Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
Nr 22. (2417.)
STOCKHOLM, 31 MAJ 1928
47:eårg.
Prenumerationspris :
Vi &r 10 kr., 3/4 ar 8 kr., Va ar kr. 5: 50, */4 &r » kr. LÖsnummerpris 25 öre.
Redaktion :
Barnhusgatan 8, n. b. Telefon: Norr 3700.
Redaktören träffas i regel 12-1 e. m.
Utgivningsdag: onsdag.
Kedaktör och ansvarig utgivare : J. FRANZÉN
Expedition:
Barnhusgatan 8, n. b. Tel.: 8000, Norr 6000. Kontorstid: 10-5.
Stockholm 1928. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A.-B.
Annonspris
för 1 millimeter å yttersida 80 öre, å innersida 25 öre; vid införande även i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad lördagen närmast före utgivningsdagen.
Kedaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON
Prenumeration sker alltid å närmaste postanstalt.
Förläggare: Svensk Läraretidnings Förlags A.-B,
Folkskolan och den ästetiska uppfostran.
När lekmannen i allmänhet skall värdesätta folkskolan, utgår han oftast från den direkta kunskapen, som; där bibringas barnen. Sålunda skärskådar han barnens kunskaper i räkning, modersmålet, kristendom m. m., när de lämnat skolan. När det gäller att bedöma dessa kunskaper, begås ofta det misstaget, att man jämför barnen med de vuxna. Sådana saker, som den vuxna människan tycker vara påfallande enkla, äro ingalunda sa enkla för barnen. Om det sålunda skulle visa sig, att barnen ej äga de kunskaper, sonn man tycker att de borde äga vid slutad skolgång, sa ar man genast färdig med sin dom: Folkskolan ar oduglig, men ’anda oerhört dyrbar. Man bedömer som sagt endast sådant, som direkt synes, men folkskolans betydelse ur uppfostringssyn-punkt tar man sällan eller aldrig med i räkningen.
Det ar just detta senare, som jag i denna artikel skulle vilja i någon man vidröra. För min del sätter jag uppfostran i första rummiet och kunskapsmeddelandet i andra, ty det ar ju uppfostran, som en människas framtida karak-tärsdaning ar beroende av. Blir uppfostran i barndomen försummad, har detta ofta ganska menliga följder for hela livet, och den skadan ar ofta av den art, att den ej går att taga igen vid mognare ar. Skulle det däremot brista något i kunskaper, går det förhållandevis lätt att reparera detta vid mognare ar.
Vad menar man då inled uppfostran? För min del skulle jag vilja besvara f rå-
Ett avskräckande exempel på en skolas förläggning.
gan sa, att med uppfostran menas att göra människorna till goda och siam-hällsnyttiga individer, fysiskt och psykiskt sa välutrustade som möjligt. Sedan blir det en annan sak, hur detta skall tillgå. De gamla grekerna hade tre s. k. kardinalbegrepp, nämligen det ratta, det sanna och :det skona. Det ar just det sistnämnda av dessa tre, som jag skulle vilja saga några ord om.
Av naturen ar människan sådan, att hon älskar det skona. Detta i sin tur återverkar på hennes sinnesstämning. Alla ha vi väl kant, vilket intryck en vacker sommardag gör på oss. Likaså känner man sig genast lättare om hjärtat, om man kommer till en vacker trakt. Man älskar blommor och planteringar, fåglar och fågelsång, djuren och skogen, med ett ord hela naturen, i synnerhet den levande. En vis man lär en gång ha yttrat: »Hur kan du ha ont i sinnet och höra lärkan drilla?» Och jag skulle vilja fråga: »Vilken orkester kan miäta
sig med fågelsången en nordisk vårafton?»
Jag antager, att denna tidnings läsare äro överens med mig, om att det skona, som finns i naturen, borde mera uppmärksammas i undervisningen och uppfostran an vad som hitintills skett. Hur skall då detta tillgå ? För det första synes det mig, att en skola bor läggas i den vackraste trakt, som på grund av för handen varande omständigheter ar möjligt. Att det bor finnas planteringar omjkring en skola anser jag vara sa självfallet, att det borde utfärdas! särskilda bestämmelser därom.
För att belysa hur det på sina hall ar bevänt med det ästetiska, när det gäller att placera en skola, har jag bifogat ett foto av en skola från Bohusläns kusttrakter. Som synes ar skolan placerad uppe på en rullstensås. Stängslet omkring skolan utgöres av en rullstensmur. For övrigt kala klipphällar och sand. Ett par risiga, av västanvinden utpinade buskar, ar den enda vegetation som finnes. Hur skall det kunna gå att bibringa barnen något sinne for naturens skönhet i en Skola på en sådan plats? Denna skola ar uppförd för omkr. 30 ar sedan och avsedd till småskola. Nu har emellertid utvecklingen gått sa långt på grund av folkökning, att skolan ar gjord till folkskola med två lärar-avdelningar. Det ar därför f. n. fråga om att tillbygga en lärosal jämte bostäder. Nu hor det till omjständigheterna, att det finnes möjlighet att flytta denna skola till en utmärkt tomt l % km. därifrån, utan att den sammanlagda väglängd, som barnen få gå, behöver ökas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
