Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
SVENSK LlKARETIDNENO.
Nr 2,8
fortsätta på det enskilda initiativets vag. Att mycket kan på den vägen vinnas ar oomtvistligt. Kan det frivilliga arbetet på här åsyftade område utökas, torde frågan i hela dess vidd också fortare lösas.
I städer och andra större samhällen, där skolläkarinsititutionen ar införd, möta säkerligen inga större svårigheter for utvidgande av verksamheten genom att i skolklasserna praktisera dr Ljunggrens metoder och få ett verkligt »hälsoarbete» till stånd. I alla de skoldistrikt, där skolläkare ej finnas, måste ännu sa länge helt litas till det frivilliga arbete, som lärarna vilja påtaga sig. Även på den vägen kunna goda resultat uppnås, och dr Ljunggren har också kraftigt betonat vikten av att få lärarpersonalen med i arbetet. Förutom de regelbundet återkommande vägningar-na och mätningarna kunna lärarna under sin dagliga kontakt med barnen uträtta åtskilligt gott. De små anvisningar, som givas i skolan under lektioner och samtal i hygien, följas i stor utsträckning av barnen, och detta sker icke av tvang utan därför, »att läraren eller lärarinnan sagt det». Utan att närmare inga på denna sida av saken, ber jag få thänvisa intresserade till ovan omnämnda föredrag av dr Ljunggren, vilket fanns infort i Sv. Ltg nr 36, 37 och 38 ar 1924.
Nu kunna lärarna saga: »Vi ha sa mycket arbete förut, Vi ha inte tid. Det här ä,r hemmens sak.» O. s. v. Ja visst far en lärare splittra sin tid och sitt intresse på en mängd olika arbeten och uppgifter, och nog ar det knappt om tiden, men hälsoarbetet, vilket sätter som mal ett allmänt förbättrat hälsotillstånd hos eleverna, ar en grundval for hela det övriga skolarbetet och kan därför icke gärna skjutas åt sidan. Den ökning i arbetet, som möjligen blir en följd for den lärare, som söker i praktiken omsätta de nya metoderna på det skol-hygieiniska området, blir rikligen lönad genom ett bättre resultat i de övriga skolämnena. Det kan f. ö. knappast anses vara någon mening i att bibringa vetande till ett barn, som på grund av en del mer eller mindre dolda sjukdomsanlag kanske aldrig kan göra sig själv eller samhället någon nytta av de inhämtade kunskaperna. Nog bor det strävas efter goda examensresultat, men minst lika viktigt torde vara, att eleven efter slutad skolgång ar fysiskt skickad att fylla en plats i samhället. Men även bortsett från den stora sociala betydelsen av hälsoarbetet ar for skolan själv en ordnad medicinsik-hygienisk omvårdnad av eleverna ett verkligt trängande behov.
I stort sett torde ej for ifrågavarande arbete någon särskild tid behöva tagas från schemat. Mätningarna och Tagningarna, liksom ifyllandet av vikttabellerna, måste nog ske utanför undervisningstiden och kräver några timmar årligen, och det övriga hälsoarbetet kan
säkerligen med fördel inläggas i några av skolans undervisningsämnen, t. ex. i räkning, uppsatsskrivning och teckning. Ingen torde heller mena, att hälsoarbetet skall dominera, eller att varje dag samtal i hygieniska spörsmål skall äga rum. Ett for ofta återkommande upprepande av en god sak klan, som bekant, ha rakt motsatt verkan till iden åsyftade.
Även mot invändningen att skolan genom hälsoarbetet påtager sig ett ansvar, som bor påvila hemmen, torde en del kunna anföras. Sa länge barnet går i skolan, ar väl ansvaret delat mellan skolan och hemmet, Samarbetet mellan dessa två ar ju en ständigt aktuell fråga, Då det gäller barnens halsa, bor det vara relativt lätt att få ett närmande till stånd.
Till denna sak ber jag, med redaktionens tillstånd, få återkomma i en följande artikel.
Birger H&rrlander.
Löndebatten i riksdagen.
Vi fortsätta här nedan det i förra numret påbörjade återgivandet av debatten i andra kammaren angående tillfällig lönförbättring för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor.
Hr Andersson i Ovanmyra: Herr förete vice talman! Det var for mig en ratt stor överraskning, när jag fick i mina bänder det utlåtande, som statsutskottet ihär liar lämnat, och jag fick taga del av dess innehåll. Herr Hydén sade, att det innebar en mager .förlikning, men jag må .saga, att när man läser den motivering, som ar (förbunden ined utskottets kläm, tycker jag ändå, att den ingalunda ar mager utan tvärtom giver på hand nätt mycket, som man knappast ar benägen att gå med på.
Det ar en egendomlig diskussion, som här försiggår i dag, om man tänker på de märkvärdiga motiveringar, som presteras till förmån Iför ett biifall till detta utskottsutlåtande. Jag tänker nu närmast på herr Paulsens utläggning av ämnet. Jag var sa övertygad om att hans motivering skulle ’resultera i ett rent avslagsyrkande, att det kom som en blixt ifrån klar himmel, när resultatet i alla ifall till slut blev ett yrkande om bifall till utskottets kläm. Han drog fram en jämförelse mellan olika yrkesgrupper, mellan skollärare å ena sidan, och i synnerhet lantbrukarna å andra sidan. Jag stryker helt och hållet under vad han i detta hänseende androg. Man talar exempelvis från skollärarhåll om den stora skuldsättning, som ar förbunden ’med utbildningen till denna bana/ Ja, jag vill icke bestrida att sådan skuldsättning i viss man äger rum. Jag utgår ifrån att denna skuldsumma ibland belöper sig till hela 7,000 ä 8,000 kronor. Om man nu jämför skollärarens ställning i ifrågavarande avseende ined en lantarbetares, som lägger ned ett liknande kapital i ett jordbruk, och. sedan frågar, vem som, har den största möjligheten att klara av denna skuld, skolläraren eller lantarbeta-ren-bonden å andra sidan, sa kan svaret icke bliva mer an ett. En lantarbetare .far allt svårt, när det gäller ätt kunna reda sig och klara sig från att icke bli avkastad från sitt jordbruk, under det att en skollärare anda till slut, även om han i början har svårigheter, dock i de allra flesta för att icke saga i alla fall till slut reder upp saken enligt vad erfarenheten visat. Vi kunna nog icke förbise detta, och när man blickar ikring isig ooh ser det verkliga laget iför närvarande ocih
’finner, hurusom det ar en (formlig uppsjö av ansökningar om tillträde, till folkskolsemdna-rierna, men endast en bråkdel av de sökande kan intagas, talar ju även detta sitt klara och tydliga språk. Om vi komma dithän, att det visar sig, att det blir svårigheter med rekryteringen till folkskollärarbanan, kunna vi ju taga oss en funderare om vilka åtgärder, som i ty fall äro nödvändiga och av ’behovet påkallade.
Jag har förut sagt ooh vill även vid detta tillfälle återkomma därtill, att vart folkskolväsende av kända anledningar blivit synnerligen impopulärt i bygderna. Kommer nu därtill, att riksdagen på satt nu här föreslås skulle vidtaga ytterligare en åtgärd, som utöver de nuvarande kostnaderna skulle kräva flera miljoner kronor, sa kunna ni vara övertygade om, mina herrar, att detta skolväsende sannerligen icke skulle vinna i popularitet. Jag ar ingen .fiende till folkskollärarkåren såsom sådan. Tvärtom, jag vill giva iden, som kar betraktad, ett synnerligen högt betyg, imen å andra sidan måste vi taga stora hänsyn till de omständigheter, som äro for handen, i all synnerhet till de tankar, som röra sig inom de djupa leden och som ovillkorligen vid ’handhavandet av dessa spörismål måste komma till uttryck. Jag talar här icke endast såsom representant iför den yrkesgrupp, som jag tillhör. Jag vet att det ar stora massor inom de djupa leden av industriarbetar-folket, som hysa sa mima åsikter. Vi göra nog klokast i att vänta tills »vidare, då vi ha på känn att vi ganiska snart måste taga upp till behandling en allmän lönreglering, i sammanhang med inarbetandet av dyrtidstilläggen i de fasta lönerna, men dessförinnan anser jag, att vi för närvarande göra klokast i att for (folkets och de djupa ledens skull lata vid saken iför närvarande bero.
Herr talman, jag ber att på slika skal få yrka bifall till reservationen.
Hr Andersson i Katrineholm: Herr talman! Jag tror man far akta sig for att göra si’g skyldig till överdrifter, i alla ifall icke for stora sådana, när vi diskutera denna ’fråga. Jag kan icke Ma mig från, att den .föregående ärade talaren slog över for mycket, när han iförsökte göra föig till tolk iför de djupa leden i sa måtto, att dessa djupa led, oim jag icke (fattade ’honom tf el, skulle ha en viss aversion inte bara mot folkskollärankåren utan mot vårt undervisningsväsende på detta stadium över huvud taget. Jag tror, att vi böra se den här saken sådan den ar och icke lägga in något mera i densamma.
(For min ’personliga del toan’ jag icke godtaga det (förslag till utskotts-utlåtande, som utskottet här har ’framlagt, därför att jag anser, att förslaget binder riksdagen for mycket, och, detta ar framför allt ’farligt, när det gäller löner till vilken grupp det an må vara. Jag ber därför, herr talman, att få föreslå sådana ändringar i andra stycket av utskottets .utlåtande, att detta stycke far följande lydelse: »Utskottet håller emellertid fore, att det ur alla synpunkter vore önskvärt, att frågan om en reglering av .ifrågavarande lärargruppers löner snarast» - orden »ooh om möjligt ar 1929» utgå - »bleve definitivt’ löst»; att efter ordet »löst» sättes punkt och att följande sats, som börjar med »ochi» och slutar med »genomföras» matte utgå, och att sedan i utskottets kläm på sista raden efter ordet »snarast» den sats, som börjar imed »och» och slutar ined »1929’», matte utgå.
Jag ber således, herr talman, att få yrka. biifall till utskottets hemställan med dessa ändringar i motivering och kläm.
Hr Osberg: Jag toar, herr talman, vid ett föregående tillfälle yttrat mig i denna fråga och skall be att även nu få återkomma till min tankegång rörande dessa spörsmål.
Jag har under den senare tiden mer och mer stärkts i den uppfattningen, att om man nu skall gå in for en definitiv lönregilering for lärarkåren, bör steget tagas fullt ut för att få fram en sa gynnsam reglering som möjligt. Detta kan enligt min mening icke ske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
