Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 23
ringen kunnat genomföras, utan att skattsänkningarna berörts därav. Sa hade också blivit förhållandet, om icke de stora arbetskonflik-terna utbrutit. Dessa ha slukat mer av statsinkomsterna, an vad hela lönförbättringen kommit att kosta. For varje manad, som arbetsstri-derna pågått, ha därför utsikterna till ett positivt resultat minskats. Gjorda kalkyler i början av maj visade, att högst 90 av båda kamrarnas 380 ledamöter vid avgörandet kunde påräknas som stöd för motionerna. Under sådana förhållanden ansågo sig motionärerna böra söka vinna majoritet för ett skrivelseförslag, som om möjligt förde lönfrågan ur dödvattnet. Kompromissen i statsutskottet har tydligen varit svår att få till stånd. Hr Rydén meddelade i debatten, att icke mindre an 4 sammanträden hållits i statsutskottets andra avdelning för behandling av frågan. Och detta förklarar till fullo, att skrivelseförslaget icke blev ur alla synpunkter tillfredsställande. Behandlingen i kamrarna visade emellertid, att utskottet gatt längre, an riksdagen ville följa.
Om således utgången i flera hänseenden blev en besvikelse, sa far detta ej undanskymma det faktum, att lönfrågan genom 1928 ars riksdagsbeslut tagit ett betydande steg framåt. Jämför man ställningen nu med fjolårets eller vid 1926 ars riksdag, sa ar ändringen påtaglig. Ar 1926 tillstyrkte statsutskottet en skrivelse, men denna var förknippad med den rosénska motiveringen om att lärarlönkommittén placerat lärarna för högt jämte en hel rad utredningskrav, som hänvisade många av lärarnas talsmän i riksdagen till att rösta för avslag. Nu finnes icke ett ord av denna innebörd i den beslutade skrivelsen. I fjol tillstyrkte också statsutskottet med lottens hjälp en skrivelse, men denna avslogs i bada kamrarna - i första mot en minoritet av högst ett dussin ledamöter. Nu ha bada kamrarna med stor majoritet gatt in för en hemställan om en lösning snarast av lönfrågan.
Vi tro oss emellertid kunna konstatera ännu en förändring till det bättre med hänsyn till lönfrågans utsikter. Motståndet har förut varit rent frenetiskt. I ar har nedlagts ett utomordentligt upplysningsarbete bland riksdagens ledamöter, bi. a. ha deputationer från 22 av rikets län för sina representanter i båda kamrarna framlagt lärarnas synpunkter på lönfrågan. Upplysningsarbetet har icke varit förgäves. Motståndet har i väsentlig grad luckrats upp. Det ar tydligen ännu för tidigt att hoppas pä
full förståelse för lärarnas sak, men sanningen ar på marsch.
Till den påtagliga förbättring i stämningsläget, som inträtt, har kårens enighet bidragit i hög grad. I fjol kunde man möta lönfrågans förkämpar med en avvärjande gest: »Ni slåss ju inbördes.» I ar har ingen motståndare kunnat glädja sig över ett -sådant förhållande. Om alla inom kåren fullt förstode, hur oerhört deras sak skadas genom .splittring, skulle den i ar lagda enighetsgrunden aldrig upprivas.
Det nya läget påkallar givetvis ingående överväganden. Det genom överenskommelse de olika lärargrupperna emellan skapade folkskollärarkårens representantskap för lönfrägor har också omedelbart inkallats till rådplägning. Överläggningarna ägde rum söndagen den 3 och måndagen den 4 juni.
Från centralstyrelsen för S. A. F. voro närvarande hrr Gari Lidman, Värner Eydén, Edvin Stål-felt, Algot Jungnell, J. P. Johansson, Euben Wagnsson och Keinh. Elfving samt fröknarna Gerda Ny-stedt och Karola Pålsson, från styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund hrr Martin Liander, Anders Johansson och Viktor Fredriksson, från Sveriges folkskollärarinneförbund fröknarna Hedvig Norgren och Helga Axelsson samt fru Stina Hosinsky och från Sveriges småskollärarinneförening fröknarna Sigrid Bredberg, Ebba Andersson och Annette Nilsson.
Representantskapet uttalade sin djupa besvikelse över att även 1928 års riksdag fått gå till anda, utan att tillfällig lönförbättring beviljats folkskolans lärarpersonal, varigenom denna alltjämt kommer att kvarstå i en orättvis undantagsställning i förhållande till snart sagt alla andra det allmännas tjänstmän.
Med anledning av det beslut riksdagen fattat, att k. m: t matte taga under övervägande, huruvida förslag till förbättrade lönförhållanden för bi. a. folkskolans lärarpersonal må, kunna snarast framläggas för riksdagen, hänvände sig representantskapet genom en deputation till statsministern.
På förfrågan om vilka åtgärder regeringen med anledning av riksdagsbeslutet hade för avsikt att vidtaga, meddelade statsministern, att han alltfort ansåge, att lärarkårens lönfråga måste sa snart som möjligt upptagas till lösning. Detta borde ske i samband med en allmän lönrevision. Regeringen hade under övervägande att omedelbart igångsätta förarbeten härför.
Med hänsyn till det läge j vari lärarkårens lönfråga sålunda kommit, beslöt representantskapet
dels till regeringen framföra en anhållan, att folkskollärarkåren måtte bliva på ett tillfredsställande sätt representerad vid den förestående revisionen -samt att de olika grupperna inom kåren må genom utsedda ombud på ett tidigt stadium av revisionsarbetet framföra sina synpunkter och önskemål,
dels ock uttala sin livliga förväntan, att inga möjligheter må lämnas obegagnade för att lärarkårens lönfråga må kunna vinna sin lösning vid 1929 ars riksdag.
Härnösandseleverna.
Kollegiet vid Härnösands folk-skolseminarium har den 29 maj fattat beslut, att de relegerade se-minarieleverna skola återtagas vid seminariet den 25 mars 1929, och domkapitlet har enligt uppgift i ortspressen godkänt detta kollegiets beslut. Huruvida saken därmed ar utagerad torde bero på möjligheten att vid nämnda seminarium anordna undervisning för eleverna under tiden från och med sagda dag till läsårets slut. Något särskilt anslag av statsmedel för sådan extra undervisning torde svårligen vara att påräkna.
Fusk vid seminariet i Luleå.
Enligt N. D. A. ha 6 av eleverna i avgångsklassen vid folkskolsemi-nariet i Luleå ertappats med fusk vid skrivningar i matematik i början av maj. Detta gäller således icke avgångsexamen, men det ar i alla fall illa nog. N. D. A. säger sig hava haft ett samtal i ämnet med seminariets rektor, och denne hade bekräftat uppgiften. Den ene hade hjälpt den andre, och att fusk förelåg märktes vid granskningen av uppgifterna.
Något kollegium kommer ej att inkallas för saken, som ar att hänföra till vad man brukar beteckna som vanligt skolfusk, om man också kunde vänta bättre av avgående folkskolseminarister. Det blir alltså ingen relegering for dem, men saken kommer fram vid slutkollegiet, och de fuskande eleverna komma givetvis, förklarar rektor, att få lämna seminariet med nedsatt sedebetyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
