Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 14
SVENSK LÄRARETIDNING.
257
stor som hela det nuvarande reservationsanslaget till högre flickskolor. Detta faktum finnes ingenstädes i propositionen klart framlagt. *
Motionärerna göra följande sammanfattning av kritiken.
Den föregående framställningen har alltså ådagalagt, att k. m: ts proposition på avgörande punkter befinner sig i strid med de grundlinjer, som av 1927 års riksdag uppdroges for den kommunala flickskolans organisation. Den föreslagna skolans anknytningsförhållanden regleras .sålunda på ett satt, som gör skolformen otillgänglig för stora lär j unggrupper i städerna liksom ock for landsbygdens ungdom. Undervisningens planläggning och anordning lämnar rum f or tungt vägande anmärkningar av innebörd, att skolan icke kan skänka sina lärjungar erforderlig: allmänbildning, på samma gång den på ett betänkligt satt begränsar möjligheterna for meddelande av den på hemmet inriktade praktiska utbildning, som utgör den nuvarande flickskolans viktigaste säruppgift. Och genom isoleringen gentemot gymnasiet framtvingas flickornas anlitande av realskolan i en omfattning, som måste ingiva de största betänkligheter, icke minst ur statsfinansiell synpunkt. Slutligfen mediför den föreslagna anknytningsprincipen i förening med den projekterade organisationen, att skolformen måste komma att pålägga såväl stat som kommun sa avsevärda kostnader, beträffande vilka dock k. m: t underlåtit att framlägga erforderliga beräkningar, att det redan med hänsyn härtill synes oss uteslutet, att det föreliggande förslaget kan utgöra tillfredsställande grundval för ett riksdagsbeslut i ärendet.
Yi se oss under hänvisning till vad sålunda anförts nödsakade att påyrka avslag å k. m: ts förevarande proposition.
Till denna vår ståndpunkt har jämväl bidragit, att, i enlighet med vad som anförts i 1927 års riksdags skrivelse nr 262, frågan om den kommunala flickskolans organisation och de statliga flickläroverkens fördelning mycket nära sammanhänger. Ehuru rikisdagen hemställt om framläggande for 1928 ars riksdag av en plan för inrättande av högre flickläroverk, har k. m:t uraktlåtit att effektuera riksdagens ifrågavarande begäran. Härigenom har riksdagen berövats möjligheterna att, såsom avsett var, prova de nämnda frågorna i ett sammanhang. Efter vad vi från olika håll inhämtat, ar detta läge ägnat att medföra betydande svårigheter for vissa av de samhällen, i vilka högre flickläroverk, enligt vad, riksdagen uttalat, borde komma till stånd. Man anser sig flerstädes hava behov av ett högre flickläroverk, men önskar tillika i viss utsträckning bibehålla möjligheterna till erhållande av högre flickskolut-
bildning. Men därvid finner sig kommunen icke kunna påtaga sig utgifterna för tillhandahållande av lokaler for två olika läroanstalter for flickor. De förberedande övervägandena hava på dessa orter utmynnat däri, att undervisningsbehoven ändamålsenligast skulle tillgodoses genom ett högre flickläroverk, förbundet med en flickskollinje. Det torde kunna förutsättas, att en dylik anordning av läroanstalten jämväl för statsverket framstår såsom den mest fördelaktiga. Men detta spörsmål later sig på grund av k. m:ts åtgöranden icke nu bedömas.
Det ligger i sakens natur, att genom ett avslag å propositionen nr 116 de möjligheter för ett samtidigt prövande av här berörda närbesläktade organisatoriska angelägenheter,, som 1927 ars riksdag önskade bereda, skulle hållas oppna. Och vi ha jämväl i denna omständighet funnit ett starkt skäl föreligga for att riksdagen icke nu binder sig for en annan och väsentligen dyrbarare organisation an förlidet ar avsågs,
#
Till slut lia motionärerna uppdragit några grundlinjer för den kommunala flickskolans organisation. Dessa äro i korthet följande:
Bottemkolprincipen skulle vinna till-lämpning även på detta undervisningsområde. Terminsavgifterna skulle komma att ’bortfalla eller i varje fall avse-Tärt begränsas. Lärarpersonalen skulle erhålla en rättsligt tryggad ställning.
Skolans bildningsmål bor icke avvika från vad som redan kan anses normaliserat genom den privata statsunderstödda högre flickskolan. Detta innebär en bildningsnivå i de teoretiska ämnena ungefärligen sammanfallande i det hela med realskolans, men med ett väsentligt starkare inslag av praktisk undervisning direkt inriktad på hemmet och kvinnans arbetsuppgifter därstädes.
Det ar naturligt, att lärotiden utsträckes över den for realskolan fastslagna, sa att studierna kunna fullföljas under större lugn an realskolan ansetts möjliggöra. Härvid inställer sig jämväl kravet på frihet från särskild avgångsexamen.
Anknytningen till folkskolan måste anordnas till sjätte klassen. Kursen bör vara 5-årig, och kompetensen bor bindas vid en dylik lärokurs. Skulle man emellertid inom vederbörande samhälle önska bereda flickorna tillfälle till ytterligare fördjupad utbildning på det teoretiska området och, en grundligare förberedelse for det praktiska arbetet, må efter prövning i varje särskilt fall anslag kunna utgå till en sjätte fortsättningsklass med friare studiegång.
Undervisningsplanen bor sa utformas, att förbindelse med gymnasiet upprätthålles. Övergång bor beredas från skolans fjärde klass till det fyraåriga gymnasiets första ring och från femte klas-
sen till det treåriga gymnasiets företa ring.
Skolans ekonomiska förhållanden böra i all huvudsak kunna regleras genom bestämmelser av samma innöbörd och läggning, som utformats for den kommunala mellanskolan. Beträffande antalet lärjungar i varje klassavdelning bör genomsnittssiffran fastställas till 16 eller räknat for den femklassiga skolan i dess helhet till 80.
Upprättandet av kommunal flickskola å en ort måste städse förbindas med en motsvarande begränsning i de statsunderstödda flickskolornas antal inom vederbörande stad.
Motionärerna ha även beräknat kostnaderna för en organisation med 5-Massiga kommunala flickskolor, om de privata flickskolorna allmänt ombildas. Beräkningarna hänföra sig till höstterminen 1927. Enligt dessa beräkningar skulle statens kostnader bliva 1,735,701 kr. mindre och kommunens kostnader 225,233 kr. mindre an enligt k. m: ts förslag.
Centralstyrelsen uttalar sig om den kommunala flickskolan.
Vid sitt under förra veckan hållna sammanträde diskuterade centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening bi. a. även frågan om inrättande av kommunala flickskolor och beslöt därvid enhälligt att göra följande uttalande :
Centralstyrelsen konstaterar med beklagande, att regeringspropositionen i fråga om anknytningen mellan folkskolan och den kommunala flickskolan frångått den principiellt bottenskiol-vänliga hållning, som riksdagen - enkannerligen dess andra kammare - med obruten konsekvens upprätthållit anda sedan ar 1909. Då propositionen i detta såväl som flera andra hänseenden står i uppenbar strid mot 1927 ars riksdagsbeslut och den av regeringen i detta sammanhang intagna ståndpunkten, uttalar centralstyrelsen sin förhoppning, att riksdagen i denna fråga matte vidhålla sin ståndpunkt från i fjol och sålunda icke slå in på de skolreaktionä-ra vägar, som regeringspropositionen anvisar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
