inga misstolkningar kunna uppkomma.
Det skulle exempelvis kunna heta sa i boställsordningen, att rummen skola ligga på samma botten och intill varandra och att åtminstone ett av rummen skall vetta mot söder, samt att vatten skall finnas i bostaden eller på skoltomten.
Man kan tydligen spara en tendens till att rasera denna lönförmån, som läraren har i bostaden. Därom vittna de ofta förekommande dispenserna från boställsordningen. Vi ha ju i ar upplevat det ar, då bostäderna skola vara försedda med egna ingångar och man märker ju allt för val, hur dispenser från detta beviljas för flera ar framåt. Ett annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
