Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 23
SVENSK LÄRARETIDNING.
435
han handla och inte bara prata. Hur vill han, att den regering skall se ut, som skall komma i stället? Vem som an kommer, blir han ’säkerligen tvungen att samarbeta med andra partier. Vad lyckades de ’Socialdemokratiska regeringarna göra utan hjälp av andra partier?
HT Engberg (s): Hans excellens statsministern har en sagolik förmåga att ge oriktig framställning av vad man säger. Jag har icke avgivit något vittnesmål beträffande det samtal, som förts mellan hr Rydén och statarådet Almkvist. Jag har endast framhållit, att den relation av överenskommelsen, som hr Rydén lämnat här i kammaren, överensstämde med den han lämnade oss i fjol. ’Statsministern tror, att det ar mitt enda intresse, att få regeringen fälld. Det ar icke mitt enda. Men för att få någon reda i svensk politik, måste det försumipningscentrum, som den nuvarande regeringen representerar, saneras. Hr Bengtsson i Norup frågar, hur den blivande regeringen skall se ut. Det kan jag inte saga, men jag hoppas i alla fall, att vilken regering an kommer den inte måtte komma att innefatta hr .Bengtsson d Norup. (Skratt.)
Frågan avgjordes genom votering med namnupprop. Röstningen följde strängt partilinjerna, Saken var uppgjord på förhand. Utskottets förslag bifölls med 105 röster mot 91.
Beferat av debatten i l: a kammaren skall följa i nästa nr.
Sommarkurserna i Uppsala
Från Sommarkursernas byrå har man meddelat oss, att anmälningar dagligen inkomma. Av de speciella kurserna har kursen i experimentell psykologi hittills varit föremål for det största intresset, varför endast få platser finnas kvar i kursen i fråga. Densamma kanske dock kommer att dubbleras. I samtliga övriga speciella kurser finnes ännu gott om plats.
Man har bett oss påpeka, att det ar till stor fördel for iSommarfeursernas byrå, om anmälningar göras i god tid fore kursernas början.
Ufl dagspressen.
Uttalanden i lönfrågan.
Med anledning av riks-dagens beslut i folkskolkårens lörufråga har Aftonbladet gjort följande uttalande:
Som »mogen för sin lasming» betecknade en talare i Andra kammaren på tisdagen frågan om lönförbättring for folk- och småskollärarna m. fi. Omdömets riktighet torde knappast kunna bestridas, ty ärendet har nu åtskilliga ar förelegat tämligen utrett till sin innebörd utan att dock föranleda någon åtgärd från statsmakternas sida.
De vid årets riksdag väckta motionerna om en tillfällig lönförbättring resulterade i att statsutskottet föreslog utredning snarast - om möjligt till 1929 ars riksdag - om lönreglering. I betraktande av att det statsfinansiella laget nu vid riksdagens avslutning onekligen tett
sig synnerligen ogynnsamt - de förebådade skattsänkningarna voro ju på vippen att torka in! - måste utskottsutlåtandet anses såsom mycket välvilligt mot de framställda önskemålen. En viss besvikelse torde det därför ha framkallat i intresserade "kretsar, att bada kamrarna vid avgörandet på tisdagen visserligen fattade beslut om den begärda utredningen men under borttagande av uttalandena om att utredningen bor göras skyndsamt och helst till 1929 samt om att i annat fall tillfällig lönförbättring borde beredas folkskollärarna. Onekligen innebär detta ett försvagande av utskottsförslaget, ett försvagande, som för övrigt kom att drabba även den av hr Lindskog framförda motionen om lönförbättring även for läroverkslärarna. Märkligt nog skedde ändringen på yrkande från socialdemokratiskt håll, medan det oförändrade ut-skottsförslaget erhöll understöd även från talare från högern. Detta läge visar, att en fråga som denna genombryter partilinjerna oclh att förståendet for dessa lärargruppers önskemål ar att finna även - och kanske främst - på borgerligt håll, och detta säkerligen även i sådana fall, då man av statsfinansiella skäl ställer sig betänksam mot att f. n. forcera ett avgörande. Då det for visso ar en kultur- och samhällsfråga, att vara folkskollärare såväl som läroverkslärare utföra sin gärning i känslan av samhällets rättvisa uppskattande av detsamma, far man hoppas, att den nu beslutade ^utredningen icke skall komma att till en oviss framtid ytterligare uppskjuta en saklig prövning och ett positivt beslut i frågan.
* Uppsala Nya Tidning yttrar bi. a. följande:
Folkskollärarna ha varit mycket förbittrade på den sittande regeringen, därför att den icke framlade något förslag i deras lönfråga till årets riksdag. Och på vissa hall har det förekommit ganska osmakliga frierier till vissa andra partier i denna sak. Men av tisdagens debatter kan man nu se, hurudan stämningen ar i riksdagen. Motståndet mot lönregleringskravet kom från de djupa leden, inte minst bland socialdemokraterna. Detta kan kanske ge några lärdomar. Lärarnas lönfråga ar emellertid icke och bor inte få bli någon parti-politiskj fråga. Om de olika lärargrupperna själva ville inse detta och om man strävade att lägga fram sina bekymmer och önskemål utan överdrifter, sa finns det nog, trots allt, utsikter for att statsmakterna skola göra dem rättvisa, vi hoppas redan till ett kommande ar.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och e j direkt till vår expedition.
Jfior dagen.
Besvikelse - men
dock ett steg
f ramat I
Folkskolkårens lönfråga har fått sitt avgörande vid 1928 års riksdag. Båda kamrarna ha beslutat en skrivelse till k. m:t med hemställan, »att k. m: t matte taga under övervägande, huruvida förslag till förbättrade lönförhållanden för lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor må kunna snarast framläggas för riksdagen». I riksdagens kamrar strök man i statsutskottets kläm orden »och om möjligt ar 1929» samt i utskottets motivering uttalandet om en tillfällig lönförbättring, »ifall en definitiv lönreglering ej kan skyndsamt genomföras». I andra kammaren bifölls yrkandet om denna strykning med stor majoritet. I första kammaren, som fattade sitt beslut senare, måste anhängarna av statsutskottets linje för att få till stånd ett samstämmande beslut avstå från att yrka bifall till utskottets hemställan oförändrad. Där stod avgörandet mellan avslag och andra kammarens beslut, och i voteringen segrade det sistnämnda med avsevärd röstövervikt.
Debatten, särskilt i andra kammaren, avspeglade det motstånd, som alltjämt möter tanken på en snar och effektiv reglering av lärarlönerna. Flera av de talare, som yrkade bifall till statsutskottets hemställan, gjorde det under förbehåll av varjehanda slag: att lä-rarlönkommitténs förslag upptog alldeles för höga löner, att lärarnas tjänstgöringstid borde utökas, att undervisningsplikt i slöjd och fortsättningsskola borde åläggas lärarna o. s. v. Det ar betecknande, att motionären praktiskt taget fick stå ensam som försvarare av den inom statsutskottet träffade uppgörelsen, ehuru denna biträtts av 4/5 bland utskottets samtliga ledamöter. Några av folkskolkårens öppna eller förstuckna fiender passade också på att utösa sin vrede över den sega kamp, som från kårens och motionärernas sida förts för rättvisa i lönhänseende åt lärarna.
Resultatet av lönkampanjen vid 1928 års riksdag blev sålunda icke vad kåren vågat hoppas. Den tillfälliga lönförbättringen kom icke till stånd. Det såg i början icke alldeles hopplöst ut. Motionärerna hade räknat med att budgetläget skulle vid slutet av riksdagen ställa sig sa gynnsamt, att lönförbätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
