Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 21
de höigre lörustandard, synes utvecklingen gå i den riktningen, att alla lärarkrafter vid folkskolan från dess första grundläggande stadium och hela skolan igenom böra äga minst den utbildning, som för närvarande meddelas vid f olk-skolseminar ium.
Stockholms folkskolkar vill därför vördsamt vädja till Stockholms folkskol-direktion, att hos stadsfullmäktige göra framställning om åtgärder, for att vid Stockholms folkskolor må bibehållas den organisation med en enhetligt utbildad lärarkår, som har tradition i huvudstaden sedan på 1860-talet.
Stockholm den 8 maj 1928. (Underskrifter)
Mot ovanstående uttalande anmälde 14 närvarande småskollärarinnor sin reservation.
Danmarks Internationale H0jskole.
Bland de danska folkhögskolorna intar Den Internationale H0jskole vid Helsingar en plats for sig. Den har sedan starten 1921 mottagit elever och gäster ur alla folklager och från världens alla kanter - Europa, Amerika, Asien. Den söker arbeta for enhet och förståelse mellan samhällsklasser och nationer.
Sommarkurserna ar 1927 började den 20 april och varade till den 10 juli. En framskjuten plats på skolans schema intogo språken med lektioner, föredrag och diskussioner med universitetsbilda-de danskar eller infödda lärare såsom föreläsare och ledare. Priset för kost, logi och undervisning var 300 kronor.
I juli och augusti anordnades språkkurser speciellt för lärare och lärarinnor men även för andra intresserade. Under första kursen, som pågick från den 17 till den 30 juli, gavs undervisning i tyska, engelska och franska av skolans rektor samt infödd lärare, under de två senare kurserna - den 31 juli-13 augusti och den 14-27 augusti - endast i engelska och tyska. Engelska och tyska lärare och lärarinnor bruka deltaga i sommarkurserna. Priset per kurs var 80 kr. (5 kr. extra för den, som ville låna täcke och lakan, och 10 kr. extra för den, som ville hyra ensamt rum i skolans närhet).
Under de två senaste kurserna anordnades många utflykter, bi. a. till Kullen och Ven.
För svenska lärare och lärarinnor giva några veckors uppehåll vid H0j-skolen ett rikt utbyte inte bara ur språklig synpunkt. Det tillfälle, som ges att lära kanna intressanta personligheter, vidgar livssynen och blir till glädje och hjälp under kommande arbetsdagar.
Såsom framgår av annons i nr 16 anordnas även i ar motsvarande kurser, nämligen sommarkurs under tiden. 20 april-10 juli samt feriekurser 16 juli- 28 juli, 30 juli-11 aug. och 13 aug.- 18 aug.
-ett.
Pedagogiska kursen i Sigtuna.
Nedanstående artikel har tyvärr på grund av bristande utrymme icke förr kunnat beredas plats i Sv. Ltg. Då emellertid nya kurser komma att enligt annons i nr 20 anordnas Instundande sommar, synes det lämpligt att nu låta sagda artikel här inflyta.
Red.
Sommaren 1927 var ganska fylld av kurser, och alla hade de lockat ivriga och förväntansfulla deltagare. I det idylliska gamla Sigtuna pågingo under de ’bada första veckorna i augusti t. o. m. två kurser. Den ena, som ar föremål för dessa rader, var anordnad av det gamla förnämliga »Sällskapet för folkundervisningens befrämjande» och förlagd till Sigtunastiftelsen - ett oförlikneligt ställe för en kurs. I överensstämmelse med sällskapets 100-åriga traditioner riktades inbjudningen till kursen till folkskolkåren, och lärare av nästan alla åldrar, från alla kanter och från alla skolformer hade mött upp. Men ett var gemensamt: det brinnande intresset’ for skolan och skolarbetet. Det ej blott syntes i föreläsningssalen utan det hördes även i matsalen.
»Sällskapet for folkundervisningens befrämjande» stod alltså som den osynlige anordnaren av den pedagogisk-psy-kologiska kursen, som det officiella namnet lydde, men vi kursdeltagare funno i doktor Karl Nordlund ej blott kursens outtröttlige ledare utan även idéns upphovsman och dess lycklige utfor mare. Ty det kan sagas sa gärna först som, sist, att om programmet, dess innehåll och genomförande rådde bland kursdeltagarna blott en mening, att det höll ännu mera an det lovade, och att det var en verklig förmån att få vara med om kursen.
Programmet utvisade stor mångsidighet. Räkneundervisningen, modersmålets olika grenar, historie- och geografiundervisningen, »bokkunskap» och skolbibliotek behandlades under sammanlagt 18 föreläsningar. »Pedagogiska nutidsströmningar», »valda kapitel ur skolålderns psykologi», »modifikationer i klassundervisningen», »bildningsarbe-
tet bland ungdomen efter skoltiden» voro föremål för ungefär lika många föredrag. Ändå återstår att nämna föreläsningarna om »de ledande grundtankarna i 1919 ars undervisningsplan» samt ett par av allmänt metodiskt innehåll och två med religiös betoning. Men alla dessa olika sidor av uppfostrans och undervisningens problem voro inriktade mot det nya, som i vår tid ger dem sin prägel. Den nya skolan, den fria skolan, arbetsskolan i motsats eller i anslutning till eller som en utveckling av den gamla traditionella skolan - det var grundtanken i hela tursen, synes det .mig.
Föreläsarna - var och en expert på sitt område - ägde alla den lyckliga gåvan att kunna hålla sitt auditorium i spänd uppmärksamhet. Men när professor Lilius stod i katedern och på sin vackra finlandssvenska talade om barn och ungdom sa gripande, att man t. o. m. glömde sin egen klumpiga tafatthet gent emot dem, då var det inte blott intresse och kunskapstörst, som fyllde åhörarna, det var andakt och högtid över dem.
Här kan ju för övrigt icke bli tal om att ens antydningsvis beröra innehållet i föreläsningarna. Dr Nordlund hade sju intressanta och fängslande föreläsningar om den nya skolan, särskilt i Tyskland och Österrike, dess reformsträvanden, olyckliga överdrifter och återinträdande jämviktsläge, och han avslutade dem med en kritisk betraktelse, som han anknöt till svenska skolförhållanden. Då hade vi kommit på det klara med att arbetsskolprincipen med individuell undervisning icke blott te^ tillämpas i vissa fall, utan den bor det i ganska många fall.
Tack vare de konkreta uppslag kursen gav står man där ej förtvivlat frågande : »Vad ska jag ta mig till med allt detta nya» ? utan i stället vände vi åter till vardagens arbete med glad arbetshåg och impulser att angripa de gamla sega »ämnena» från en ny och bättre sida.
Sigtunakursen både inleddes och av- . .slutades under ståtliga och värdiga former. Den öppnades med ett anförande av generaldirektör Bergqvist om upp-fostrarkallet, vari han även berörde den insats, som Sällskapet för folkundervisningens befrämjande gjort i vårt lands skolliv. I sitt tal vid kursens avslutning upptog regeringsrådet Palmgren även något ur sällskapets historia. Det ar mycket möjligt, att for mången kursdeltagare »Sällskapet för folkundervisningens befrämjande» länge varit blott ett långt namn bland många andra. Nu ar det för dem en rik och givmild realitet, för vilken de kanna livlig1 tacksamhet på samma gång som de hoppas, att Sigtunakursen snart måtte följas av den nästa.
H. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
