Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 21
Den av -motionären framförda tanken på en förändring av statsibi dragsanslagets natur från förslagsanslag till ett ’fixerat anslag, har ett väsentligt sammanhang med en vid innevarande riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 251, däri hr Arne Forssell m. il. på anförda skäl föreslagit, »att det ordinarie förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till avlöning åt lärare vid folkskolor förvandlas till anslag, som icke lår överskridas».
Utskottet tillåter sig erinra, att statsutskottet efter erhållen remiss &v sistnämnda motion under punkten 1’97 i sitt den 13 april 1928 avgivna utlåtande nr 8 yttrat sig i ämnet och därvid avstyrkt motionen.
Riksdagen har i enlighet med statsutskottets hemställan avslagit den av hr Forssell m. fi. väckta motionen.
Under hänvisning till vad sålunda förekommit far utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.
Folkbad.
Statsutskottet har avstyrkt lir He-derstiernas motion 1: 4 (Sv. L t g nr 6) om anslag å 10,000 kr. till Föreningen for folkbad.
jCttferafur.
Gamla testamentets religion framställd av Sven Herner, teol. och fil. dr, professor i exegetisk teologi. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris inb. i klotband 8: 76.
Vid den undervisning om det israelitiska folkets oden och religiösa liv, som skall förekomma i vara skolor, beror resultatet liksom vid all annan undervisning i första hand på läraren. For honom gäller det alltså att kunna välja stoffet och sedan tillrättalägga det sa, att det motsvarar barnens mottaglighet och behov, och sa att han på kortaste tid kan nå malet. En oundgänglig förutsättning härför ar, att han själv besitter tillräcklig insikt i ämnet och en klar översikt över detsamma, sa att han fullt behärskar det område, inom vilket han har att röra sig.
Vad beträffar Israels religion, sa har denna som bekant under tidernas lopp undergått betydande förändringar. Den synes ursprungligen hava varit starkt påverkad av andra folks religioner. Ani-mistiska föreställningar och demontro, liknande naturfolkens, ha då icke varit främmande for densamma. Molochsdyr-kan och baalsdyrkan ha under vissa perioder längre fram i tiden spelat en betydande roll bland Israels folk. Gamla testamentet visar emellertid, att Israels religion och den därmed förbundna etiken, om de an förete vissa tidrymder av tillbakagång och förfall, dock i stort sett undergått en synnerligen betydande och ständigt fortgående utveckling. Att ha en klar syn på denna utveckling ar uppenbarligen oundgängligt för varje lärare, som har att undervisa om kristendomens förhistoria eller, såsom det heter i undervisningsplanen for rikets folkskolor, om ~k\ristenåomens uppkomst.
För erhållande av en sådan klarhet utgör förenämnda i början av detta ar
utkomna arbete av den kände och for kristendomsundervisningen i våra skokor varmt intresserade professorn i exegetisk teologi vid Lunds universitet S. Berner ett det yppersta hjälpmedel. Det kan tryggt sägas, att detta arbete ar enastående i sitt slag. En sådan översikt över den israelitiska religionens och etikens utvecklingsfaser har förut icke funnits på svenskt sprak. Denna översikt utgöres dock icke av ett abstrakt schema, utan den har till underlag på varje punkt en rikedom av konkreta, ur gamla testamentet hämtade exempel, som ger liv och färg åt framställningen och gör denna till ett för läsaren ytterligt intressant och värdefullt studium.
Förf. har grupperat innehållet under följande rubriker:
1. Spår av gammalsemitisk religion i gamla testamentet. 2. Den mosaiska tiden. 3. Tiden från Moses död till skritftproieternas framträdande. 4. Tiden från skriftprofeternas framträdande till Juda rikes fall. 5. Den babyloniska fångenskapen. 6. Tiden efter hemkomsten från Babel.
I första kapitlet redogöres först for de gamla israeliternas föreställningar om gudomen. Förf. verkställer där en undersökning rörande det förhållande, i vilket Israels religion sstod till de religiösa åskådningarna hos närbesläktade folk och stammar och påvisar därvid, att gamla testamentet bevarar spår av såväl animistiska föreställningar - alla föremål, även de oorganiska, hade enligt dessa föreställningar sin själ liksom människan - som ock dyrkan av förfädernas andar (ankult) samt de seder och bruk, som därmed stodo i förbindelse, såsom offer m. m. Vidare redogöres här för begreppen helig samt rent och orent, deras uppkomst och betydelse ävensom for kulten med sina reningsceremonier, bön och offer av olika slag, även människooffer, samt omskärelsen och blodshämnden. I hela detta kapitel påvisas de likheter eller motsvarigheter, som förefunnos mellan Israel och andra semitiska folk.
Andra kapitlet ror sig fering Mose, gamla testamentets mäktigaste gestalt, som samlar de oordnade hoparna av israeliter, vilka bröto upp från Egypten, sammansluter dem till ett folk och ger detta folk grundläggande föreskrifter ined hänsyn till gudsdyrkan och rättsväsende. Mose ar Jahvereligionens stiftare. Israel erkände visserligen fortfarande flera gudar, men ett stort steg tages framåt, då en gud, Jahve, anses såsom den förnämste (monolatri). Jahve, som anses mäktigare an de andra folkens gudar, blir Israels gud. Jahve hade visserligen sin begränsning - han uppfattades i analogi med en människa - men han slöt förbund med Israel, han var sålunda israeliernas hjälpare, framför allt i strid mot de fientliga folken, och därför skulle han dyrkas på sätt, som Mose föreskrev: genom offer m. in.
I tredje kapitlet lämnar förf. först en kort redogörelse för landet Kanaan och
dess folk; vid tiden for israeliternas invandring. Sedan därefter erinrats om israeliternas övergång till att bliva i huvudsak ett jordbrukande folk i likhet med kananeerna, redogöres i sammanhang därmed för sammanstötningen mellan israeliternas J ah ve dy r kan och kananeernas dyrkan av fruktbarhetsguden Baal, vilken ledde till en tillbakagång för den förra och ett upptagande i stor utsträckning av baalsdyrkan med bi. a. dess prostitution och människooffer. Men förf. påvisar också de omständigheter, genom vilka förfallet erhåller sin naturliga förklaring. Trots förfallet höjdes dock röster för en renare Jahve-dyrkan. Dessa kommo från domare, nasirer och rekabiter samt de äldre profeterna, särskilt Elia.
I fjärde kapitlet kommer förf. till skriftprofeterna Amos, Hosea, Jesaja, Mika, Sefanja och Nahum samt Jeremia, vilkas strävan går ut på att väcka Israels folk, att varna det för de främmande gudarna och därmed för den orättfärdighet och den sedeslöshet, som hade vunnit sa stor utbredning i Israel, samt att återföra folket till en renare Jahvedyrkan.
Femte kapitlet handlar om Hesekiel och den andre Jesaja, genom vilka nya steg tagas till den israelitiska religionens utveckling, och i sjätte kapitlet, som avser tiden efter judarnas hemkomst från Babel, behandlas profetismen, kulten, Jo(b och Psaltaren. Av detta kapitel framgår kanske allra tydligast, att, huru mycket Israels religion an hade genom profeterna blivit renad, förandligad och förädlad, den dock hade stannat på ett betydligt lägre plan an det, till vilket Jesus av Nasaret sedermera höjde den gudstro, som han införde i världen.
Professor Herners bok; blir säkerligen, som redan nämnts, till största nytta för kristendomslärarna i vart land redan i det skick den nu befinner sig. Den torde ock vara välkommen såsom handledning vid alla vara lärarutbildningsanstalter och for en var i övrigt, som hyser intresse för religionshistoriska studier. Ett önskemål må dock framställas. När man kommit till slutet av boken, känner man ett visst behov av en kort sammanfattning av det karaktäristiska for de olika epokerna inom den avhandlade utvecklingsserien. Till förf: s övervägande må därför framställas den frågan, huruvida icke en dylik sammanfattning skulle kunna inrymmas i en blivande ny upplaga.
Fr.
Minnesord med grundlinjer för folkskolans 5:e och 6:e klasser. Av A. E. Falk. Hallmans bokhandel, Uddevalla, 1926.
»Minnesord med grundlinjer» ar ett av de många på sistone gjorda försöken att till folkskolans tjänst framställa en lärobok i »tros- och sedelära». Arbetet, som omfattar 45 sidor, innehåller förutom några textrubriker till stycken ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
