Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
395
Bildade och obildade.
Enl. en insändare S. i N. D. A., vilkens artikel återgivits i nr 18 av Sv. Ltg, har sagts, att folkskolkären utgöres i synnerhet i landsorten av »obildade lärare, sona komma från seminarierna».
I en annan huvudstadstidning var det för några veckor sedan småskollärarinnorna som skärskådades genom glasögon med ungefär samma slags glas som dem S, tydligen ’haft. Där var det en Moi-Méme, som sade, att hon kände 100-tals »bildade» småskollärarinnor (med citationstecken om bildade), men endast 5-6 stycken, »som kan kallas fina, d. v. B. vettfulla, om uttrycket tillåtes». Hon berättar vidare, att hon sett »bildade» (fortfarande med citationstecken) småskollärarinnor sitta och peta tänderna med fingrarna vid bordet och sedan slicka av dessa. Och naturligtvis har hon sett dem ata med kniv.
Detta allt beror på att de, som »Moi-Méme» uttrycker det, »rekryteras från pigor och bondgårdar». I olikhet med Moi-Méme anse vi småskollärarinnor ej de av henne åsyftade for bildade.
En kvinnlig kåsör, som kallar sig Vagabonde, vänder sig mot Moi-Méme och undrar i ett följande nr av sistnämnda tidning, vad som menas med att »rekryteras från en piga». Hon anser också, att påståendet, att från svenska bondgårdar komma människor utan allt slags vett, kan kanske tala att skärskådas och bemötas.
Förhistorien till de bada signaturernas diskussion tycks vara, att en av de många småskollärarinnorna, som nu gå utan plats, kommit till en tjänst-mannafamilj (Moi-Mémes?), vilken familj annonserat efter »en småskollärarinna, villig att göra en jungfrus alla sysslor samt undervisa två barn, och som icke skulle betraktas som familjmedlem.» Det ar väl närmast for att förklara, varför hon ej kan få betraktas som familjmedlem, som Moi-Méme yttrat sig, ty Vagabonde fortsätter:
(Fast ni vet, vilken omöjlig sort en .småskollärarinna ar, väljer ni henne till lärarinna å£ edra barn! En person, som ni med natt nöd vill ha i ert kok, tar ni vissa timmar in i er våning, inte for att göra de ’sysslor ni anser hennes brist på bildning möjliggöra för henne, utan iför att ata sig det mest ansvarsfulla av alla arbeten: vägledningen av edra barn! Sen den obildade och ofina varelsen sysslat med detta ansvarsfulla kall ett visst antal timmar, kör ni ut henne i koket igen for att, sedan hon passat upp på er, ata maten med kniv ivid köksbordet!!
Som bevis på vilket obildat släkte småskollärarinnorna äro, anför Moi-Méme, att de taga platser som husjungfrur eller köksor. »Sa man ser ju, från vilken miljö de äro komna», menar Moi-Méme. Denna kan förstås ej tänka sig, att en bildad människa tager vad arbete som helst hellre an att svälta eller ligga anhöriga till last. Detta göra ju även bildade man, som ej kunna få det arbete, till vilket de utbildat sig. Ingenjörer få många gånger nöja sig, om de få
platser som chaufförer, och banktjänstmän söka, i brist på bättre, platser som vaktmästare o. s. v.
Vagabonde förmodar, att Moi-Méme och hennes gelikar sovit bakom trollhäckar i hundra ar, men hon tror inte, att någon prins kommer och väcker dem med en kyss, utan vakna de, sa blir det förr vid en skräll. Hon omtalar också, hurusom i Ryssland massor av f. d. tjänst man - for att icke nämna vad högre ar, eller rättare var - plocka cigarrstumpar på gatorna eller förtjäna sitt sura bröd som illa ansedda lärare for sovjets ungar.
A. -n.
or da ff e n.
Adjunktskompetensen och folkskolan.
Vi fortsätta liar redogörelsen for skolöverstyrelsens yttrande angående klasslärar- och ämneslärarsy-stem.
3. Anställning såsom klasslärare i folkskolan.
Överstyrelsen övergår därefter till en prövning av spörsmålet, huruvida och under vilka förutsättningar nya vägar må kunna öppnas för att möjliggöra för de nämnda lärarna att vinna anställning såsom klasslärare i folkskolans tjänst. Det synes överstyrelsen därvid uppenbart, att en ofrånkomlig grundförutsättning måste vara, att tillfredsställande garantier skapas för att vederbörande dels besitter erforderlig allmän förtrogenhet med folkskolans arbetsförhållanden, i vad det gäller organisation, förvaltning och pedagogiska uppgifter, dels innehar de kunskaper i samtliga folkskolans läro- och öy-ningsämnen, utan vilka en nöjaktig undervisning i denna skola icke kan meddelas. I sådant avseende yttrar överstyrelsen sig om
a. De adjunktskompetenta lärarna.
Det torde få anses ligga i sakens natur, säger överstyrelsen, att kompetensen for anställning som lärare å läroverkets stadium icke utan vidare kan vara agnad att skänka reell behörighet för klasslärarverksamhet i folkskola. En prövning av att nyss angivna grundförutsättning verkligen ar for handen lär sålunda icke kunna betraktas såsom överflödig. Å andra sidan torde det icke kunna förnekas, att det måste vara förbundet med betydande vanskligheter att till ledning for en sådan prövning uppställa detaljerade författningsföreskrifter, som for varje tänkbart fall skola äga tillämplighet. Med hänsyn härtill skulle det onekligen ligga närmast till hands, att for de ifrågava-
rande lärarkategorierna alltjämt rakna med en prövning från fall till fall med anlitande av ett dispensförfarande i enlighet med vad som for närvarande galler. Och överstyrelsen ar för sin del övertygad, att något verkligt behov av en annan ordning knappast kan åtminstone for närvarande anses föreligga. De avlöningsförmåner, som gällande författningar tillmäta lärare i folkskola, äro som bekant icke bestämda med tanke på en sa lang och dyrbar utbildning, som de universitetsutbildade adjunkts-kompetenta lärarna förvärvat, vadan redan denna omständighet torde få anses utgöra ett hinder för att lärare med sådana kvalifikationer i större omfattning kunna tänkas aspirera på klasslä-raranställning i folkskolans tjänst. Och den farhågan later sig givetvis icke avvisa, att just med hänsyn till nu berörda förhållanden folkskolan i många fall skall nödgas hålla till godo med lärar-aspiranter, som icke kunnat göra sig gällande inom den högre skolan. Att en sådan utveckling skulle landa folkskolan till bestämd skada, liksom den för visso skulle vara ägnad att bringa hela systemet i misskredit, därom torde något tvivel icke kunna råda. Överstyrelsen finner sig därför föranlåten utgå ifrån att kraven på den reella lärar-behörigheten icke skola sänkas.
Skulle det emellertid finnas behövligt att oppna en mera generellt användbar vag for de for de allmänna läroverken utbildade lärarkrafterna att vinna kompetens för anställning i folkskola, torde det bliva nödvändigt att hålla i sär de akademiskt utbildade och dem, som genomgått högre lärarinneseminarium. Överstyrelsen kan nämligen icke finna, att dessa båda grupper med hänsyn till sina allmänna kvalifikationer i nu berörda hänseende kunna utan vidare jämställas. I de förslag till ändringar i och tillägg till gällande bestämmelser i folkskolstadgan, som överstyrelsen i det följande framlägger, för den händelse e. k. m: t skulle finna skal föreligga att fastställa bestämda normer för den nämnda prövningen har här antydda distinktion upprätthållits.
b. De seminarieutbildade lärarinnorna.
Vad de seminarieutbildade lärarinnorna angår, fortsätter överstyrelsen, måste uppmärksammas, att inträdesfordringarna vid högre seminariet motsvara den 8-klassiga flickskolans bdld-ningsmål. Visserligen har undervisningen i seminariets lägsta klass en mera allmän läggning, i det att där förekomma minst 8 av gymnasiets läroämnen och sålunda allmänbildningen föres närmare den for studentexamen stadgade nivån. Dock torde det galla, att särskilt i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena de uppnådda kunskapsresultaten icke tillnärmelsevis lata sig jämföra med gymnasiets. Annat ar givetvis förhållandet beträffande de tre ämnen, som ingå i de två sista årens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
