- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
355

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 19

SVENSK LÄRARETIDNING.

355

fattningsvis, att den verkställda granskningen av myndigheternas yttranden ävensom övriga inkomna framställningar rörande den av överstyrelsen framlagda planen beträffande seminariernas antal och förläggning icke föranlett överstyrelsen att för det närvarande på någon punkt frångå denna plan. Den har, framhåller överstyrelsen, givetvis från början varit och ar allt fort provisorisk i den meningen, att i den fortsatta utredningen, särskilt i vad denna kommer att galla vissa ekonomiska förhandlingar med landstingen, omständigheter kunna framkomma, som måste föranleda rubbningar i ena eller andra hänseendet. En särskild omständighet, som kan komma att inverka på avgörandet beträffande småskollärarutbildn^ngens slutliga ordnande, ar frågan om folkskol-seminarierna. Överstyrelsen ar fortfarande av den meningen, att ett slutligt avgörande beträffande småskolsemmariernas antal och förläggning icke lämpligen bör ske utan i samband med ett mera definitivt bestämmande av folkskollä-rarutbildningens organisation med hänsyn till det verkliga folkskollä-rarbehovet.

En stor del av utlåtandet avhandlar frågan om villkoren för statens övertagande av småskolse-minarierna.

Vad lärarpersonalen beträffar erinrar överstyrelsen om det provisoriska beslut, som rörande denna sak fattats av årets riksdag, och framhåller, att detta beslut synes utgöra en god grund för frågans definitiva lösning i enlighet med av myndigheterna enhälligt framställda önskemål. Det gäller statens övertagande av ’samtliga lärarlöner.

Beträffande särskilt rektorernas pensionsfråga yttrar överstyrelsen med anledning av önskemål, som uttalats av småskolsemmariernas lärarförening m. fi., att det vore ostridigt, att enligt nu gällande pensionsbestämmelseir det stadgade särskilda rektorsarvodet å 1,000 kronor får inräknas i pensionsunderlaget för sådan befattningshavare, och att pension utgår i enlighet med detta högre pensionsunderlag. Det synes överstyrelsen billigt, att pensionsfrågan for lärare på övergångsstat sa ordnas, att förutvarande rektor kan bibehållas vid möjligheten till de fördelaktigare pensionsförmåner, som svara mot hans ställning i tjänsten, då han på grund av seminariets nedläggande tvingas att avgå.

Överstyrelsen ägnar en ingående uppmärksamhet åt frågan om de ekonomiska villkoren for statens övertagande av landstingssemina-

rierna. På k. m: ts i remissen framställda fråga, huruvida landstingen vore villiga att utan ersättning till staten med äganderätt överlämna sina seminariebyggnader, hade landstingen i stort sett svarat nej. I de flesta fall kräva de fortfarande, att staten skall inlösa fastigheterna med en viss angiven summa eller efter skedd värdering. Med anledning härav framlägger överstyrelsen några förut ej beaktade synpunkter, vilka åskådliggöras med tabeller, beträffande värdet av de blivande lättnaderna i landstingens utgifter vid statens övertagande av det hela. Med stod härav framhålles, att om landstingen för att underlätta och över huvud taget möjliggöra genomförandet av den reform, varom alla i princip och sak äro ense, ville erbjuda sig att utan annat vederlag an den ifrågasatta utgiftsminskningen till staten överlämna sin seminarieegendom, sa göra de - då frågan betraktas på något längre sikt - även rent affärsmässigt en betydande vinst.

Vi återkomma till ett utförligare omnämnande av den intressanta utredningen i nu nämnda hänseende.

Under förutsättning att 1929 ars riksdag kommer att fatta beslut i huvudsaklig överensstämmelse med de av överstyrelsen framlagda riktlinjerna, skulle den nuvarande seminarieorganisationen kunna avvecklas enligt följande plan:

1. Staten övertager landstingssemi-narierna i Linköping, Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Skara, Kristinehamn, Falun, Härnösand och Östersund från och med början av läsåret 1929-1930, och seminariet i Strängnäs upprättas å tid, som! k. m: t bestämmer.

Nya elever intagas icke höstterminen 1929 vid seminarierna i Uppsala, Malmköping, Kristianstad, Uddevalla, Borås, Örebro, Västerås och Bollnäs. Däremot intages eventuellt en ny första klass i Skara.

Seminarieverksamheten nedlägges med utgången av vårterminen 1929 i Uppsala, Malmköping, Kristianstad, Uddevalla och Skellefteå samt med utgången av vårterminen 1930 vid seminarierna i Kalmar, Göteborg, Borås, Örebro, Västerås och Bollnäs.

2. Under budgetåret 1929-1930 tillgodoses verksamheten vid de under avveckling stående seminarierna i Kalmar, Göteborg, Borås, Örebro, Västerås och Bollnäs ur det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till understöd åt små-skolseminarier, och under samma budgetår tillgodoses verksamheten vid seminarierna i Strängnäs (eventuellt), Linköping, Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Skara, Kristinehamn, Falun, Härnösand och Östersund, Lycksele,

Murjek och Haparanda ur det nuvarande ordinarie reservationsanslaget till statens småskolseminarier.

3. Staten svarar för avlöningen åt de ordinarie lärare, vilka på grund av vissa småskolseminariers nedläggande komma att mista sina befattningar och överföras på indragningsstat hos landstingen, ävensom för dessa lärares pensionering. För de lärare, vilka redan under budgetåret 1929-1930 sålunda komma att överföras på indragningsstat (vid seminarierna i Uppsala, Malmköping, Kristianstad, Uddevalla och Skellefteå helt och hållet och vid seminarierna i Borås, Örebro, Västerås och Bollnäs möjligen partiellt) utgå avlöningsbidrag till landstingen ur det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskolseminarier.

Från och med budgetåret 1930- 1931, då samtliga småskolseminarier beräknas vara statsseminarier, ersattes nu nämnda ordinarie förslagsanslag med ett extra anslag for understöd åt landsting till avlönande av på indragningsstat uppförda förutvarande lärare vid landstingsseminarier.

Fortsättningsskolan inför riksdagen.
Biksdagen har nu slutbehandlat de i proposition och motionsvis framlagda förslagen till ändringar i gällande bestämmelser rörande fortsättningsskolans organisation och därvid beslutat i enlighet med statsutskottets i nr 18 återgivna förslag, som i allt väsentligt överensstämmer med k. m: ts proposition i ärendet.
Angående innebörden av de nu av riksdagen bifallna förslagen har flerstädes yppat sig ovisshet, och särskilt har förslaget om ettåriga fprtsättningsskolor med minst 360 timmar vållat oro och missförstånd, i det man förmodat, att det vore meningen att avskaffa de förut till-låtna fortsättningsskolorna med minst 180 timmar. Med anledning härav vilja vi påpeka, att k. m: t icke föreslagit och riksdagen icke heller beslutat någon ändring i det nu gällande stadgandet, att, där folkskolan omfattar sju obligatoriska årsklasser och ar anordnad enligt huvudform eller D 1-form (således heltidsläsande) fortsättnings-skolkursen må efter medgivande i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen kunna omfatta allenast en årskurs med minst 180 timmar, dock under villkor att till folkskolans sjunde klass överföres en del av den lärokurs, som eljest skulle tillhöra fortsättningsskolan. Läroplan for folkskolans sju klasser samt reglemente med läroplan för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free