Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 24
nog de flesta av vara folkskollärare ganska slatt.
Visst finns det dock arbetare, som också lia dåliga löner, oöh visst har den stora massan av våra jordbrukare i nuvarande betryckta läge ganska magra inkomster. Men endast avundsjukan kan göra gällande, att detta har någonting med lärarlönerna att göra, Ty om den statsfinansiella situationen inte ar alltför svar - och det vore osanning att påstå något sådant -, sa ar det väl statens både plikt och skyldighet att se till, att lärarnas löner få en rättvis avvägning, jämfört med andra tjänst-mannagrupper i samhället. Nog kunna en del lärare ha det inte sa illa, särskilt på vissa platser, men på andra ha de det sa mycket sämre. Här skall inte uttalas någon mening om hur mycket de borde ha, men det ar nog att konstatera, att dessa tjänstmannagruppers löner alltjämt bygga på förkrigspriseraa. Det borde vara ett alldeles tillräckligt skäl för att man till ar 1929 företoge en lönreglering.
Svar på ett angrepp mot lärarkåren.
(Skånska Socialdemokraten riktar i ett av sina senaste nummer on ful .beskyllning mot lärarkåren. Tidningen påstår, att lärare, som erhållit befrielse från återläsningsskyldig.het för åhörande av Centralförbundets for nykterhetsundervisning allmänna upplysningskurser »gladeligen ge dessa på båten och tillbringa den lediga tiden på något värdshus, där de fördjupa sig i helt andra och mera lättflytande ämnen an nykterhet.»
Svenska Morgonbladet har beträffande denna sak haft ett samtal med dir. August Ljunggren, som ax ledare iör centralförbundets kurser. Denne har därvid anfört bi. a. följande, som ar återgivet i nämnda tidning.
Mycket barnsligt har jag hört och last i mina dar, men maken till detta grova utfall mot lärarna söker jag förgäves efter i mitt minne. Det ar sa dumt, att man knappast gitter gendriva beskyllningarna.
Ensamt lärarkåren vid våra folk- och småskolor består av cirka 30,000 medlemmar, och jag vill visst inte påstå, att inte någon av dem under årens lopp Kunnat göra sig skyldig till, vad den skånska tidningen anger - jag minns själv ett sådant fall för flera ar sedan - men härifrån och till en generell anklagelse mot lärarkåren ar steget jättestort. All min erfarenhet säger mig något helt annat. Den bestyrker, att våra lärare och lärarinnor äro ytterligt samvetsgranna och plikttrogna, och att de bevista kursernas samtliga föreläsningar med en ordentlighet, som ibland nästan kan bli för stor. Jag menar nu inte bara fortbildningskurserna, som staten bekostar och vid vilka varje plats förses med vederbörande deltagares visitkort (vid dessa kurser måste varje plats alltid vara besatt och vid varje föreläsning) utan även de allmänna upplysningskurserna. Till dessa få ju t. ex. lärarna betala resor fram och tillbaka, uppehälle å platsen och särskild kursavgift, varjämte ju
oftast en viss summa går till anskaffande av litteratur. Ar det någon, somi verkligen på allvar tror, att lärarna kosta på sig dessa utgifter - f or att sätta sig på krogen? Eftersom de själva betala for sitt deltagande i kursen, ha de naturligtvis ratt att gå och komma som de vilja. Vid kurserna pläga ämnena och föreläsningarna trängas med varandra, och en sex, sju timmars föreläsningar och diskussioner pr dag ar inte ovanligt. Det ar heller alls inte ovanligt, att lärare och lärarinnor deltaga i kursen varenda timme. Detta ar ju inte precis önskvärt, varken för deltagarna själva eller för ett riktigt tillgodogörande av undervisningen, och ibland nödgas vi rent av fasta kursdeltagarnas uppmärksamhet härpå.
- Skånska Socialdemokraten vill införa uppropssystem vid kurserna för att kontrollera, att alla äro närvarande.
- Det ar löjligt i högsta grad och bör nog ej tas på fullt allvar. Deltagarantalet vid en kurs han uppgå till 600- 700, ja ända till 1,500 personer, och i regel ar vederbörande samlingssal fullpackad vid föreläsningarna. Det ar ju en omöjlighet att ställa sig och ropa upp alla deltagarna. För övrigt ar det - som sagt - inte önskvärt, att var och en ar med vid samtliga föreläsningar, och eftersom vederbörande själva betala för sig, kan man ju inte - även om man ville det, vilket man inte vill - tvinga dem till det.
- Jag betvivlar ingalunda, att vederbörande i Skånska Socialdemokraten vid besök å »värdshus» träffat någon deltagare i en av Centralförbundets ’kurser. Lärare och lärarinnor äro människor de
. också. Måste alltså äta, ooh vad drickandet beträffar, sa kräves ingen absolutism av deltagarna i nykterhetstkurserna. Centralförbundet varkbn kan eller vill lägga sig i den saken. Men vi äro naturligtvis mycket angelägna att få med även sådana personer till kurserna, som icke äro absolutister och somf kanske inte förut varit intresserade av nykterhetsproblemen. Att den skånska tidningen inte har samma intresse, har den genom sin artikel visat. Och for den, som i likhet med Skånska Socialdeimokraten, grosshandlare Stendahl i riksdagsdebatten etc. icke intresserar sig for att någon intresseras för nykterhetsarbetet, faller det sig helt naturligt, att det gör precis detsamma, huruvida lärarkåren kan och vill deltaga eller icke. Men att föreslå, att ledighet för deltagande icke medgives, emedan någon enstaka kursdeltagare »skolkar», det ar ungefär detsamma, som om man ginge till storms mot och ville avskaffa riksdagen och riksdagsarvodena, därför att möjligen någon riksdagsman av de 380 iakttagits på ett »värdsihus»under pågående plenum.
- Tidningen vill ha kurser for lärare och lärarinnor förlagda till ferierna,
- Det finns intet enda län, där detta
skulle kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt. Skolgången varierar nämligen högst avsevärt. På ett hall börja ferierna kanske i början av juni, på ett annat den l juli, på ett tredje den 15 juli och på ett fjärde börjar man kanske läsningen igen den 15 juli. Att inpassa 7 å 9 srt. f emdagarskurser, sa att de falla helt inom ferietiden i varje län, ar helt enkelt omöjligt. Ett motsatt påstående beror på obekantskap med de praktiska förhållandena. Och huru skulle man ordna det med föreläsarna? Tror man, att de skulle vara villiga att ku&ka hela sommaren från den ena klursen till den andra? »Nog kunde man få några damer och herrar till att hålla föreläsningar någon (!) sommardag», säger tidningen ! Vad menas med »några damer och herrar», odh vad menas med »någon somimardag» i detta sammanhang?
En nyligen företagen undersökning har visat, att Centralförbundets allmänna upplysningskurser kunna glädja sig åt det största medeltal av åhörare, som över huvud förekommer på något annat håll inom föreläsnings verksamheten. Vid sådant förhållande ooh då till föreläsare icke kallas »några damer och herrar» vilka som helst utan allenast förstklassiga experter, faller tidningens påstående på sin egen orimlighet.
- Nej, allt vad Skånska Socialdemokraten säger om »premierad nykterhet» - f. ö. en slyngelaKtig rubrik - ar bara prat, och därtill löjligt och okunnigt prat, det -står jag för.
Däremot har jag intet att erinra emot att eventuellt andra framkomliga vägar undersökas, varigenom lärarkårens fortsatta deltagande i kurserna säkerställes. Utredning härom har Centralförbundet själv begärt.
etagen.
Förpliktelser,
Det svar, som statsministern den 4 dennes lämnade till den av folkskollärarnas representantskap utsedda deputationen, har snabbare, an man kunde vänta, klargjort det ändrade läge, i vilket lärarkårens lönfråga kommit genom årets riksdagsbeslut. Efter att ha legat i dödvatten anda sedan 1923 skall frågan nu omsider upp till snar prövning. Underrättelsen härom ar givetvis ägnad att väcka tillfredsställelse. Lärarnas lönstandard grundar sig på 1914 års prisnivå, och praktiskt taget alla andra t jänstmannagrupper ha efter världskriget fått sina löner väsentligt höjda - antingen genom en definitiv lönreglering eller tillfälliga lönförbättringar. Det började ar 1919 med kommunikationsverken och har sedan fortsatt med ov-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
