- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
303

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måga. Han hinner med mycket och gör allt grundligt och val.

Vi hoppas och önska, att hans kraft må räcka i 50 år till.

A. Tegni.



Folkskolläraren Arvid Tegni, Vist, Sturefors, fyllde 50 år den 9 april och blev med anledning därav föremål för hjärtliga hyllningar. Tidigt på morgonen uppvaktades han av skolbarnen med sång och en minnesgåva, och senare följde lärarkåren med en silverskål fylld med rosor. Efter gudstjänsten i kyrkan överlämnade kyrkoherde Aspan från kyrko- och skolrådet en present, och kyrkokören hyllade honom med sång och blommor. I jubilarens hem uppvaktade så Odd Fellowlogen i Linköping genom en deputation. En stor mängd telegram anlände.

T. är född i Älvestads förs. År 1900 avlade han organist- och folkskollärarexamen i Linköping. Två år. därefter blev han ordinarie lärare vid Boo folkskola i Örebro län, 1911 vid Hycklinge folkskola och innehar sedan 1921 samma befattning vid Vists folkskola.

T. är en mångsidigt intresserad och dugande man, som utom sitt egentliga kall, vilket han sköter på ett utmärkt sätt, hunnit med åtskilligt. Sålunda har han ägnat mycket intresse åt det kommunala och anförtrotts åtskilliga offentliga uppdrag. Han var ordförande i Hycklinge taxeringsnämnd 1918 och innehar nu samma post i Vist. Bland hans övriga uppdrag må nämnas vice ordförandeskapet i Vists kommunalfullmäktige. Han är även socknens kyrkokassör. Inom folkskollärarnas organisationer har han utfört ett intresserat arbete. Han var ordförande i Sydöstra Närkes kretsförening av S. A. F. och är sedan 1926 ordförande i Hanekindsortens kretsförening.
G. R.

O. Hedström.



Annandag påsk fyllde överläraren vid Hälsingborgs fortsättningsskola Otto Hedström 60 år och blev på denna sin högtidsdag varmt hyllad av vänner och bekanta. Under dagens lopp infunno sig representanter för Slottsvångsskolans lärarkollegium, för fortsättningsskolans personal och för överlärarna samt enskilda personer, vilka genom vackra minnesgåvor eller blommor bringade honom sin hyllning. Därjämte erhöll han en mängd telegram från när och fjärran. På aftonen uppvaktades han av manskören Harmoni.

Otto Hedström är född i Hälsingborg. Han avlade folkskollärarexamen i Lund 1890, antogs samma år som e. o. lärare i sin hemstad samt förordnades tre år därefter till ordinarie.

Tidigt visade H. ett varmt intresse för den fortsatta undervisningen; han blev också en av den gamla aftonskolans första lärare. År 1911 blev han tillsyningslärare för denna skola, och då de nya fortsättningsskolorna år 1918 inrättades i Hälsingborg, var han självskriven som föreståndare för dessa skolor.

Det var en maktpåliggande och grannlaga uppgift han därmed fick sig ålagd, ty val voro riktlinjerna för denna skolform uppdragna, men det praktiska utformandet återstod. Det gällde därför att söka sig fram, noggrant prova olika system och metoder, när det var fråga om denna skolas såväl organisation som undervisning. Och då Hälsingborg var en av de första städer i vårt land, som införde fortsättningsskolan, hade man ju ej heller några erfarenheter från annat håll att bygga på.

Det råder icke mer an en mening därom, att det för Hälsingborgs fortsättningsskola var av den allra största vikt, att Otto Hedström från början fick den om hand, ty genom sin vinnande personlighet, sitt orubbliga lugn och sin förmåga att samman jämka stridiga meningar har han vunnit vackra segrar åt fortsättningsskolan, och ofta har det lyckats honom att hos föräldrar och arbetsgivare neutralisera den ovilja emot den nya skolformen, vilken ej så sällan kommit till uttryck.

I sin lärarverksamhet har H. särskilt intresserat sig för räkning och modersmål. När Kroks handelsinstitut i Hälsingborg bildades 1894, blev han dess lärare i handelsräkning och kvarstod som sådan till år 1919. De erfarenheter han vann undeir denna tid kommo honom val till pass, då efter fortsättningsskolornas inrättande bristen på läroböcker för dessa skolor gjorde sig starkt gällande. H. var en av de första, som utarbetade läroböcker för fortsättningsskoloirna. Tillsammans med lektor S. Olsson, Hälsingborg, utgav han »Lärobok i handelsräkning» och tillsammans med S. Olsson och rektor N. Sjögren, Landskrona, »Fortsättningsskolans räknebok». Han ar även medarbetare i »Metallindustri», avsedd för fortsättningsskolornas avdelningar lör järnmanufaktur. Med utgången av innevarande termin avgår H. som lärare vid folkskolan men kvarstår som föreståndare för fortsättningsskolan.

Såväl inom som utom Hälsingborg ar Otto Hedström känd och uppskattad icke blott såsom skolman utan även som sångledare. Högt musikaliskt begåvad och i besittning av en god sångröst kom han tidigt att spela en betydande Toll inom musiklivet. Han har tillhört den på sin tid så berömda F. B.-kvartetten samt Hälsingborgs sångförening och ar en av stiftarna av Kvartettsångsällskapet i Hälsingborg. Sin största insats för sången har han gjort inom kören Harmoni, för vilken han varit ledare från 1905 till 1927. Även för K. F. U. M: s kör samt lör blandade körer och damkörer inom staden har han varit ledare ävensom för Gustav Adolfskyrkans kör i Hälsingborg. När under lärarmötet i Landskrona 1907 tanken på en skånsk lärarkör uppstod, tog H. initiativ till bildandet av Lunds stifts folikskollärarkör, vars ledare han blev. H. ar vice ordförande i Sveriges allmänna folkskollärarkör, vilken låtit höra sig vid flera större lärarmöten, samt andre förbundsdirigent i Skånska sångarfö<rbundet.

Åt skolan och sången har vännen H. offrat sina bästa krafter. Han kunde därför icke bättre karaktäriseras an i följande strofer, med vilka lärarkollegiet vid en av vara skolor hyllade honom på hans högtidsdag:

»Skolan och sången, två välkända systrar, troget du tjänat i allan tid; leende en virar lagern om lyran, med rödaste rosor den andra dock rar.

Runt om dem vimlar av vänner du vunnit, elever, som enats i endräktigt lov, önskande lycka, att länge du leve, givande, sjungande, godmodig, glad.»

’S. Malmberg.

Dödsfall.

E. Hesselgren.

Folkskolläraren E. Hesselgren i Själevad har avlidit.

H. var född i Östervåla och kom redan som nittonårig som lärare till Själevad, där han alltsedan haft sin verksamhet förlagd, till dess han år 1926 avgick med pension. Under ett 20-tal ar har han beklätt posten som kommunalstämmans ordförande, och han har också varit kommunalfullmäktiges ordförande, alltsedan denna institution infördes. I kyrko- och skolrådet har han även under en lång följd av ar varit verksam.

Fel i distribueringen av tidningen (om några nummer utebli eller dylikt) anmäles å närmaste postanstalt, ej direkt till vår expedition.

Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Från kretsmötena.
Värmländska lärarkåren hade den 10 april sitt sedvanliga årsmöte i Kil. Mötet, som var talrikt besökt av manliga och kvinnliga representanter för länets olika kretsar, leddes av länsnämndens ordf. hr Karl Jonsson, Nykroppa, Till mötets v. ordf. utsågs hr Axel Höglind, Kil, och till sekreterare hr Karl Syren, Filip sta d.
Hr G. Hesslegård, Nykroppa, höll ett mycket uppmärksammat föredrag om hembygdsundervisningen i folkskolan. Tal. visade sig ha ägnat detta ämne ett synnerligen ingående studium och gav många lärorika anvisningar och uppslag angående undervisningen å skolans olika stadier samt åskådliggjorde sitt anförande med tillhjälp av dels intressanta teckningar av honom själv, dels ock elevarbeten i teckning och uppsatsskrivning. Föredragshållaren avtackades med livliga applåder. Vid den härefter förda diskussionen interpellerades talaren av flera kamrater och fick därigenom tillfälle att ännu ytterligare dokumentera sig som verklig kännare på detta område.
Härefter behandlades Ölme-Väsekretsens förslag om en fastare organisation av länsmötena. Sedan ordf. redogjort för motionens innebörd jämte länsnämndens åtgärder för frågans vidare utredning m. m., lämnades "ordet åt hr Hörberg, Väse, som redogjorde för frågans uppkomst och motiven för den. framlagda motionen.
Efter en livlig debatt beslöt mötet att bilda ett länsförbund, som skulle omfatta länets samtliga kretsar av S. A. F. Därefter antogos preliminära stadgar i nära överensstämmelse med de förebilder, som givits av centralstyrelsen för S. A. F. Enligt stadgarna skall styrelsen bestå av 7 personer. I denna äro länsnämndens 3 ledamöter självskrivna, så länge denna institution finnes, och övriga väljas av förbundsmötet, I styrelsen skall alltid finnas representanter för både folkskollärare, folkskollärarinnor och småskollärarinnor. Kretsarna äga utse ett ombud för var 25:e medlem. Eesfördelning kommer att tillämpas vid ombudsmötena.
Till interimstyreLse utsagos hr Karl Jonsson, Nykroppa, frkna Anna Ljungquist, Karlstad, och Anna Svensson, Arvika, hrr G. Hörberg, Väse, Axel Höglind, Kil, och K. Syren, Filipstad, samt frkii Edit Boström, Kil. Suppleanter: hrr Ivan Björkman, Trångstad, A. Melander, Fagerås, samt fröken Bilda Fagerkvist, Persberg.
Nästa möte skall hållas i Karlstad på tid, som av styrelsen bestämmes. Stadgarna skola nu utsändas till kretsarna för yttrande, och skola kretsarnas utlåtande vara styrelsen tillhanda senast omedelbart efter årets höst möt en. Förbundsavgiften bestämdes till minst 25 öre, högst 50 öre per medlem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free