Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
397
tillämpning. i fråga om ettårig seminariekurs.
Slutligen förutsätter överstyrelsen att, därest k. m: t finner sig böra godtaga de grundsatser för reglering av här ifrågavarande förhållanden, som överstyrelsen ovan framlagt, överstyrelsen beredes tillfälle att inkomma med förslag till de -särskilda bestämmelser för de nämnda utbildningskurserna, som torde böra av k. m:t utfärdas. I samband därmed synes jämväl undervisningsplanen böra mera ingående övervägas, an vad nu varit möjligt.
*
I samband med förenämnda utlåtande har överstyrelsen överlämnat följande
Förslag till ändrad lydelse av § 2 mom. 4 och 5, § 18 mom. l och § 19 mom. l och 6 i k. m: ts förnyade stadga den 26 september 1921 (nr 604) angående folkundervisningen i riket.
§ 2.
4. Vid folkskola av A-formen ävensom i folkskolans högre avdelning må undervisningen, i den omfattning och under de villkor i övrigt, som skolöverstyrelsen efter framställning av vederbörande skolråd i varje särskilt fall prövar lämpligt, bestridas av ordinarie eller extra ordinarie lärare med undervisningsskyldighet företrädesvis i visst eller vissa ämnen.
5. För undervisning i Övningsämnen må utan hinder av vad i föregående moment stadgas särskilda lärare Kunna antagas.
§ 18.
1. FOT att anställas som ordinarie eller extra ordinarie lärare vid sådan folkskola, som i § l mom. 2 omförmäles, erfordras
a) att vara medlem av svenska kyrkan och känd for hedrande vandel samt äga den stadga i karaktären och den foglighet i lynnet, som ungdomens ledning kräver,
b) att vara fri från sjukdom och lyte, som medföra olämplighet for anställning såsom lärare,
c) att, då fråga ar om ordinarie tjänst, hava uppnått 21 ars ålder, samt
d) att äga behörighet till ordinarie lärartjänst vid folkskola, vunnen på något av följande sätt:
genom att hava i föreskriven ordning avlagt folkskollärarexamen,
genom att dels med avseende på avlagda examina, omfattande minst två ämnen, som ’äga motsvarighet å folkskolans undervisningsplan, samt genomgången provårskurs uppfylla villkoren for behörighet till ordinarie adjunktstjänst vid allmänt läroverk, dels ocK hava genomgått föreskriven utbildningskurs vid folkskolseminarium, samt
då fråga ar om folkskoll ar art j änst, som avses i § 2 mom. 4,
genom att antingen hava avlagt folkskollärarexamen eller med avseende på avlagda examina och genomgången provårskurs uppfylla villkoren för behörighet till adjunkts- eller ämneslära-rinnetjänst vid allmänt läroverk och äga erforderlig insikt i de ämnen, som tillhöra tjänsten.
§ 19.
1. Då ordinarie lärartjänst vid folkskola eller småskola ar till ansökning ledig, skall kungörelse om ledigheten, sa snart ske Kan och, där ej skolöverstyrelsen finner skäligt på gjord framställning medgiva uppskov, senast inom sex månader, av skolrådet utfärdas och en gång offentliggöras i den tidning, i vilken officiella meddelanden införas. Därvid skall, då fråga ar om sådan äm-neslärarbefattning, som avses i § 2 mom. 4, uppgift lämnas å det eller de ämnen, i vilka läraren företrädesvis skall undervisa.
6. Skolrådet skall, då prov ej före-lägges de sökande, efter ansökningstidens utgång, men eljest sedan den för provs avläggande av skolrådet bestämda tiden gatt till anda, sa -snart ske kan, och senast inom trettio dagar, på förslag uppföra tre av de sökande i den ordning, i vilken de med avseende på sin lämplighet för tjänsten anses böra komma i åtanke. Härvid bör hänsyn tagas till såväl de egenskaper, som i § 18 omförmälts, nit samt förmåga att upprätthålla ordning i skolan och att i övrigt leda barnens uppfostran som undervisningsskicklighet, kunskaper och färdigheter samt under föregående tjänstgöring förvärvad erfarenhet, varvid då fråga ar om sådan ämneslärar-befattning, som avses i § 2 mom. 4, beträffande kunskaper och färdigheter skall tagas särskild hänsyn till insikter i det eller de ämnen, i vilka läraren företrädesvis skall undervisa.
Bor gamla testamentet läsas i folkskolan?
Det har ibland ifrågasatts, att gamla testamentet skulle vid bibelläsningen i folkskolan helt och hållet lämnas å sido, och att endast stycken ur nya testamentet skulle ingå i lärokursen, detta emedan gamla testamentet innehåller endast Israels religion och denna icke ar identisk med kristendom. Att yrkandet framkommit har nog delvis sin grund i det missbruk av gamla testamentet, som vid kristen-domsundervisningen under den gångna tiden i mycket stor utsträckning ägt rum, då man låtit gamla och nya testamentet sa att säga flyta ihop till ett och låtit dem bada i barnens föreställning stå såsom likvärdiga uttryck för kristen-
dom. Detta fel har varit ödesdigert for kristendomen, som därigenom blivit grumlad av en del judiska föreställningar, vilka icke ha med kristendomen att göra.
Men ha då inte de anda rätt, som yrka, att all undervisning om judendomen skall bannlysas från folkskolan! Ingalunda.
For det första ar det ju sa, att varje religion framstår till sitt rätta värde endast vid jämförelse med andra religioner. Ur denna synpunkt ar det en vinst för kristendomen, att barnen erhålla någon kännedom om det karaktäristiska för vissa andra religionsformer, exempelvis naturfolkens, kinesernas, persernas, arabernas, för att icke nämna vara egna förfäders, och då även israeliternas religion. ^Men for det andra ar det ju även sa, att kristendomen vuxit upp på israelitisk mark och sålunda har ett oupplösligt sammanhang med Israels religion. Jesus var uppfödd i denna religion. Han levde och verkade i Israel. Det var till Israels folk lian närmast vände sig med sin religiösa och etiska förkunnelse, då denna gick stick i stav med dåtidens officiella israelitiska religion, mot dess bud, stadgar och sedvänjor. Det ar därför en omöjlighet att rätt förstå hans förkunnelse och hans gärningar, att få ögonen på det nya han förde in i världen och att däri finna överlägsenheten över judendomen, om man icke har någon kännedom om den sistnämnda. Det ar jdärför också pedagogiskt riktigt, då undervisningsplanen anvisar läsning i folkskolan av stycken icke blott ur nya utan även ur gamla testamentet, sa att barnen må få den kännedom om Israels religion och till denna anknutna moral, som ar erforderlig, for att de skola kunna fatta och till sitt ratta varde uppskatta Jesu ord och gärningar.
Uppgiv namn och adress!
förekommen anledning fasta vi ånyo uppmärksamheten därpå, att Svensk Läraretidning gärna mottager artiklar och meddelanden från läskretsen men att författare, som hit insänder någon artikel eller något meddelande, måste för redaktionen uppgiva sitt namn (läsligt skrivet) och sin adress, om han vill ha det insända infört i Sv. Ltg. Därav följer dock inte, att hans namn nödvändigt skall utsättas i tidningen. Det beror på honom själv, huruvida han där vill ha sin artikel undertecknad med en signatur.
Lagg alltid en marginal i manuskriptet! Skriv med bläck!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0405.html
