Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 13
Därvid framställdes tre olika yrkanden, nämligen dels att enligt förut fattat beslut öpo-reks skola skulle anordnas enligt andra informen i omförmälda undervisningsplan, dels att enligt ett av särskilda kommitterade ocn iörsamiingens skolråd framställt dcörslag förlägga en skola av andra B-f ormen till Uiaäng samt anordna en skola av tredje B-formen i Sporek, dels ock att uppföra ett skolhus i Stora »Saltvik i stället for i Glaäng. Mter framställd proposition å dessa förslag förklarade stämmans ordförande sig ans-e kommitterades ocn skolrådets förslag med övervägande ja antaget. Tillika beslöts, att medel därtill skulle uttaxeras under loppet av tre ar, varav 5,000 kronor uttaxerats ar 1925, ocn skulle resten täckas genom tillfälligt lån. Åt särskilda vid stämman utsedda kommitterade uppdrogs att ombesörja uppförandet av en skoinus byggnad i Glaäng till början av höstterminen 1926.
Över kyrkostämmans beslut besvärade sig klaganden nos domkapitlet. Den nya skolan i Giaäng komme att ligga i skolrotens sydöstra horn. Förläggandet av en skola till denna plats vore med hänsyn till det ringa antalet barn därstädes, vägavstånden inom roten samt vägarnas (beskaffenhet olämpligt. Kyrkostämman hade vid klandrade beslutets fattande icke /bestämt propositionsordningen mellan de vid stämman framställda yrkandena, vadan ordförandens åtgärd att samtidigt framställa proposition å dessa yrkanden syntes strida mot § 15 jkyrkostämmoförordning-en. På grund härav och då klandrade beslutet icke tillkommit i laga ordning yrkades, att domkapitlet matte med upphävande av beslutet förordna, att iSporeks skola skulle anordnas enligt andra B-formen i omförmälda undervisningsplan, samt att det till särskilda kommitterade lämnade uppdraget att anskaffa ritningar och inkomma med kostnadsförslag skulle tills vidare inställas.
Enligt överklagade utslaget prövade domkapitlet, enar klaganden icke iförmått visa, att det klandrade (beslutet vore olagligt i något av de hänseenden, som omför maldes i § 41 av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, skäligt lämna de anförda .besvären utan avseende.
I besvären .fullföljde klaganden sin hos domkapitlet förda talan.
K. m: t har den 9 mars 1928 lämnat besvären utan bifall.
Undervisning i engelska språket. K.
m: t har medgivit, att i sjunde klassen vid Varbergs stads folkskolor må tills vidare meddelas undervisning i engelska språket med den undervisningstid, som vid prövning och fastställelse av läroplan for sjunde klassen kan befinnas lämplig.
Lärarval upphävda. Hos k. m: t hade K. E. Renqvist anfört besvär över domkapitlets i Uppsala den 9 juni 1927 meddelade utslag i mal angående förslag och val till en folkskollärarbef att-ning vid Gävle stads folkskolor.
Efter det såsom sökande till ifrågavarande befattning .anmält sig .bland andra P. M. W. Skärdin, E. O. A. Linander, B. F. Elm-gren och klaganden, uppförde folkskolstyrel-sen i Gävle den $2 november 19-26 å förslag till befattningen Skärdm, Linander och Elmgren i nu nämnd ordning. Vid sammanträde med .folkskolstyrelsen den 17 december 1926 utsågs härefter Linander till innehavare av befattningen.
Över .förslaget och valet besvärade sig klaganden’ hos domkapitlet under yrkande, att enär han med avseende å meriter vore Överlägsen de å förslaget uppförda sökandena, förslaget och det därpå grundade valet matte upphävas samt klaganden uppföras å första förslagsrummet eller i varje fall erhålla rum å förslaget framför Elmgren.
Genom överklagade utslaget yttrade domkapitlet: Som domkapitlet vid jämförelse mellan de föreslagna, å ena, och klaganden, å "andra sidan, funnit, att med avseende å nit, förmåga att upprätthålla ordning i skolan och att i övrigt leda barnens uppfostran klaganden icke ägde företräde framför sina å förslag uppförda medsökande, varemot klaganden i undervisningsskicklighet och färdigheter samt erfarenhet, förvärvad under föregående tjänstgöring, ägde överlägsenhet framför bemälda medsökande, men att detta företräde icke uppvägde de föreslagnas överlägsenhet i kunskaper, ådagalagda bland annat genom val vitsordade studentexamina, alltså och då en högre .bildning i allmänhet måste tillmätas stor betydelse även för undervisningen i folkskolan, funne domkapitlet skäligt lämna besvären utan bifall.
I besvären fullföljde klaganden sin hos domkapitlet förda talan.
Enar klaganden, som val icke kan anses äga företräde framför den å första förslagsrummet uppförde Skärdin, måste genom sina i folkskollärarexamen ådagalagda insikter och färdigheter samt sin långvariga, väl vitsordade tjänstgöring anses förtjänt av rum å förslaget framför Linander och Elmgren, prövade k. m: t den 9 mars 1928 skäligt att med ändring av domkapitlets utslag upphäva det upprättade förslaget, sa vitt andra och tredje förslagsrummen angår, och det förrättade valet samt med iakttagande av den genom det därutinnan icke överklagade förslaget bestämda ordningen mellan Linander och Elmgren förordna, att å förslaget skola uppföras Skärdin, klaganden och Linander i nu nämnd ordning, ävensom i följd härav visa malet åter till folk-skolstyrelsen for anställande bland de sålunda å förslaget uppförda sökandena av nytt val till innehavare av tjänsten.
- Hos k. m: t hade handlanden C. G. Hellquist anfört besvär över domkapitlets i Skara den 20 juli 1927 meddelade beslut i fråga om tillsättning av en folkskollärarbefattning i Tuna församling.
E-fter det på grund av gåvor och testamen-tariska dispositioner av prosten Jonas Silvius inrättats en skola i Tuns pastorat, meddelade k. m:t genom särskilda resolutioner den 8 november 1764, den 17 mars 1767 och den 22 november 1771 fastställelse å berörda stiftelse.
Genom resolution den 25 februari 1859 stadfäste k. m:t ett vid allmän gällstämma med Tuns pastorat antaget förslag till stadgar lör ifrågavarande skola, innehållande att skolan skulle efter dåvarande lärarens avgång bliva en sådan högre folkskola, som åsyftades i kungörelsen den 23 april 1858 angående ytterligare åtgärder till folkundervisningens ’befrämjande, att till årlig avlöning åt läraren vid denna högre folkskola skulle anslås viss del av arrendeinkomsten av stiftelsen tillhöriga hemman, att övriga delen av arrendeinkomsten skulle användas till avlöning åt två eller .flera ambulatoriska folkskollärare i iförsamlingen, att läraren vid den högre (folkskolan skulle i viss närmare angiven ordning tillsättas av konsistoriet i Skara samt att de ambulatoriska folkskollärarna skulle tillsättas i den ordning, stadgan om folkundervisningen i riket den 18 juni 1842 samt sedan dess utkomna eller utkommande författningar i ämnet föreskreve.
Den 3 oktober 1890 medgav k. m:t, att ifrågavarande skola finge i avseende å läro-
ämnen och lärokurser anordnas såsom en vanlig folkskola, med vilken skulle vara förenad en jämlikt de i kungörelsen den 11 september 1877 givna grunderna anordnad fortsättningsskola. Genom brev den 6 oktober 1899 medgav k. -m:t vidare, att lärarbefattningen vid skolan finge förenas med klockar- och organistbefattningarna i Tuns församling. Tilllika förordnade k. m:t beträffande tillsättningen av de förenade tjänsterna, att pastor i församlingen och dess kyrkostämma skulle föreslå därtill lämpliga personer och underställa sitt lörslag domkapitlet, som bland de sålunda föreslagna skulle hava att utnämna den, som befunnes lämpligast.
Efter det å förslag till ifolkskollärartjänsten vid en nyinrättad folkskola inom församlingen av skolrådet uppförts S. J. Nilsson, Sanna Erika Maria Rådström och Magna Alfhild Sjörén, erhöllo vid å kyrkostämma den 29 maj 19i27 förrättat val Magna Alfhild Sjörén 75 röster och Nilsson 19 röster, medan Sanna Erika Maria Rådström icke erhöll någon rost.
Under åberopande av k. m:ts ovanberörda, beslut iden 6 oktober 1899 överlämnade församlingens pastor handlingarna i ärendet till domkapitlet med hemställan, att domkapitlet matte utse innehavare av tjänsten.
Genom Överklagade beslutet yttrade domkapitlet: Domkapitlet, som funne sig böra tillsätta även denna nyinrättade lärartjänst jämlikt bestämmelserna i det ovannämnda k. brevet av den 6 oktober 1899, beslöte att till innehavare av ifrågavarande tjänst utse Nilsson, vilken, enligt vad handlingarna utvisade, vore den för tjänsten mest lämplige.
I besvären anförde klaganden huvudsakligen följande. Ovanberörda k. brev av den G oktober 1899 avsåge allenast förenade folk-skollärar-, klockar- och organistbefattningarna i församlingen, vilka tjänster emellertid vore besatta med ordinarie innehavare. Det k. brevet vore däremot icke tillämpligt å nu ifrågavarande tjänst, vilken vore nyinrättad och tillkommit genom uppförande på församlingens bekostnad och utan anlitande av stiftelsens medel av en ny folkskola inom församlingen. Det vore under sådana förhållanden orimligt, att församlingen skulle berövas rätten att tillsätta denna tjänst. På grund härav och då domkapitlets beslut strede mot kyrkostämmoförordningen, samt domkapitlet genom beslutets fattande överskridit sin befogenhet, yrkade klaganden, att beslutet matte upphävas.
Enar det icke kan anses tillkomma domkapitlet att på grund av de bestämmelser, som av ké m: t meddelats rörande tillsättning av den med klockar- och organistbefattningen förenade lärartjänsten vid Tuns folkskola, tillsätta jämväl nu ifrågavarande nyinrättade lärartjänst, prövade k. m: t den 9 mars 1928 skäligt att med bifall till besvären upphäva domkapitlets i målet meddelade beslut.
Godkänd lärobok. Skolöverstyrelsen liar medgivit, att »Guds rike. En sammanfattning av den kristna tros- och livsåskådningen for folkskolan» av folkskolläraren P. Haller må användas vid kristendomsundervisningen i de i k. kungörelsen den 28 maj 1920 (nr 259) omförmälda läroanstalter.
Fortbildningskurserna, Skolöverstyrelsen har i cirkulär den 14 mars anmodat samtliga statens folkskolinspektörer att, efter granskning av till deon insända ansökningar om deltagande i årets kurser for lärare vid fortsättningsskolor och med ledning av angivna bestämmelser, avgiva utlåtande beträffande dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
