Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
351
antalet. Redan i Motala hade man ett 40-tal mötesdeltagare, och i Tranås räknade mötet ett 60-tal lärarinnor. Tran-åsföreningen själv fick vid mötet enrollera 8 nya medlemmar.
C.
Dalslands bondeförbund och lärarlönerna.
Vid Dalslands bondeförbunds kretsmöte i Mellerud den 10 mars gjordes, enligt tidningspressen, sedan flera mötestalare »givit uttryck åt sin förtrytelse över dessa ständiga klagomål från lärarkåren vid Sveriges folk- och småskolor», följande uttalande:
Vi veta visserligen, att Sveriges folkskol-lärarkår i lönhänseende befinner sig något under andra i statens tjänst ivarande befattningshavare i liknande .samhällsställning, som fått sina löner reglerade ef teer ar 1919. Men denna orättvisa måste utjämnas på det sättet, som ar det enda normala, att en grundlig nedskärning göres å de statstjänares löner, som blevo fastställda just under den dyra kristiden eller närmast därefter. Ty vid en lön reglerings fastställande skall man naturligtvis icke stirra sig blind endast på den eller den tjänstmannagruppens löner, utan jämförelsen måste utsträckas till de bredare lagren a.v Sveriges folk, arbetare och bönder. Och gör .man detta, måste man konstatera, att lärarkåren redan ar överbetald med den lön, som nu gäller - - -.
Representanter för Dalsland® olika lärarorganisationer, samlade till möte i Mellerud den l april d. å., togo del av detta bondeförbunds uttalande samt uppdrogo åt undertecknad att påvisa, huruvida bondeförbundets genom uttalandet Intagna ståndpunkt ar förenlig med landsbygdens intressen.
Bondeförbundets uttalande hävdar:
1) att lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor äro i lönhänseende orättvist ställda i jämförelse med andra i statens tjänst varande jämförliga befattningshavare, men att de likväl
2) redan nu äro övenbetalda, särskilt om jämförelsen utsträckes sa som bonde förbun-de*t anser rätt, till de bredare lagren av vårt folk, till arbetare och bönder.
Om vid reglering av de löner, som staten bestämmer, jämförelse kunde ske åt alla hall och således även med arbetare och bönder, vore detta endast en rättvis åtgärd. Av påtagliga skäl torde det emellertid bli omöjligt åstadkomma ens ett tillnärmelsevis vederhäftigt jämförelseresultat mellan bondens genomsnittliga inkomst och viss grupps av tjänstmän. På bondens ekonomi inverkar en hel rad faktorer, som äro oåtkomliga vid en allmän jämförelse, vilka göra, att bönderna äro helt olika ställda i olika delar av landet, att två brukare på samma gard, vilka arbetat under jämförliga omständigheter, uppnå olika ekonomiska resultat. Sådana faktorer äro köpesumman eller arrendevillkor, klimat och jordmån, försäljningsmöjligheter m. fi.
Med uttalanden sådana, som det från Mellerud kan man därför intet annat
uträtta an att söka förhindra, att den orättvisa i samhället avhjälpes, vilken Dalslands bondeförbund självt erkänner förefinnes.
Då bondeförbundet naturligtvis avser att företräda landsbygdens sak - att öka lantmännens inflytande i samhället o. d. - har man anledning f raga sdg: Ar ett förhindrande av lärarlönregle-ringen förenligt med landsbygdens intressen ?
Våra dagars lantmän torde icke vilja bestrida, att »kunskap ar makt»,, och icke heller att lantungdomen för sin grundläggande och oftast enda utbildning ar helt hänvisad till folkskolan. For denna få kommunerna själva bekosta byggnader, bränsle, undervisningsmateriell m. m., vilka utgifter bli desamma, hurudan lärare skolan har. Nu ar det ett faktum, att resultatet av skolarbetet beror först oeh sist på läraren, och hurudan lärare skolan far - det beror av lönen.
I samhälle med vaken och mot skolan välvillig befolkning inser man detta, och därför har hittills, emedan den i lag bestämda lönen städse varit för låg, städerna genom kommiunala tillägg reglerat upp sina lärarlöner. F. n. åtnjuta p v i tjänst varande 12,231 folkskollärare och folkskollärarinnor i hela riket - med undantag för Stockholm - 37^2 % kommunala tillägg, som åtminstone utjämna en del av den orättvisa bondeförbundet påtalar. Stockholm lämnar ungefär det tillägg, som tarvas for full rättvisa. Härigenom bli dylika samhällen i tillfälle suga till sig- gräddan bland lärarna, i den mån de utexamineras.
Ser man på skattkraftens fördelning i riket, framträder det ofördelaktiga for landsbygden med för lag statligt betald lon ännu tydligare. Blott ett par siffror må anföras. Ar 1927 fick] Stockholms stad med ett skattetryck av 6:10 pr bevillningshundra i kommunalskatt in 56 milj. kronor. Hela Götalands landsbygd - 12 län - med ett medelskattetryck av 7:45 fick in 47 miljoner i kommunalskatt eller 9 milj. mindre an Stockholm ensamt. Hela Älvsborgs läns landsbygd kom med högre medelskattetryck an Stockholm. .- 6:65 - icke upp till fullt 1/n av nämnda stads skattinkomst. Jämförelser mellan övriga städer och landsbygden giver liknande resultat. Det bor observeras, att av landsbygdens skattkraft ligger en högst avsevärd del hos samhällen, som icke äro städer.
Av ovanstående finner man:
1) att vid för lagt statligt reglerade lärarlöner städerna på grund av sin stora skattkraft med lätthet reglera upp lönerna kommunalt och därigenom1 lägga beslag på de högst meriterade lärarna;
2) att en statlig reglering av lärarlönerna i enlighet med lönkommittén® förslag skulle obetydligt betunga den rena landsbygden, kanske icke mera an som
uppväges av ökade skattinkomster från lärarna;
3) att ett förhindrande av lärarlönreg-leringen enligt lönkommitténs förslag innebär ett förhindrande att lata städernas större skattkraft hjälpa landsbygden till framgångsrik! tävlan om de bättre lärarkrafter na.
Man torde sålunda på goda grunder kunna påstå, att med uttalanden sådana som det från Mellerud den 10 mars går Dalslands bomdeförbund stick i stäv mot landsbygdens livsintresse: de blivande lantbrukarnas egen utbildning.
Torp, Ellenö den 21 april 1928.
Simeon Mattsson.
Sommarkurser vid Uppsala universitet ar 1928,
Under tiden 27 juni-11 juli hållas vid Uppsala universitet föreläsningar och kurser avsedda för en större allmänhet.
Till deltagande i dessa sommarkurser inbjudas lärare och lärarinnor vid alla slags skolor samt för övrigt envar, som ar intresserad av att deltaga i desamma.
Sommarkurserna öppnas med en offentlig sammankomst i universitetets aula onsdagen den 27 juni kl. l e. m.
Föreläsningar.
A. Teologiska avdelningen. Ärkebiskop* N. Söderblom: Det ekumeniska
arbetets nuvarande läge (l föreläsn.). Professor E. Linderholm: Kristendomens uppkomst (6 föreläsn.). Svenskt kyrkoliv efter sekelskiftet (2 föreläsn.). Professor S. Linder: Vad Palestinas ruinkullar förtälja (4 fore-läsn.). Professor T. Andree: Religionen och .sjalen (4 iöreläsn.).
B. Juridiska avdelningen. Profesor Ä. Holmbäck: Våra domarregler
(i fö relasn.).. De n nya gifte runål sb alken (2 f ö re -läsn.). Den nya arvslagstiftningen (2 föreläsn.).
C. Medicinska avdelningen. Professor W. Hultkrantz: Bilder till biologien och hälsoläran (3 föreläsn.). Professor L. Backman: Några drag ur nutida svensk folkmedicin (l föreläsn.). Docent O. Nceslund: Barnen och de simittsammia sjukdomarna (4 föreläsn.).
D. Humanistiska och Naturvetenskapliga avdelningen.
Professor A. G. Högbom: Svenska landets tillväxt och tidigaste bebyggelsehistoria (2 föreläsn.). Till dessa föreläsningar anknytes en exkursion under professor Högboms ledning. Professor O. von Friesen: Svenska språket förr och nu (2 föreläsn.). Docent E. Wel-lander: Svensk språkvård (5 föreläsn.). Docent O. Gjerdman: Allmän fonetik och svenskt riksspråksuttal (8 föreläsn.). Fil. Doktor Kuben G: son Berg: Modärna mästare i svensk litteratur (2 föreläsn.). Docent Olof Jonasson: Sveriges näringsliv (2 föreläsn.). Fil. lic. P. N or dens t r en g: Vikingafärderna (2 föreläsn.).
Speciella kurser.
/ experimentell psykologi ger professor L. Backman en laborationskurs, som beräknas komma att omfatta 10 dubbeltimmar. Kursen avslutas med förhör, och deltagare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
