Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 15
let smittsjukdomar, som vålla huvuddelen av dessa märken. Sedan 25 ar har jag konstaterat, att de utgöra omkring 95 procent av samtliga smitt sjukdomar, samt att huvuddelen av invärtesfallen av »Andra sjukdomar» (se Tab. I) äro deras /o;£j^sjukdomar, vilka sa ofta förstöra barnens hela framtid,
3) Vi se, hur enkla åtgärderna äro, som kunna minska barnens risker att få åtminstone de svårare formerna av dessa smittsjukdomar.
4) Vi se, hur billiga dessa åtgärder äro. (De medföra - framför allt de bärande momenten l-3 - inga nämnvärda kostnader.)
5) Vi se/ hur liten tid de taga för barn och lärare; och för denna tid kan åt lärarna vederbörlig tidskompensation givas.
Sannerligen. Ej blott en far eller mor ’utan varje vän av ett land måste med glädje se, att genom tillämpningen av dessa enkla åtgärder det icke rimligen kan undgås, att en allt mer förbättrad och logisk folkhygien kommer att framväxa och vinna fast mark.
Och härmed ar grunden skapad for vinnandet av nya hygieniska erövringar inom skilda och omfattande områden av vart samhällsliv, erövringar, vilka i likhet med arméhygien, skolhygien och hemhygien ingalunda fordra som ett grundvillkor några nämnvärda kostnader utan fastmer organisation jämte en levande insikt om dylika åtgärders omätliga varde för vara barn och dessas hem samt för lärarna.
Till vårt lands folkskollärarkår - som dagligen i sin gärning visar det vackraste och varmaste intresse för barnen och som sedan 40 ar gjort skilda insatser for en förbättrad skolhygien - överlämnar jag ovanskrivna förslag till begrundande med den varmaste förhoppning, att från lärarkåren måtte utgå initiativet till ett snarast möjligt igångsättande av de av ovan berörda åtgärder - eller eventuellt bättre åtgärder -, vilka kunna utgöra rimliga skyddsåtgärder for såväl barnen som lärarna.
"Enhetlig kursväxling".
I nr 48 av Sv. Ltg 1927 har en förf. tagit till orda med anledning av de svårigheter med avseende på genomgångna kurser i de olika ämnena, som uppstå, då elever flytta från en skola till en annan. I 9 fall av 10 ar det ju sa, att främlingarnas genomgångna kurs inte stämmer överens med kursen i den skola, där de nu skola fortsätta.
I diskussionen rörande B 2-skolan, som fördes for en tid sedan i denna tidning, framfördes, om jag ej missminner mig, också frågan om vad som skall läsas »ena året» och »’andra året». Där föreslogs, att läsår, som börja med udda tal, kunde lämpligen kurserna för »ena året» läsas. En sådan ref orm vore ju lätt
genomförd, och sa vore den frågan ordnad - till en del, ty på A-skolans fasta kurser, vilka ej veta iav något »växelsystem», inverkar denna anordning ej. Ett ex.: Efter examen detta läsår flyttar från klass 5 i en B l-skola en elev till en A-skola. Vi välja bland mångfalden av ämnen naturkunnighet. Nu läses i B l-skolan kursen for »ena året», där studiet av människokroppen och vad därtill hor utgör det huvudsakliga av kursen. I A-skolan läses ju alltid ifrågavarande kurs i klass 6, vadan den lille flyttfågeln far läsa i stort sett stamma kurser i detta ämne både i 5 : e och 6: e klasserna, under det att han ej far någon nämnvärd vetskap om fysikens och kemiens hemligheter, ty den kursen . lästes i A-skolans 5: e klass. Enda trösten härvidlag ar, att kursskillnaden inte ar sa stor i alla ämnen, i en del gör måhända slumpen, att det sammanfaller, och sa far man vara glad åt vad som ges. Mitt ex. torde ha visat, att hur det härvidlag reformeras, sa går det aldrig alt få fullständig enhetlighet över hela linjen. Det kan gå i stort beträffande skolor med kursväxling. Men med A-skolaii går det inte alltid att få det att »spåra rätt».
Undervisningsplanen säger i »anvisningar» för ämnena geografi och naturkunnighet :
Å arbetsordningen upptagfes gemensam tid för ämnena geografi och nattirkunnighet, och de»na tid bor i regel under en del av läsåret eller terminen användas uteslutande for geografi, under en annan del uteslutande for naturkunnighet etc.
Denna fingervisning har ju av mången med glädje tagits upp, men inte vet jag, om alla gjort sa. Här ha vi följaktligen ytterligare ett fall, där det kan bli olikheter i kurserna även vid skolor av siamma typ och med eljest lika kurser, om nämligen flyttning sker under läsåret från en skola, där blott ena ämnet lasts, till en annan skola, där ämnena lasts parallellt.
I en del B l-skolor tillämpas ju deri metoden beträffande räkning i klasserna 5-6, att klasserna hållas mamman, sa att ena året bada klasserna syssla med decimalbråk och andra året enbart med allmänna brak. Vid flyttning från en sådan skola till en1, där den metoden ej tillämpas, gnisslar det åter.
Undertecknad åtnjuter den stora förmånen att arbeta vid en Askola, där befolkningen ar »bofast». Flyttningar förekomma sällan. Jag beklagar härvidlag kolleger, som arbeta i skolor, där exempelvis inslaget av statarbarn dominerar, odh där kanske vid flyttningstiden halva klasser förnyas. Då en nykomling .med för .stora »luckor» kommer, brukar jag dock försöka i görligaste man låta honom »ta igen skadan». Det har gått rätt bra, tack vare de enstaka fallen, men svårare vore det givetvis, om många nya med olika kurser komme.
Vi f å dock ej förglömma, att vad som här isynes. vara en brist - frånvaron av sträng uniformitet - samtidigt anda
har en stor fördel med sig: individen far komma mera till sin rätt, ty »de till timplanerna fogade förklarande anmärkningarna ävensom de i undervisningsplanen ingående kursplanerna med anvisningar skola tjäna till huvudsaklig ledning - vid undervisningsarbetets bedrivande». (Sid. 3 i undervis-ningsrplanen.)
F. CL
Vitsord i "Begåvning".
Mycket har det diskuterats och ordats om vilken grad av värde de betyg, som erhållits i folkskolan, böra tillmätas vid barns intagning i annan skola. Det ar ju som bekant svårt att av ett betyg utläsa måttet av begåvning hos en människa. Därför ar det ingalunda lätt att med hjälp av vitsorden över »kunskaper och färdigheter» i folkskolans ämnen bilda rättvisa omdömen vid intagandet av barn från folkskolan i högre skola. Undertecknad skulle därför vilja framkasta ett förslag om införandet i folkskolan av särskilt vitsord i begåvning.
Ett medelmåttigt begåvat barn, som med flit och noggrannhet utför sitt i folkskolan förelagda arbete, kan nog vad vitsorden beträffar få högre sådana an ett begåvat barn, som av en eller annan anledning slarvar med uppgifternas ut-förande. Barn av förstnämnda slaget skulle alltså med hänsyn till vitsorden ha större utsikter att vinna inträde i högre skola an de senare.
Det skulle säkerligen ratt snart visa sig, att de medelmåttigt begåvade men flitiga fortare skulle komma till korta vid bedrivandet av »studier» an de begåvade. Intet finnes i folkskolans betyg, som utvisar egentlig begåvning hos barnet. Säkerligen skulle det vara till nytta, om vederbörande lärare vid skola, som mottager barn från folkskolan, i någon man av folkskolbetyget kunde utläsa, huruvida vitsorden vunnits av: medelmåttigt begåvat men flitigt barn, av begåvat och flitigt eller av begåvat men mindre flitigt.
Det kan ju invändas, att det ej ar möjligt för en lärare att satta betyg i vad angår begåvningsgraden hos ett barn. Uppgiften ar icke lätt, men trots utvecklingsfluktuationer hos barnet kan nog en lärare, som kanske under hela barnets skoltid har följt dess utveckling, bättre an någon annan bedöma ett barns verkliga begåvning.
Säkerligen skulle även vitsord i »Begåvning» ha sin betydelse vid intagning av elever i seminarium. Det kunde ju åtminstone vara intressant for vederbörande kollegium att se, vilken uppfattning folkskolans lärare haft om respektive inträdessökandes begåvning.
M. M.
Anmälan om ändrad adress for tidningens postbefordran skall göras å posten, ej hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
