- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
336

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

SVENSK tÄRARETIJDNING.

Nr 18

Subjekt och objekt vid sjukdom och halsa.

Intressant iöredrag i S. A. F. i Malmö av överläkaren, med. dr Malte Ljmngdahl.

I Sveriges allmänna folkskollärarför-enings lokalavdelning i Malmö höll överläkaren, med. dr Malte Ljungdahl lördagen den 14 april föredrag över ämnet: Subjekt ovh objekt vid sjukdom och halsa.

Dr Ljungdahl framhöll inledningsvis, att i varje lidande finns något, som lider, och något, som lides. Liksom det tänkta ej sammanfaller med det man tänker, ar det även en skillnad mellan det, som lider, och det, som lides. I varje lidande finns det ett subjekt och ett objekt. Människorna identifiera gärna sitt subjekt med sin intelligens. I den i våra dagar sa urskillningslösa tilltron till intelligensmätningarnas betydelse träder denna identifieringsten-dens mer an vanligt skarpt fram.

Intelligensmätningarna kunna naturligtvis vara till stort gagn, en undersökning av intelligens kan vara lika berättigad och givande som en undersökning av lungorna. Men for det första måste resultatet bedömas med den allra största kritik, ty att mäta ett in-telekt ar ej detsamma som att mata en räcka tyg, måttet ar vid intelligensimät-ningen ett och detsamma, men det som mätes ar ej i två fall detsamima, och kanske ej detsamma i början som i slutet av undersökningen. Och for det andra, och det ar det viktigaste, måste man ihågkomma, att det endast ar intelligensen, som mätes, ej människan. Om, såsom tyvärr ofta ar fallet, resultaten av intelligensmätningen vidgas till att galla människan som helhet, då vittnar det mer om defekt hos undersökaren an ho-s den undersökte.

Ty människan består nu ej blott av intelligens och kropp. Hon har bi. a. en mäktig energikälla, förutan vilken hon, även om hon vore utrustad med den starkaste kropp och det skarpaste intellekt, ingenting vore. Hon har ett andligt batteri, hennes till tusenden uppgående begär och önskningar, förhoppningar och farhågor. Alla dessa, som dock ytterst äro olika yttrinlgar av de två ur drift er na: självbe varelsen och släktuppehållelsen, betyda for människan minst lika mycket som intelligensen.

Såsom inledningsvis betonades finns det i varje lidande ett subjekt och ett objekt. Vid en del lidanden måste man vända sig mot objektet, sjukdomen, t. ex. vid blindtarmsinflammation, benbrott o. d. I en del fall måste man emellertid begagna sig av subjektiv behandlingsmetod, främst då vid neurotiska sjukdomar. Därvid gäller det att skilja på verkan (symtom) och orsak. Personer resonera ofta som sa: Jag har ont där och där, således ar jag sjuk just där. Det ar emellertid inte alltid sa.

Hjärtklappning t. ex., kan bero på ett» fel i hjärtklaffarna, men också på en ångest. I båda fallen ar hjärtklappning-en lika verklig, mlen behandlingen måste bli helt olika.

Genom felaktig inriktning på det sjuka, det objektiva, sysselsättas tankarna för mycket med detta, och det objektiva i lidandet blir på en gång värre och betydelsefullare, och därmed sjunker det subjektiva i styrka och betydelse.

Tal. belyste detta med ett exempel. En person har på grund av tråkigheter av ett eller .annat slag förlorat sin sömn. Han reser bort i avsikt att få sin sömn tillbaka, Hela tiden sysslar hans tankar med detta, och följden blir, att han kommer tillbaka till sitt arbete sämre an när han for; sömnen ar sämre, har fått större betydelse, och själv har han blivit ynkligare. Felet han gjorde var, att han vande sig för mycket mot det objektiva. Riktningen i behandlingen, meningen, var felaktig.

Tal. framhöll därefter, hur svart och vanskligt det for läklaren ställer sig att genomföra en subjektivt inriktad behandling. Folk! förlåter gärna en läkare, som ställer diagnosen på magsår, även om det senare visar sig vara mag-neuros. Motsatsen däremot ar oförlåtlig, tycker man.

Dr. Ljungdahl gick därefter, efter att ha vidrört vissa problem inom det sociala omjrådet, in på frågor, som närmare beröra skolan. Han omtalade, huru mödrar ofta komma till läkaren och säga, att deras barn inte vill ata annat an smörgåsar, och detta endast om de få en 10-öring eller 25-oring for varje smörgås. Modern berättar, hur hon titt och tätt for barnet framhållit, hur viktigt det ar, att det äter, sa att det kan bli duktigt och starkt och få en god hälsa. Felet hon gör ar, att hon gör hälsan till objekt, till något, som barnet ej har utan som det jämt skall vara på jakt efter.

Genom trevandet lär sig barnet känna den omgivande världen. Klokt eller dumt förstår det bättre an ratt eller orätt. Då det lilla barnet bränner sig på spisen, förstår det, att det var dumt och låter bli det i fortsättningen. När det kommer i skolan, gör det sig kanske skyldigt till ett litet snatteri. Den omedelbara bestraffningen har här for barnet samma betydelse, som då det brände sig på kakelugnen. Den uppskjutna bestraffningen gör däremot barnet som personlighet medansvarigt i handlingen. När det härför skall tilldelas en varning, måste läraren komma ihåg, att han inte endast har att göra med objektet, handlingen, utan även med subjektet. Genom exempel visades, att det i varningen ej blott ar det manifesta innehållet, själva påståendet, som har betydelse, utan också och i vida högre grad förutsättningarna, premisserna for påståendet. Om man med en moralpredikan vill få ett barn att sluta med sina ohederliga handlingar, ar det

av vikt, ej blott att man betonar faran av den ohederliga handlingen, utan också att man i sin predikan inlägger den förutsättningen, att barnet i grund och botten ar hederligt och vill bli hederligt.

Dr Ljungdahl avslutade sitt föredrag med att understryka den stora betydelsen av att läraren har de rätta förutsättningarna och den rätta andemeningen, när han skall fostra barnen till goda medborgare,

tf. W-m.

Esperanto.

Andreo Cseh.
Under den gångna vårterminen ha i Stockholm hållits några synnerligen uppmärksammade språkkurser. Lärare har varit den ungerske pedagogen Andreo Cseh från Rumänien.
Reklamlappar meddelade i januari, att herr Cseh på 20 lektioner lärde ut hjälpspråket Esperanto. De, »som lockats till den första lektionen, drogo andra med sig, sa att deltagarantalet slutligen steg till över 200. Utan överdrift kan säkerligen sägas, att ingen av de deltagande, vare sig lärarna eller de andra, någonsin varit med om tillnärmelsevis sa intressanta och roande kurser.
Herr Csehs metod ar sa genial och hans framställningssätt sa glänsande, att det ansetts vara av intresse för sa många som möjligt att kunna få taga del av metoden. For den skull anordnas i sommar i Stockholm två lärarkurser i samråd med styrelsernas för Sv. Folkskollärarförbund och Sv. Folkskollärarinneförbund arbeteutskott.
Kurserna, som dels avse en demonstration av herr Csehs undervisningsmetod och dels inhämjtande av talfärdighet i Esperanto, hållas den ena kursen 11-22 juni och den andra kursen 26 juni-7 juli. Kursavgift kr. 10:-. Förfrågningar och anmälningar - senast den 15 maj - ställas till E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free