- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
485

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 26

SVENSK LÄBAKETroNING.

485

skolformen blir B 2 och han då kan hjälpa henne att få den nya platsen vid småskolan. Att det osäkerhetstillstånd under vilket dessa lärarinnor arbeta ar något, som behöver ändras, sa att också deras rättsliga ställning blir mera tryggad, tyckas nu också alla hava insett. Man får hoppas, att något snart kan göras i saken.

De lärarinnor, som ha en ordentlig facktidning t, ex. Sv. Ltg eller Småskolan och således ej lita till T. f. L., kunna nog ha roligt åt den sistnämnda, fast jag ej precis vet, om det ar redaktionens mening, att den skall ersätta en skäknt-tidning. Ej heller vet jag, om nöjet uppväges av priset. Se här ett litet exempel på vad den kommer med! Det gäller en lärarinnekoloni på Åland, varom det bi. a. heter:

Priset torde doök icke kunna bli mindre an 3,2)5 pr dag. Dock icke högre an 3.50. Ty maten måste (beställas både riklig och god.

Och i nästa nr kommer ett förtydligande :

Det måtte varit otydligt skrivet i förra veckans nr aug. lärarinnekiolonien på Åland. Flera brev ha ankommit med ungefär samma innehåll. Menas med kr. 3.^5, högst 3.50 pr dag bara maten eller ar det iniberäknat däri även bostaden? Nu skall det bli tydligare besked. Både mat och bostad inberäknas däri. Däremot kan icke lovas ensamt rum. Det ar rum1 med två (bäddar uti. Kan enkelrum anskaffas, sa skall sa ske, men rummen äro dyra i Mariehamn om sommaren.

Således, rummen äro dyra och (maten skall vara riklig och god, och därför kanske det kostar mellan 3.25 och 3.50 pr dag!

Efter -att ha talat om båtturer till Mariehamn säges det, att »cyklar kunna medtagas, om sa önskas. Det bidrager ju alltid till nöjet.» For vilka det alltid ar ett nöje ar svart att förstå. Månne for de medresan.de på båten? Skola två dela rum, och cykeln kanske måste stå i rummet, ar det också svart att förstå, att det alltid ar ett nöje att ha den med.

Om det ar enbart nöje att se en artikel ur Sv. Ltg nästan ordagrant återgiven i T. f. L. utan angivande av källan lämnar jag därhän. Men det Kan ju tänkas, att T. f. L. just samtidigt som undertecknad kommit på idéen att behandla något som stod i en Stockholmstidning i mars manad. Jag syftar här på en artikel i T. f. L. den 26 maj, och vilken återfinnes i Sv. Ltg i numret for den 23 maj under rubriken »Bildade och obildade» och undertecknad med

A.

Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till vår expedition.

Betygssåttningen i folkskolan.

Några reflexioner.

Vid det här laget torde väl de flesta skolor ha avslutat arbetsåret, hållit sina examina och utdelat betyg över sina elevers större eller mindre kunskaper, flit och uppförande. Den känsla, som närmast utlöser sig, sedan detta ar överståndet, ar en känsla av lättnad över att det tryck, som betygssättningen vållar sinnet, ar över.

Betygssättningen i folkskolan har dock hittills varit mindre maktpåliggande, alldenstund folkskolbetygen i stort sett kanhända icke betytt sa mycket, vare sig det gallt att söka sig en anställning i förvärvsarbetet eller fortsätta sin utbildning i någon annan läroanstalt. Huvudsaken har kanske endast varit att få ett godkänt avgångsbetyg. Ett dylikt betraktelsesätt ar naturligtvis till icke ringa förfång for skolarbetet, och har icke verkat stimulerande på ambitionen. Annorlunda ställer sig saken numera - åtminstone for de elever, som ämna fortsätta sina studier - sedan folkskolan blivit bottenskola och intagningen i läroverken åtminstone till en del kiommjer att bygga på de i folkskolan förvärvade vitsorden. Som bekant anställas särskilda inträdesprövningar endast i ämnena matematik och svenska. Vilken betydelse betygen i de övriga ämnena komma att få for den sökande, ar väl ännu icke fullt klart. Anmäla sig icke flera sökande, an som kunna beredas plats, ar det tydligt, att godkänt i betyget for de övriga ämnena från folkskolan ar tillräckligt. Men med den tendens till överbefolkning av den lärda banan, som nu i langa tider gjort sig gällande, blir det förmodligen sa, att antalet sökande kommer att överstiga antalet lediga platser. (Att med ledning av det i ar anmälda antalet sökande till de genom fjolårets riksdagsbeslut nyorganiserade linjerna vid läroverken tala om den nya organisationens impopularitet eller läroverkens avfolkning ar att döma i ett icke tillräckligt vittnat mål. Att antalet sökande varit avsevärt mindre an till den gamla linjen får sin enklaste och naturligaste förklaring1 därav att det i varje årskull finns ett någorlunda konstant antal aspiranter till läroverken. Ur den årgång, som i fjol rekryterade läroverkens första klass, har det stora flertalet läroverksaspiranter redan natt sitt mal, och de, som äro kivar, äro i stort sett sådana, som föllo igenom vid fjolårets prövningar. Detta beträffande den 5-åriga realskolan. Beträffande den 4-åriga torde i stort sett samma resonemang komma verkligheten närmast.) Om då flera sökande erhållit samma betyg vid det avlagda provet i svenska och matematik, blir det tydligen vitsorden i de övriga ämnena, som få bli utslagsgivande. Under sådana förhållanden ar det naturligtvis av synnerlig vikt

att få sa enhetliga grunder som möjligt for betygssättningen. Saken ar svår, ja, t. o. m. ytterst svar, ty bland den mångtusenhövdade skara, som Sveriges folkskolkår utgör, stöter det helt naturligt på hart när oöverstigliga svårigheter att uppställa enhetliga grunder for någonting, som i själva verket ar sa individuellt som kiunskapsvärderingen. Vad en lärare anser natt och jämt förtjäna ett slätstruket B kan av en annan värdesättas med Bä eller kanske ännu mer. Häri spelar även andra orsaker an den personliga åsikten sin roll, t. ex. gammal tradition i en skola, ett skoldistrikt eller på en ort att hålla betygen högt eller lagt m. m. Att detta kan åstadkomma orättvisa mellan elever från olika skolor ar uppenbart. Den tanken sträcker sig icke heller utanför möjlighetens gräns, att en lärare vill hjälpa sina egna elever genom att i all välmening pressa betygen sa högt mot överkant som möjligt.
En god grund för bedömande av ett betygs varde vore, att å varje betyg införa en tablå över samtliga i klassen utdelade betyg. Ett dylikt förfaringssätt tillämpas vid en del skolor, bi. a. läroverken, åtminstone vad terminsbetygen beträffar, och ett studium av denna tablå ger en ganska god uppfattning dels om vederbörande elevs kunskaper i jämförelse med klassens övriga elever, och dels också om vederbörande lärares betygsnivå, om betygen i allmänhet hållas högt eller lagt. Visserligen komme arrangemanget att medföra ökat arbete men medför även sa stora fördelar, att det ökade arbetet uppväges. Vidare skulle det göra överflödiga sådana anordningar som privata meddelanden vid sidan om de officiella betygen o. s. v., vilket framförts i diskussionen om denna sak. Vår ställning blir säkerligen, särskilt i mindre skoldistrikt, nog ömtålig anda.
En annan sak, siom även har sin betydelse for betygsvärderingen, ar användande av betygsböcker i folkskolan. Därigenom bleve det lättare möjligt att med stod av de olika terminsbetygen bilda sig ett omdöme om vederbörandes utveckling från den dag lian eller hon började skolan ooh till den dag barnet lämnar den. Dylika betygsböcker förekomma på många håll men torde förtjäna att allmänt komma i bruk. Kunde man sa komma dithän, att även betygen från genomgången fortsättnings-skola infördes i betygsboken, vore åtskilligt vunnet även for denna skola.
Ett särskilt kapitel för sig utgör värdesättningen av elevernas flit och uppförande. Här torde divergensen mellan praxis på olika orter och i olika skolor vara större an i fråga om bedömningen av kunskaper och färdigheter, samtidigt som det också ror sig om mer svårbedömbara saker. Det vanliga torde väl vara, att högsta betyget här ar det vanliga, även om både flit och uppförande lämna åtskilligt övrigt att önska. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free