Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 17
smak och »mersmak» för en sådan glädjekälla, den där räcker till livets slut.
I skolträdgården ar det val först de olika blommorna under var, -sommar och höst, som med all sin ljuvlighet forma fängsla barnens intresse och göra trädgårdsarbetet till efterlängtat nöje, men sa småningom utvidgas intresset att omfatta även de övriga av trädgårdens växter. Blomsterprakten väcker och utvecklar barnens ’Skönhetsbegrepp, genom arbetet för övrigt vaknar kärlek till och förståelse för naturens liv, och den blick och smak for snygghet och ordning, som mer eller mindre medvetet alstras, kan ha oanad betydelse for barnens framtid.
Anlag och håg äro sa olika hos barn, men i regel finns hos alla en stark verksamhetslust, vilket påtagligt visar sig vid trädgårdsarbetet, och har detta blivit till ett nöje, sa ar det i sanning ett förädlande och fostrande nöje, som lockar fram de basta egenskaperna och har makt att skapa hemkänsla, hembygds- och fosterlandskärlek.
Nog påträffas ett och annat barn, som till följd av föregående fostran finner arbetet mindre fint och tvekar att nersmutsa händerna och det har hänt, att en från småskolan nyss uppflyttad flicka helt öppenhjärtligt bekant: »Jag vill inte blota mig sa mycket om fingrarna, för jag tänker att bli lärarinna». Men då gäller det for läraren att genom ord och exempel i förening med trädgårdens egen tjusningskraft försöka häva betänkligheterna samt väcka en motsatt uppfattning av kroppsarbetet i allmänhet och trädgårdsarbetet isynnerhet.
Kärleken till växterna väcker intresse för arbetet med jord och gödslingsämnen, och den övning och kunskap om hithörande ting, som förvärvas i skolan, kunna väntas bara frukt i framtiden. Därav skolträdgårdsskötselns praktiska varde.
Vilken synpunkt man an nu anser viktigast i fråga om ändamålet med trädgårdsundervisninigen, sa har skolträdgårdens utseende och innehåll en avgörande betydelse. Där bor anordningen, växtmaterialet, smakriktningen och ej minst vården vara sådan, att trädgården utgör ett mönster, som tål vid att kritiskt granskas och bedömas samt förtjänar att efterliknas.
Undervisningen kan meddelas antingen på »för ändamålet särskilt upplåtet jordland eller i lärarens trädgård». Ha barnen eget planteringsland, sa skall den biten också helt och hållet bearbetas, planteras och vårdas av barnen själva. Därmed ar ingen svårighet under läisterminerna men sa mycket mera under ferierna, då läraren, om han ej ar bunden av tjänstgöring vid kyrka, ofta stänger sin dörr och gör en längre eller kortare resa for olika ändamål. Men om inte såväl skörden som det fostrande syftet skall äventyras, måste barnen under ferierna noggrant
rensa och vårda sina små bitar. Lämpligen kan detta; ske varje lördagseftermiddag, då även blommor och vad av matnyttiga växter som kan skördas medtages hem. Ar läraren .då bortrest eller på annat satt hindrad att övervaka arbetet, kan detta överlämnas till ordningsmannen eller den pålitligaste eleven i högsta klassen, en förtroendesyssla, som säkert kommer att stimulera intresset och samvetsgrant skötas.
I sådana trakter, där barnen i hemmen ha trädgård eller möjlighet att få sådan, ar det tämligen meningslöst med särskild skolbarnsträdgård, utan får undervisningen då bedrivas i lärarens trädgård, där den kan göras långt mera omväxlande, allsidig och fullständig an på det begränsade skolbarnslandet. De allra flesta av barnen ordna också snart vid hemmet efter egen smak ett litet trädgårdsland, vilket kan lämna större avkastning och framför allt bli till långt mera dagligt nöje an den lilla biten i skolträdgården, som de endast under några ar få kalla sin. Gärna vill man hoppas, att;av det lilla leksakslandet hemma sa småningom blir en större eller mindre anläggning med olika slag av prydnads- och nyttighetsväxter, vilka älskas och vårdas samt skänka glädje, njutning och inkomst.
I fortsättningsskolan kan byggas vidare på den goda grund, som lagts i folkskolan, även om ämnet ej förekommer på arbetsordningen. Vid undervisning i naturlära behandlas då utförligare an i folkskolan t. ex. fruktträd, bär och köksväxter samt trädgårdens fiender och botemedel mot dem, tillsammans med hälsolära kan talas om trädgårdsväxternas användning och näringsvärde, och i samband med en uppsats om t. ex: »Hur jag vill ha min trädgård», får var och en göra en tämligen fullständig ritning enligt uppsatsens innehåll. Bokföring och räkneexempel angående inköp, avkastning och försäljning böra ej försummas.
Efter en utelektion i trädgården, då köksväxtland och blomsterrabatter blivit rensade, gångarna krattade, och allting synes ganska gott, ar skönhets- och ordningssinnet ej tillfredsställt med mindre an att gård och lekplan även undergått en granskning samt befriats från eventuellt befintligt ogräs och skräp. Sa kastas blicken ut på landsvägen, och det konstateras., att där behöver uppsnyggas närmast skolgrinden. På hösten "isynnerhet måste vissnat lov rävsas upp. Alla sopor och allt avfall föres till komposten, vars omsorgsfulla vård ar en viktig detalj av trädgårdsarbetet. Genom en sådan rengöring av gard och gata en gång var eller varannan vecka kan hos barnen alstras blick och smak för snygghet och ordning ej blott inom skolar^ och hemmets hägnade område utan även i den närmaste omgivningen.
En vandring med barnen genom byn eller trakten närmast skolan ger oftast anledning till flerfaldiga påpekanden
om hithörande saker. Den ena gården liar en prydlig och välhållen liten trädgård, den andra, ehuru kanske ståtligare, har en stor. men vanvårdad anläggning kring huset. Man kan finna goda exempel att visa vad trädgården betyder för hemmets trevnad.
Där står t. ex. i omedelbar närhet av skjolan vid landsvägen ett snyggt boningshus med en val inhägnad, vårdad trädgårdstäppa på ena sidan och en väl hållen mindre ladugård med tillhörande gödselstad på den andra sidan. Gårdsiplanen framför boningshuset ar belagd med präktiga kalkstenflisor, men dessa synas knappast for halm, ris och skräp, och mitt for gårdsgrinden på andra sidan landsvägen i diket ligger en stor »kjökkenmödding» av allt möjligt avskräde, sönderslaget glas och porslin, koksaska m. m. Växande brännnässlor göra sitt basta att för vägfärande skyla högen, vilket dock inte lyckas. Varför kan inte skräphögen ha sin plats i sk^miundan bakom ladugården, och hur mycket snyggare skulle inte hela det lilla hemmet te sig, om gårdsplanen oftare sopades och riset vore ordentligt hopplockat i ett hörn.
Litet längre bort ar en ståtlig bondgård med en större, ung trädgårdsanläggning på tre sidor av det i villastil byggda boningshuset. Mellan detta och landsvägen ligger inhägnat tillsammans med trädgården ett stycke av ett gammalt gravfält, som inte får odlas men val planteras. Pietetsfullt vårdat skulle gravfältet ha utgjort en säregen prydnad för gården, men nu står där några smala lövträdsstammar med tynande växtlighet, som draga uppmärksamheten till sig genom fladdrande svarta och brokiga trasor, med vilka de äro eller ha varit bundna vid sina stod, och för övrigt synes marken begagnas till upplagsplats för allehanda bråte. Genom boningshusets oppna verandadörr skymta vackra korgmöbler i »hallen» och dyrbara tavlor på väggarna i salen, men för snygghet och prydlighet utanför saknas helt och hållet sinne hos familjens medlemmar.
På ett annat ställe växer vid gaveln av boningshuset en massa nässlor och kardborrar. Några timmars arbete skulle förvandla platsen till en prydlig plantering av gammaldags perennä blommor.
Längs landsvägens sidor, alldeles jämte åkrarna få varjehanda ogräs blomma och satta frö, vilket sprides av vinden och årligen ökar ogräsfloran bland åkerbruksväxterna. Här vore det måttligt besvär att med lie meja av de blommande stjälkarna.
På något ställe finner man kanske i en skogsplantering de unga träden misshandlade genom toppars och grenars avbrytande, och på marken ligga strödda vissna rester av vad som varit älskliga ängsblommor. Tillfällen finnas, då sådant skövlande av växter anses till-låt et, såsom till examen i skolorna, och då majstång skall resas till midsommar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
