Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
307
de ämnet och utvecklar deras språkliga förmåga. Och det senare ar ej av mind-le vikt an det förra. Ty - att lära barnen se, hora, läsa och förstå samt att i tal och skrift redigt framföra sina tankar (allt på modersmålet) det ar en av folkskolans centrala och viktigaste uppgifter.
Nu omnämnda kort äro utgivna på författarnas eget förlag, adress: Nora eller Gyttorp.
Norrm®.
Nytt i bokhandeln.
P. A. Norstedt & Söners förlag:
Uppfinningarnas bok. Ny fullständigt omarbetad upplaga under redaktion av Sam Lindstedt. Del IV. Gruvvasen och metallurgi. 36 kr.
Norstedts världshistoria utgiven av Sven Thunberg och S. E. Bring. Andra delen. Hellas och de hellenistiska rikena. 12 kr.
Uppgifter i handelsräkning givna i examen vid högre folkskolor for handelsundervisningen 1921-19127, utgivna av Ture Johansson. l kr. 80 öre.
Albert Bonniers förlag:
August Strindbergs mästerverk. I 5 halvfranska skinnband: Koda rummet. - Giftas. - Hemsöborna. - Skärkarls-liv. - I havsbandet. - Blomstermålningar. - Utopier. - Sagor.
Hemmet. Teckningar ur vardagslivet av Fredrika Bremer.
Julkvällen och andra dikter av J. L. Runeberg.
Min son på galejan av Jacob Wallenberg.
Gyltas grotta av Herman Bjursten.
Uno von Thrazenberg av Fredrik Cederborgh.
Hugo Gebers förlag
Märtha. Roman av Parcy Marks. Översättning från engelskan av Sigfrid Lindström. 4 kr. 75 öre.
Skövdeortens hembygdsförening:
Skövdeortens hembygds- ooh fornminnesförenings stiftande och verksamhet åren 1923- 1927. Kort översikt av Axel Th. Wahlström. 50 öre.
Kåkinds härads fornminnen av K. E. Sahlström, Hilding Svensson och Daniel Melin. 2 kr. 50 öre.
Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag:
Hymner för kyrkakörer. Ny serie.
Huskvarna hembyjgdsförening:
Var hembygd, utgiven ary Huskvarna hembygdsförening.
Vilandet.
Studieresor i Tyskland.
Från de svenska lärarnas gamle van och trogne rådgivare Herrn Lehrer G. Trensch (Sdhlosstrasse 17, Berlin-Hermsdorf), som alltjämt står till sagda lärares tjänst, har Sv. Ltg haft nöjet mottaga följande erinringar rörande lämpligaste tider och orter för studium av det tyska skolväsendet.
Fur schwedische Lehrer und Lehrer-innen, welche das deutsche Schulwesen kemien lernen wollen, ist eine grössere Zahl von Städten zu empfehlen, wo un-ter gesehickter Leitung die Schalen eine
besondere Forderung erfahren haben. In fast allen den Orten sind Versuchs-schulen eingerichtet, in welchen neuere Methoden durchgepriift werden. Von solchen Orten kommen zunächst in Fra-ge die preussischen Städte Berlin, Magdeburg, Frankfurt a. Main, Dortmund, Dusseldorf. Ferner sind zu nennen Hamburg mit seinen Lebensgemein-schaftssehulen, Bremen, die sachsischen Städte Dresden, Leipzig und Chemnitz, die siiddeutschen Städte Munchen be-sonders fur Fortbildungsschulen und Nurnberg. Auch das Wiener Schulwesen hat in jiingster Zeit recht grossie Fort-schritte gemacht. tiberall ist man be-strebt insbesondere den Arbeit&schulge-danfen in den einzelnen Unterrichts1-fäehern praktisch zur Anwendung zu bringen.
Bel der Zeiteinteilung fiir eine Stu-dienreise in Deutschland spielt die Fe-rienfrage eine grosse Hölle. In den meis-ten Orten beginnen die Sommerferien Anfang Juli und dauern bis in den Anfang August hinein. In Sachsen und zu-meist in Siiddeutschland liegt der An-fangstermin der Sommerferien meist in der Mitte des Juli, nur in Westfalen und der Rheinprovinz, also in Dusseldorf, Dortmund, fangen die Ferien erst ini August an.
a ord.
Religionsfrihetssakkunnigas förslag och centralstyrelsen.
I en skrivelse till k. m: t den 25 mars 1928 har centralstyrelsen for Sveriges allmänna folkskollärarförening avgivit yttrande över 1925 års religionsirihetssakkunnigas betänkande och därvid av naturliga sikäl berört blott de delar, som angå folkskolan och dess lärarkår. Då detta yttrande på sina hall i dagspressen synes ha blivit uppfattat som en mot de sakkunniga® förslag riktad skarp kritik, anser sig undertecknad, som deltagit i de sakkunnigas utredning .beträffande just de delar, vilka ;beröras i centralstyrelsens yttrande, böra framhålla följande.
När jag genomläste ifrågavarande yttrande, återgivet i Svensk Läraretidning nr 14 for i ar, blev jag själv till en början något överraskad över den kritiska ton, som där mötte mig, särskilt som jag under sakkunniguppdraget själv hävdat och även hos de övriga sakkunniga funnit den basta resonans för just sådana synpunkter, gom centralstyrelsen nu framhållit. Jag förvånar mig därför mindre över att de allmänna tidningarnas referenter, vilka givetvis icke haft tillfälle att tränga allt för djupt in i detta invecklade spörsmål, fattat centralstyrelsens framställning som en front mot de sakkunnigas förslag.
Laser’ man centralstyrelsens yttrande fullständigt, finner man emellertid, att detta äy en missuppfattning. Sedan centralstyrelsen rörande punkten om skolornas religionsundervisning betonat bi. a., att efter den nya undervisningsplanens tillkomst varje berättigad anledning till tal om samvetstvång försvunnit, och att någon utvidgning av föräldrars rätt att fritaga sina barn från folkskolans religionsundervisning (fördenskull i själva verket icke kan anses berättigad - synpunkter, som de sakkunniga med mycken styrka själva hävdat - . tillägger centralstyrelsen: »För den händelse emellertid andra samhällsintressen an barndomsskolans prövas böra föranleda en
lagstiftning av ifrågasatt art, torde de sakkunnigas förslag i denna punkt innebära den lösning, som leder till minst förfång för önskemålen att upprätthålla en enhetlig barndomsskola och att meddela det uppväxande släktet en religionsundervisning, präglad av en vidhjärtad fördragsamhet gent emot olika tänkande.»
Även beträffande frågan om trosbekännelse som villkor for tillträde till lärartjänster, med vilka ar förenad skyldighet att undervisia i kristendom - alltså bi. a. samtliga lärartjänster vid folk- och småskolor - har centralstyrelsen efter att a priori ha ställt sig klart avvisande mot varje ändring av nuvarande förhållanden på detta område dock uttalat den uppfattningen, »att, för sa vitt k. m: t icke finner skäl att lata hela tanken på den förevarande lagstiftningen förfalla, de sakkunnigas förslag i denna del bor vara ägnat att kunna läggas till grund för nya föreskrifter i ämnet».
Vad isist angår de sakkunnigas förslag rörande utom statskyrkan stående medborgares inflytande på skolärendena har centralstyrelsen utan någon som helst kritik förklarat sig kunna ge dessa förelag sin anslutning.
MJan finner sålunda, att vad centralstyrelsen riktat sig mot icke ar de religionsfrihetssakkunnigas förslag utan det direktiv, som för de sakkunniga i alla delar varit och måst vara ledande, nämligen 1909 års riksdagsskrivelse om vidgad rätt till utträde ur statskyrkan. De sakkunniga ha icke haft i uppdrag att verkställa en iörutsättningslöis utredning, huruvida en dylik vidgad utträdesrätt bör komma till stånd eller ej, ty detta har riksdagen redan förklarat böra ske, utan deras uppdrag har gällt att undersöka »under vilka villkor det må kunna tillåtas medlem av svenska kyrkan att, även utan uppgiven avsikt att övergå till annat trossamfund, utträda ur kyrkan, ävensom huru gällande lagstiftning lämpligast må kunna ändras därhän, att främmande trosbekännare och de, som anmält sig till utträde ur kyrkan, ej på grund därav uteslutas från rätt att deltaga i avgörandet av frågor, som icke prövas vara av beskaffenhet att böra allenast av kyrkans medlemmar handläggas». Det torde icke vara svårt att inse, att ett uppdrag av denna beskaffenhet varit synnerligen vanskligt och komplicerat, och undertecknad gläder sig åt att det lyckats de sakkunniga att framkomma med lagförslag, som sa litet äro ägnade att störande eller upplösande in* verka på den ordning och lugna utveckling, vilken på här ifrågavarande områden kännetecknat vår folkskola under de senare aren.
Då centralstyrelsenis yttrande synes mig ha på ett par ställen erhållit en tillspetsning, som av icke tillräckligt initierade torde kunna missförstås och fattas som en direkt kritik av de sakkunnigas utredningsresultat, har jag med ovanstående ansett mig böra konstatera, att centralstyrelsen, sa vitt jag kan förstå, icke i en enda punkt tagit avstånd från de sakkunnigas förslag rörande folkskolan under de förutsättningar, på vilka de allesamman vila, utan tvärtom givit dem sin anslutning. Gottfrid Björkman.
Till Ledare av barnkörer vid Sveriges skolor.
Förslag har blivit väckt, att vid lämplig tidpunkt, exempelvis Svenska Flaggans dag 1929, i huvudstaden isamla sa många som möjligt av vårt lands barnkörer för att giva dem tillfälle att gemensamt och var för sig framträda för allmänheten eller m. a. o. anordna en det sjungande unga Sveriges »riksstämma», allt för att starka, oka och vidmakthålla intresset for sången hos gammal och ung.
Undertecknade, som erhållit i uppdrag att vidtaga för fånens realiserande förberedande åtgärder, fft J^rmed anmoda ledare och barnkörer att foTtdSt möjligt och senast 15 maj i ar till kommitten lämna meddelande om huruvida deltagande i riksstämman kan påräknas. Uppgift skall dessutom lämnas angående ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
