Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 19
som väl ha i-nihämtat -kursen, kunna påräkna intyg härom.
/ tyska ger docent E. Welander en kurs, som beräknas komma att omfatta 11 dubbeltimmar. Deltagare böra ha förkunskaper i språket ungefär motsvarande realskolans kurs. De deltagare, som vid kursens slut visat sig förtjänta därav, kunna erhålla intyg om att de äga sådana kunskaper i språket, som erfordras för att med utbyte kunna företaga en studieresa till Tyskland.
/ engelska ger lektor K. Karré en kurs, som beräknas komma att omfatta 11 dubbeltimmar. Deltagare böra ha förkunskaper i språket ungefär motsvarande realskolans kurs. De deltagare, som vid kursens slut visat sig förtjänta därav, kunna erhålla intyg om att de äga sådana kunskaper i språket, som erfordras för att med utbyte kunna företaga en studieresa till England.
/ franska ger docent E. Wahlgren en kurs, som beräknas komma att omfatta 11 dubbeltimmar. For deltagande i denna kurs fordrs inga förkunskaper, utan kursen avser att meddela de första grunderna i språket i fråga.
/ svenskt uttal ger docent O. Gjerdman efter avslutandet av sina föreläsningar och i anslutning till dem en speciell kurs, som beräknas komma att omfatta 4 dubbeltimmar och vid vilken, med utgångspunkt från ledarens och deltagarnas eget uttal, allehanda frågor rörande dialektolikheter och uttalsundervisningen i skolorna diskussionsvis och översiktligt behandlas. Deltagare, som väl tillgodogöra sig kursen i fråga, kunna påräkna intyg härom.
/ kemi ger amanuensen N. Wigren en laborationskurs, som beräknas komma att omfatta 11 dubbeltimmar. Kursen avser särskilt att ge deltagarna tillfälle att utföra experiment lämpade for demonstrationer i folkskolor och fortsättningsskolor. Deltagare, som val tillgodogöra sig kursen i fråga, ikunna påräkna intyg härom.
Demonstrationer.
Universitetets samlingar och institutioner ävensom stadens och traktens övriga sevärdheter komma att demonstreras för kursdeltagarna.
For tillträde till sommarkurserna fordras inga examina eller betyg.
Till täckande av en del av kostnaderna erlägger varje deltagare en avgift av femton kronor. Man och hustru erlägga en avgift. För deltagande i de ovannämnda speciella kurserna erläggas särskilda avgifter, nämligen för en experimentell kurs 20 kr., for en kurs i ett av de modärna språken 15 kronor samt för kursen i svenskt uttal 5 kronor. Ingen kan deltaga i mera an en sådan kurs, ty alla kurser pågå samtidigt. I varje kurs ar deltagarantalet begränsat till 20 personer. Tidigare anmälda ha företräde framför dem, som anmäla sig senare.
Anmälningar, åtföljda av avgifter och uppgift om huruvida vederbörande önskar deltaga i någon kurs eller icke, insändas under adress Sommarkurserna, Uppsala. Sommarkursernas byrå meddelar vidare upplsyningar och anskaffar på deltagares vid anmälan framställda önskan rum, lämnar anvisning på matställe etc.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å posten, ej hos oss.
Simlärarkursen vid Skogssjön, Mjölby.
Denna artikel, sqm inkommit till Sv. Ltg hösten 1927, intages nu, då seminarieläraren Sam. Lovén tillkännagivit, att han anordnar ny simikurs instundande sommar. Se annonsen därom I
I samråd med Sv. Livräddningssäll-skapet hade sällskapets ombud, sem.-lärare Sam. Lovén, Linköping, anordnat en simlärarkurs vid Skogssjön under tiden den 15-31 juli 1927. Kursen var anordnad enligt den undervisningsplan, som varit gällande for de tidigare statsunderstödda instruktörskurserna for lärare. I kursen deltogo 20 st. simintres-serade lärare och lärarinnor från olika delar av vårt land.
Gynnad av en synnerligen lämplig väderlek och förlagd till en plats, vars säregna och storslagna natur på alla gjorde ett utomordentligt intryck, och med en kursledare, vars intresse for simkonsten och kursen ej lämnade något övrigt att önska, blevo deltagarnas förväntningar i allo uppfyllda. Att intresset hos »kursarna» var stort och att var och en gjorde sitt bästa torde framgå därav att utöver den teoretiska delen av kursen praktiskt taget alla deltagarna fullgjorde de ingalunda lätta praktiska proven for både »magister- och instruktörsdiplomen». Omnämnas bor kanske också, att inga stipendier av något slag finnas tillgängliga for en kurs som denna - egendomligt nog.
Det torde ej vara förmätet att önska, att i avvaktan på statliga åtgärder for simlärarutbildningen, denna kurs framdeles komimer i åtnjutande av skolöverstyrelsens fortbildningsanslag.
ÖP dagspressen.
Folkskolans lönfråga.
Såsom Sv. Ltg uppvisat, har nu sa småningom den ena efter den andra av vårt lands större tidningar kommit till insikt om »rättmätigheten i kravet på en lönreglering» for folkskolans lärarkår. Här nedan införes en artikel, i vilken Göteborgs Handelstidning for den 27 april uttalar sig för en sådan lönreglering.
Sodan fyra ar tillbaka har det spörsmål, som innefattas i ovanstående rubrik, hängt som ett damoklessvärd över våra finansministrar. Vi ha under denna tid prövat på såväl konservativ och socialistisk som frisinnad finanspolitik, men ingendera har vågat ge sig1 i kast med den kinkiga uppgiften. Respekten sitter djupt hos samtliga politiska partier för de ekonomiska kon-"sekvenserna av en lönreiglerin-g för den manstarka folksfcollärarkåren. De siffror, som man här måste räkna med, äro av en sådan storleksordning, att ingen finansminister utan att därtill vara nödd och tvungen lärer taga dem
ined i sina kalkyler. Sa har frågan ar efter ar ställts på uppskov, trots att riksdagen åtminstone vid ett tillfälle gjort en direkt hemställan i saken.
Det har kunnat ske tack vare den tysta överenskommelse, som synes föreligga partierna emellan att icke foreera fram ärendet. Annars torde’ det nog vara en tämligen allmän mening, att här föreligger en lönregler ingsf r aga, som icke länge kan lämnas åt sitt ode. Folkskollärarkåren har kommit på efterkälken i den allmänna lönrevision, som inleddes med 1919 ars reglering for kommunikationsverken och sedan fortgått. Dess nuvarande lönvillkor fastställdes visserligen sa sent som 1918, men baserades då på prisläget fore kriget och ar således icke att betrakta som ett led i de senare årens nyordning av lönstaterna.
Motiveringen för folkskollärarnas lönregleringskrav kan knappast verksamt motsägas. Vad som kan invändas och vad .som bor invändas for att något dämpa den hetsighet, med vilken ärendet på sina håll plägar dryftas, ar, att karen dock i full utsträckning fått kompensation for penningvärdets försämring och att den följaktligen icke ar sämre utan snarare bättre avlönad nu an 1913. Lönerna ha sedan dess mer an fördubblats. En folkskollärare i en mindre stad hade då en årsinkomst av omkring 1,300 kr. Nu ar den omkring 3,600 kr., vilket joi innebär en betydande förbättring. Men då bör också tilläggas, att 1913 ars oreglerade folk-skollärarlöner icke gärna kunna godtagas såsom norm. Karen var |lå obestridligen mycket ogynnsamt ställd i lönhänseende och ar sa allt fortfarande trots 1918 ars lönreform. En begynnelselön av 2,100 kr. plus tre ålderstillägg å 300 kr. och ett dyrtidstillägg varierande mellan 726 och 1,068 kr. ger ingen lysande årsinkomst, även om naturaförmånerna av fri bostad och fritt bränsle medräknas. En kommunalarbetare beräknas nu ha en årlig inkomst av omkring 3,400 kr., alltså i det allra närmaste densamma, som en medelstor folkskollärarlön. Och då ar likväl att märka, att denna yrkesgrupp icke behöver räkna med förräntning och amortering av utbildningskostnader, och att den i pensionshänseende ofta ar vida gynnsammare ställd an folkskollärar-kåren: den har flerstädes rätt till pension utan att behöva prestera några pensionsavgifter. En stationsskrivares årsinkomst beräknas till omkring 4,600, vilket ar ett tusen kr. mera an en folkskollärare förfogar över. En jämförelse med i utbildningshänseende jämställda statstjänst man ger en an större marginal.
Det låter sig således icke göra, att förneka rättmätigheten i kravet på en lönreglering. En sådan måste förr eller senare komma. I längden torde det icke vara möjligt att med gällande lönvillkor upprätthålla en tillfredsställan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
