Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 24
SVENSK LÄKARETIDNING.
459
skall hållas i Skara, några val förrättats och en del tal hållits, avslutades mötet med psalmen 500: 7.
Kullenkretsen hade den 2 juni sitt ordinarie vårmöte å Strandbadön. Ungefär hälften av kretsens medlemmar hade trots det mindre gynnsamma vädret infunnit sig. Mötet öppnades av kretsens ordförande, folkskollärarinnan f röken Anna Hernström. Sedan ordföranden riktat några välkomstord till föredragshållaren, seminarieläraren H. Sieg-wald, Lund, överlämnades ordet åt denne. Hr Siegwald höll nu ett intressant föredrag över ämnet: Typiska skiljaktigheter mellan gossar ooh flickor beträffande den psykiska utvecklingen under skolåldern.
Tal. belyste genom åtskilliga tabeller olikheten i gossars och flickors (fysiska utveckling, enär denna måste anses i viss mån påverka den psykiska. Härefter redogjordes for åtskilliga undersökningar av psykiska skiljaktigheter mellan gossar och flickor. De flesta forskare anse, att kvantitativt ingen nämnvärd skillnad rader emellan gossar och flickor i intélligenshänseende. Kvalitativt ställer saken sig annorlunda. Gossarnas intelligens kännetecknas av större spontanitet. Vad den språkliga förmågan beträffar, äro flickorna säkrare i rättskrivning, ha som regel mera stilkänsla, och deras skriftliga framställningskonst ar bättre. Men då det gäller att lösa aritmetiska och geometriska uppgifter, som fordra självständigt tänkande, visa gossarna sig överlägsna. Vår kunskap om skiljaktigheter mellan gossar och flickor beträffande känslo- och viljelivet ar ganska bristfällig. Med all sannolikhet finner man här den största skiljaktigheten mellan konen. Kamp- och jaktinstinkten och den sociala känslan ar mera utvecklad hos gossen. Gossarna uppskatta mod och kraft, flickorna värdera mest ömhet och sanningskärlek. Den heroiska lögnen och partilöignen senteras av gossarna. Talaren slutade sitt mycket intressanta föredrag med att framhålla, att läraren först och främst bör vara människa och söka förstå sina elever samt vid sidan av sin uppgift att meddela undervisning aldrig glömma sin fostrargärning.
Det vällyckade mötet avslutades med samkväm, sang och musik.
Lärarmöte i Ljusdal. Gemensamt möte med lärare och lärarinnor, tillhörande Arbrå-Eengsjö-Undersviks-, Del-lenområdets-, Loos- samt Västra Hälsinglandskretsarna av S. A. F., hölls på lördagen i Ljusdal å godtemplarhuset på inbjudan av Västra Hälsinglands kretsförening. Bortåt ett 150-tal lärare och lärarinnor deltogo.
Prosten Jonzon förrättade morgonbön och höll en biblisk betraktelse.
I egenskap av ordförande i Västra Hälsinglandskret&en hälsade därpå folkskollärare S. Hammarqvist de närvarande välkomna till Ljusdal samt vände sig särskilt till rektor Carl Gustaf Hellsten från Falun ävensom till folkskolinspektör Josef S. Grälen, vilka voro närvarande.
Till ordf. för mötet utsågs folkskolläraren Hammarqvist och till v. ordf. folkiskollärare D. Nä$holm, Forssa. Sekr. blev folkskollärare Elof Elofsson, Tallåsen, med folkskollärare Alfred Lindkvist, Nä^viken, som suppleant.
Efter att folkskollärare Alfred Selling, Ljusdal, utfört ett sångnummer, som mottogs med livliga applåder, framträdde rektor Helkten från Falun och höll ett synnerligen spirituellt och intressant föredrag över ämnet Arbetsövningar och arbetsmateriell i räkneundervisningen.
Tal. berörde inledningsvis det pedagogiska liv, som sprudlar världen över i våra dagar. Man vill bryta ined de gamla iför barnen tröttande metoderna att undervisa och ge något nytt, <främst varigenom man kan oka s j al v verksamheten från barnens sida. Ooh självverksamheten ar något, som alldeles särskilt måste komma till uttryck vad angår räkneundervisningen. Man ’kan inte genom resonemang lära barnen att räkna, utan de måste gripa sig verket an själva. Malet ar att lära de små <räkna snabbt, lätt och säkert. Det hela far inte bli tungrott. Rektor Hellsten pläderade iför inlärandet av praktiska saker i skolorna. Lärjungarna borde på ett mera påtagligt satt få vetskap om vad som menades med t. ex. en kilometer, en deciliter, en kubikcentimeter o. s. v., an vad som faktiskt sker, då undervisningen meddelas efter de gamla systemen. Åskådningsma-teriellen ’borde tagas i anspråk mera an vad fallet ar. Tal. demonstrerade på ett både roande och instruktivt sätt användningen av den massa undervisningsmateriell, som finnes att tillgå i en skola.
Sedan en kafferast hållits, fortsatte rektor Hellsten sitt föredrag, som belönades med kraftiga applåder.
Gemensam middag intogs å församlingshuset vid 4-tiden. Kl. halv 6 samlades man åter i godtemplarhuset, varvid solosång utfördes av fru Ragnhild Levin från Färila.
Härpå följde ett mycket intressant föredrag över ämnet Kvarsittarfrågan av överlärare E. Wästegård.
Innevarande läsår lider mot sitt slut, yttrade tal., och inte sa långt borta skönja vi den blomstertid, som kommer efter avslutningsdagen. Men par. 45 i folkskolstadgan kastar en mörk skugga över var vag, en skugga, som i intensitet tilltager, i den man vi närma oss årsavslutningen. Nämnda par. stadgar, att »(flyttning till högre klass skall verkställas på bestämda tider varje ar med de lärjungar, vilka inhämtat den föregående klassens lärokurs». I och med relativsatsen i den citerade paragrafen stiger draken Kvarsittarfrågan upp inför våra ögon, och vi måste taga ställning till densamma.
S. k. kvarsittning kan ha sin orsak i sjukdom, bristande begåvning, lättja och ouppmärksamhet samt oordentlig skolgång. Den sistnämnda orsaken kan bero dels på barnens olust för skolarbetet och dels på oordentliga och liknöjda hem, fattigdom och trångboddhet. Ett barn, som hindrats besöka skolan till följd av sjuklighet, kan, om det ar flitigt och frånvaron ej varit allt för lang, ta agen den tid, som gatt till spillo. Sjukdom i småskolans första klass ar för barnet mera hinderligt an i högre avdelningar. Den allmännaste orsaken till underhaltigt vetande torde vara svag begåvning. Varken flit eller uppmärksamhet och ordentlig skolgång hjälper barnet att förstå och minnas genomgångna lärokurser. Dock finnas här otaliga gradationer, somliga äro svaga i allt, andra kanske i blott ett eller några ämnen, och även själva svaghetsgraden växlar i det oändliga. De bada orsakerna, sjukdom och bristande begåvning, överensstämma däri, att läraren ej kan direkt förekomma dem.
Liättja och ouppmärksamhet hava olika följder, allt eftersom deras subjekt ar mer eller mindre begåvat. Kan ett begåvat barn,
som genom lättja blivit efter, av läraren rätta®, bör det i en högre klass kunna återhämta det förlorade. Ar det foga begåvat, finnes dubbel orsak till svagt resultat. Ein lyckligtvis icke allmän orsak till dåliga kunskaper ar oordentlig skolgång. För sa vitt barnet självt ar orsaken härtill, ar det en yttring av senast omnämnda odygd, utvecklad till den grad, att barnet trotsar både hem och skola for att slippa pinan av regelbundet arbete. Ligger skulden åter hos hemmet, kan barnet i sig självt vara flitigt och snällt, men torde lätt nog utvecklas i en fördärvlig riktning. Mellan orsakerna lättja och ouppmärksamhet samt oordentlig skolgång finnes den likheten, att läraren i åtminstone någon man kan direkt ’motarbeta den.
Tal. övergick härefter till en redogörelse över olägenheterna och fördelarna med kvarsittning. Em kvarsittare blir t. ex. lidande av ombytet av lärare, förlorar sin ambition och arbetslust och utövar ett ’demoraliserande inflytande på kamraterna. Däremot må framhållas, att kvarsittningen befrämjar, att likartade barn komma tillsammans. For svaga barn ar det fördelaktigt att stanna kvar i en lägre klass, och slutligen uppfylles kravet på att det skall ske var och en efter hans förtjänst.
[Ha vi efter detta fått saken klarare, frågade tal. Knappast. Varje skal for den ena eller andra åsikten kali bemötas -med ett eller flera motskäl. Och med en bild lånad från en känd saga kunna vi saga: Ha vi lyckats undvika Karybdis, sa hotas vi av åtminstone ett av Scyllas sex gap.
Av skolans uppgift följer, att läraren med all makt bor söka utrota de moraliska lytena. Lättjefulla och ouppmärksamma barn måste sysselsättas isa mycket som möjligt. Barnen böra ock lära sig, att de äro skyldiga att (besöka skolan, även om det ej alltid ar angenämt.
Tal. uppehöll sig härefter vid en utläggning över ett vetenskapligt arbete med titeln »Undersökningar över den psykiska utvecklingsgången hos gossar i åldern 7-12 ar». Dessa undersökningar ha bevisat, att den psykiska utvecklingen sker raskast vid lägre ålder, varför kvarsittning i småskolan ar mera givande an i de högre klasserna. Far läraren klart for sig, att en nybörjare ar svag under höstterminen, bör den få vistas hemma en stor del av andra året. Den stora förändringen från fritt liv i hemmet till det for kroppen sa tröttande stillasittandet gör det första skolåret synnerligen krävande för de små.
Tal. avtackades med en kraftig applåd.
Slutligen diskuterades frågan om eventuellt anordnande av ett länsmöte för lärarkårerna. Man beslöt uppdraga åt kretsstyrel&erna att avg|e svar till länsnämnden på detta förslag. Mötet kan beräknas äga rum tidigast nästa ar.
Sedan lir Hammarqvist uttalat mötets tack till rektor Hellsten och överlärare Wästegård för deras föredrag och folkskollärare Dalhem från Vallsta å främlingarnas vägnar tackat hemmakretsen, avslöts mötet.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till vår expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
