Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 14
månader efter sistnämnda ars utgång blivit slutbehandlade.
3. Vid ombyte av inspektör skall ledamot av skolöverstyrelsen eller annan person, som överstyrelsen därtill förordnar, anställa inventering av till inspektionsverksamheten hörande handlingar och skall protokoll över verkställd inventering upprättas i två exemplar, av vilka det ena överlämnas till överstyrelsen och det andra förvaras hos den inspektör, som tillträder befattningen. § 32.
Ansökan om avsked från folkskolinspektörs-befattning skall, ställd till k. m:t, ingivas till skolöverstyrelsen, som har att med eget yttrande överlämna ansökningen till k. m:t.
Angående ordningen för prövning av fråga om avskedstagandes rätt till pension gäller vad därom ar särskilt stadgat.
Denna kungörelse träder i kraft den l april 1928; och skall den berättelse rörande skolväsendets tillstånd och utveckling, som det jämlikt § 23 mom. 2 åligger folkskolinspektör att avgiva senast den 31 december 1928, omfatta tiden från och med den l januari 1927 till och med den 30 juni 1928.
Det alla etc.
Stockholms slott den 9 mars 1928.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAsF ADOLF. (L. S.)
Sigurd Ribbing.
Ufl dagspressen.
Folkskollärarnas lönkrav.
Under denna rubrik skriver fil. dr P. S. BceckUmd i Hälsingborgs Dagblad för den 29 mars följande:
, Herr Kedaktör.
Åter nödgas jag taga till orda i denna fråga, då jag anser, att de synpunkter, som framföras i »Sunt Förnuft», föga överensstämma med rättvisa och billighet.
Då riksdagen for 9 (nio) ar sedan uttalade, att »lönsystemet for kom-munikationsverken snarast skulle bringas i tillämpning för alla tjänstmän, även lärarna», ar det ju for vanligt sunt förnuft överraskande, att sa ännu ej skett. L ärar lönnämndens förslag ar för länge sedan klart; detta förslag hål-håller sig i underkanten av vad rimligen kan komma i fråga; trots detta förhalas saken ar från ar. Hittills har man kunnat skylla på »det statsfinansiella läget», en fras, som ar som skapad for att dölja augurernas leende och som väl ? ingen med sunt förnuft vidare later dupera sig av. Inte ens det yttre skenet kan upprätthållas med årets förnämliga budget. ’
I början av dyrtidstilläggens tillvaro uttalade statsutskottet statens principiella skyldighet att ge full kompensation for dyrtiden. Detta löfte glömdes bort redan följande riksdag, medan hundratals miljoner slungades i kristidskommissionernas ginungagap.
Vid kommunikationsverken f ramtvangs kompensering genom lönreglering genom hot om »direkt aktion». Lärarna voro i avsaknad av detta tvivel-
aktiga kampvapen: deras lojalitet belönades genom uteblivandet av löftenas uppfyllelse.
Sunda förnuftet säger, att lärarna under dessa förutsättningar borde äntligen få sin blygsamma lönreglering. Därför söker man nu på minst sagt ovärdigt satt efter skal for att undanskjuta deras uppenbart rättfärdiga krav.
Foga lojalt att som skal däremot anföra, att »tjänstgöringstiden ar blott 341/2 (!) veckor pr ar och 24-30 timmar pr vecka. Det ar ju staten själv, som bestämt denna tjänstgöring, som for övrigt endast till synes ar »lindrig». Varför lägges det lärarna till låst, att staten bestämt deras tjänstförhållanden?
Nej, till grund för motståndet mot varje förbättring av lärarnas ställning ligger alltjämt det i folksjälen fortlevande föraktet mot »boklig» bildning och agget mot den, som under ens egen skolgång tvang en att inhämta det nödiga kunskapsmåttet. Den kärlek till kallet och det unga släktet, som alltjämt utgör det bärande momentet i lärarens strävan, kan aldrig uppskattas - och har aldrig uppskattats.
Den kärlek och tacksamhet, som en lärare tror sig röna av sina lärjungar, ar endast ett hjärnspöke: sa fort den unge växt till bestämmande man i staten, har kärleken bytts till agg och tacksamheten till förakt. Det ar en rest av obildningens självförhävelse- över bildningens målsmän, som alltfort dröjer i den svenska folksjälen och som ar det verkliga hindret för uppfyllandet av elementär rättvisa mot lärarna.
dagen.
Den kommunala flickskolan.
Socialdemokraternas motioner.
Sedan i nr 13 redogjorts för vissa delar av den motivering, som i de socialdemokratiska motionerna angående den kommunala flickskolan anförts för motionärernas yrkande på avslag å k. m : ts proposition rörande sagda skola, fort-sättes här med en kort redogörelse för vad motionärerna i övrigt anfört.
Beträffande reformens kostnader anmärka de till en början, att kapitlet »kostnadsberäkning» i propositionen utgör ett mycket detalj-fattigt bidrag till belysande ur riksdagssynpunkt av denna grundläggande sida av den föreslagna reformen. Den för bedömande av statens och vederbörande kommuners totalkostnader viktiga upplysning-
en, i vilken utsträckning flickun-dervisningen kan beräknas övertagas av den nya skolformen, söker man förgäves i propositionen. Vidare uppvisas, att statens kostnader räknats i underkant.
Det borde icke, saga motionärerna, hava utgjort någon oöverkomlig uppgift att beräkna den inträdande kostnadsökningen under den tänkta förutsättningen, att den privata flickskolans verksamhet fullständigt övertoges av den kommunala. På sa sätt skulle riksdagen dock erhållit åtminstone ungefärlig föreställning om den maximik\ost-nad, som reformen skulle förorsaka staten i främsta rummet, men även kommunerna.
I propositionen har uppdragits en jämförelse mellan kostnaderna för en 8-Jdassig flickskola (Södertälje) och en kommunal flickskola. Enligt ^ denna skulle statsbidraget pr lärjunge i den 8-klassiga flickskolan uppgå till 173,91 och kommunalbidraget pr lärjunge till 45,70. Motsvarande bidrag till den kommunala flickskolan skulle enligt propositionen bliva resp. 283,54 och 109,33. Motionärerna ha for den kommunala flickskolan kommit till avsevärt högre belopp.
Men motionärerna ha även beräknat kostnaderna för varje särskild skola och meddelat de huvudsakliga resultat, som vid ett sådant beräkningssätt vunnits. Beräkningarna hänföra sig till höstterminen 1927 och äro gjorda under förutsättning att de privata flickskolorna allmänt ombildas.
Merkostnaden för statsverket skulle enligt den verkställda detaljkalkylen icke kunna sättas lägre an till 2,321,000 kronor.
En enligt propositionens grunder verkställd beräkning av kommunens kostnader visar ett totalbelopp av 1,800,000 kronor. Men motionärerna påvisa, att kommunernas kostnader komma av flera skäl att avsevärt överstiga detta belopp.
Eesultatet av beräkningarna sammanfatta motionärerna sålunda:
Såsom ovan erinrats, grunda -sig de utförda beräkningarna på den förutsättningen, att samtliga privata flickskolor kommunaliseras. Även om denna förutsättning icke fullständigt förverkligas, komma givetvis statsutgifterna för flickornas undervisning att undergå en avsevärd relativ ökning. Ty de anförda siffrorna lägga i dagen, att varje särsMldl stiola för staten lika val som for kommunen blir väsentligen dtyrba-rare an de nuvarande privata flickskolorna. Belysande för den inträdande utgiftsstegringens omfattning ar, att en kommunalisering av enbart flick-skolväsendet i Göteborg skulle draga en kostnad av grundanslaget nästan lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
