Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
SVENSK
Nr 29
först och irämst avvinna^,de;bé&andla4e texterna deras etisksuxtåji *]^rs^li^hetifost£ande värden. FÖr^at^-défefca? stå$L fouÄa jske, inåste imdeirvisnin^r^" siHjla^fäl^li^n ^’lån^amt framåt, och znåj$:,b#r £ éps|utjpn|f tÉf texlprha. samtala meä : .barnen ’Om.; deTasV eparenjfreter från "’hemmet och livet -iför^ öyri|||. P|i sa satt blir det inö|ligt att åt barnen.Jlkäpa ^värden, .som äga ijbestånd även j$eda>n de. blivit äldre och lämnat skolan bakom/ sig. Vid undervisningen om de religiösa personligheterna och deras verksamhet skall man visserligen saka giva en kulturhistorisk bakgrund, men detta kulturhistoriska stof.f får ej taga alltför stort utrymme på bekostnad av de rent etiska och .fostrande momenten.
Ein av de viktigaste betingelserna för framgången i lärarens gärning ligger i förmågan att kunna berätta de bibliska berättelserna på ett lämpligt sätt. Varje lärarinna ar .visserligen icke god berättare av naturen, men genom målmedveten övning torde anlagen kunna utvecklas i mycket hög grad. Lämpliga planscher hava också en viktig uppgift att »fylla, om de användas med lurskillning.
Vidare gav tal. exempel på hur kursplanerna böra anordnas och lämnade miånga praktiska anvisningai* beträffande undervisnings-och fostringsarbetets utgestaltning på små-skolstadiet. Tal. slöt sitt uppslagsrika och av varm idealism präglade anförande med att exemplifiera, hur var rika psalmboksskatt skall kunna tillgodogöras vid .undervisningen.
Seminarieläraren, fil. lie. H. Siegvald höll därpå en föreläsning om U\v ar sittningen i småskolan.
Tal. framhöll, att bruket att »sätta kvar» elever i stort sett ar gemensamt lör alla skolor, som hava en examen eller en kompetens till mal. (Medan man sålunda i läroverkens klasser mången gång sätter kvar anda till 30 % av lärjungarna, torde 10 % ’få anses såsom normalt for ’folkskolan.
Bland kvarsittningens verkningar nämnde tal., att >deft lätt kunde bli en kvalitetsförlust, om (barnets kvarsittning förde med sig, att det ej kom att genomgå hela skolkursen. Detta måste anses särskilt ödesdigert i våra dagar, då samhället ooh näringslivet ställa större krav på individen an förr. Vidare medför kvarsittningen ofta förlust av tid och penningar for kvarsittaren och hans’ familj, vilket kan vara ganska kännbart för i ekonomiskt avseende mindre lyckligt lottade familjer. For många barn och deras mödrar ar kvarsittningen ofta en känslosak, som hos barnet lätt kan skapa en mindervärdighetskänsla av bestående karaktär. Kommer härtill, att kvarsittningen lätt åstadkommer motvilja mot skolan och dess lärare, kunde mian kanna sig frestad att följa rådet, att man ej bor vara sa sträng vid bedömningen av barnens prestationer utan flytta dem, även om de äro undermåliga, Vid närmare påseende (finner man emellertid, att detta visst inte .alltid skulle vara till barnets fördel. Sa t. ex. ar det otvivelaktigt oriktigt att flytta barnen från småskolan till folkskolan, innan de iförvärvat nöjaktig (färdighet i läsning och räkning. Denna måste förvärvas i småskolan, eftersom undervisningen i (folkskolan ej kan råda verklig bot mot brister härutinnan.
Beträffande orsakerna till kvarsittning framhöll tal., att dessa äro av två huvudslag: yttre och inre. Medan de yttre orsakerna äro att söka i förhållandena i barnens hem och omgivning for övrigt samt hos skolan och dess lärare, äro de inre orsakerna att söka hos barnet självt. Bland yttre orsaker till kvarsittning kunna nämnas, att kurserna i somliga ämnen äro alltför omfattande och ej avvägda efter barnets utveckling och behov. De olika ämnena kombineras ej heller alltid med varandra på ett ändamålsenligt satt, varför splittring i arbetet lätt inträder. Sättet att kontrollera barnens kunskaper och färdigheter lämnar stundom åtskilligt övrigt att önska. Lärarens personliga uppträdande och temperament äro också av betydelse, och tal. redo-
gjorde tör d& senaxe;&ren&- ^nediein.ska öeJJr’ psyx .fiologiska ui(|ersö’kn||lgar"^pöran:(iecfriUil^^4 oclv; aessj inverkan. p^^r^ff^ ^^ta/feion^ir^^fS:’ H skolan, flyttning-Iråm e% skoja till e$ afi>. <n-an har visat si^J medföra kyarsÅitnfJil^ i -många fall, vilket främst beroi\ därp"f,"- -att. den nye läraren ej genast förstår att lämna barnet ^erforderlig fa j alp. Om barnen få börja skolan före i . lag, stadgad’ ålder, ha de ofta svårt att följa med’ vid undervisningen och 1>li därför ofta kvarsittare, Därtill kommer, att de s. k. skolsjukdomar na härja värst just bland dessa barn. Frånvaro, från skolan på grund av sjukdom eller med anledning av olämpliga förhållandena hemmet.medför likaledes ofta kvarsittning, enar svagt begåvade barn icke blott -ha svart att taga igen det förlorade utan därjämte bMvit ovana vid skolarbetet. Bland sjukdomar, som förorsaka längre bortovaro från skolan, nämnde tal. tuberkulos, scharlakansfeber, difteri, kikhosta och mässling. - Vad de inre orsakerna angår, sa äro dessa av dominerande betydelse. Psykisk underm&lighet ar den viktigaste orsaken till kvarsittning i folkskolan, som ju måste taga emot alla (barn, även de’ö. k. debila. Särskilt gäller det emellertid, att läraren har sin uppmärksamhet ritkad på de barn, som ha s. k. psykopatisk konstitution. Dessa hava ofta fullt utvecklad intelligens, men på grund av anomalier i känslo- och viljelivet kunna de ej vara flitiga och bliva därför ofta kvarsittare.
Många barn lida också av en del kroppsliga sjukdomar, som menligt inverka på deras psykiska liv. I andra fall lämna genomgångna sjukdomar bestående spår efter sig. .S. k. adenoida vegetationer föra till sjukdomsbilden aprosexia nasalis, som bi. a. kännetecknas av nedsatt förmåga att koncentrera uppmärksamheten samt dålig uppfattnings- och minnesför-måga. Struma, som likaledes nedsätter uppmärksamheten och medför känsla av trötthet, ar i vissa trakter ganska vanlig bland barn och förorsakar kvarsittning. Engelska sjukan anses numera hava en psykisk komponent och påverkar därför barnens prestationsförmåga i ogynnsam riktning. Slutligen får inan icke förbise den betydelse, söm en del perifera rubbningar, såsom mellanörs’katarr och synrubbningar, hava.
I fråga om åtgärderna för kvarsittningens motarbetande nämnde tal. bi. a., att kurserna i skolans olika ännnen skulle väl avvägas, varjämte man borde sörja för kombination och koncentration. Klasserna finge ej vara för stora, ty därigenom bleve det .omöjligt att individualisera lunder visningen ooh hjälpa de svagast ’begåvade barnen. Läraren bor nämligen taga sig särskilt an dessa och genom samarbete med hemmen och s. k. villkorlig flyttning försöka giva dem1 möjlighet att bliva flyttade. I den mån det ar möjligt bör flyttning från en skola till en annan under pågående termin undvikas. De barn, som flyttat, bor man .agna mycken uppmärksamhet och söka hjälpa dem till rätta i de nya förhållandena. Barnen böra ej få börja skolan fore lagstadgad ålder utan föregående läkarundersökning och psykologisk prövning. De epidemiska sjukdomarna skola motarbetas på ett fullt rationellt satt, och ett förtroendefullt samarbete mellan läraren å ena sidan samt skolläkaren och hemmet å den andra åvägabringas. Om alla dessa goda krafter samarbeta och var och en gör sitt basta for att föra barnen sa långt, som deras anlag och utveckling medgiva, skall kvarsittning i större utsträckning kunna undvikas.
Under framställningen gav tal. en del anvisningar å litteratur och Tinder^is-nirigsmateriell samt påpekade en del metodiska grepp for att nå buttre undervisningsresultat jämväl for de svagast ’begåvade barnens vidkommande.
Intryck från en studieresa till Hamr Ijurg var ämnet for ett föredrag av lärarinnan Elsa Nylin.
l |r?aawhöll bi. a., :att .SamtiBg har gått n, ^då -£de^ gäfii ^ ny daningsarbetet på -omilde. Sedan några ^år
r-na intaga -ick$ Jäagre nya^éiever.
" VWd lära;rutMl|iningen -bf träiffar ä£ -den numera-, ielt förlagd -till universitetet,- och endast de. tekniska -seminarierna .bibehållas.
.Arbetssättet i de ii ria skolorna ar överlämnat helt till den enskilda lärarens eget omdöme, huru han vill ordna fördelningen imellan ämnena.
Tonen och förhållandet mellan lärare oeh elever ar det mest trivsamma och innerliga, och barnens frimodighet och livlighet ar påfallande.
Särskilt uppehöll sig tal. vid handhavandet av modersmålsundervisningen och räkningen, ’vilka bagge ämnen behandlas på ett satt vida skilt från det, som användes i svenska skolor.
Folkskollärare E. Paulsson höll därefter en föreläsning, vari iian uppdrog en "jämförelse mellan de viktigaste faktorerna o>cli principerna i amerikansk! oeh svensk undervisning.
Frågen om biträdande lärarinnors och lärarinnors vid mindre folkskolors rättsligt ställning var därpå ämnet for en diskussion med inledning&anförade av riksdagsman J. P. Johansson, Östersund.
Följande av inledaren framlagda förslag till uttalande i ämnet antog® enhälligt:
Sedan riksdagen uttalat sig för en utredning i syfte att bereda biträdande lärarinnoT vid folkskolan och lärarinnorna vid mindre folkskola en mera tryggad .rättslig ställning och skolöverstyrelsen verkställt den begärda utredningen, förväntar ’mötet, att k. m: t med snaraste upptager f>rågan till lösning. Skulle ärendet ytterligare fördröjas, ar fara för handen, att den lovvärda utveckling av skolväsendet, som består uti de mindervärdiga skolformernas uppgående i bättre, kommer att Verka mera nedbrytande an uppbyggande.
På aftonen var å Hov anordnad supe. Lokalen - S: t Olofs Gillessal - var fullsatt och stämningen den basta. Programmet upptog sång dels av Frösökö-;,ren, dels av en damkor ur densamma. Prestationerna voro goda och uppskattades livligt. Fröken Karola Pålsson höll ett anförande, vari hon skildrade små-sikollärarinneförbundets start och utveckling hittills samt angav huvudpunkterna i dess program.
Ett hundratal lärarinnor anslöto sig som fristående medlemmar av Sveriges småskollärarinneförening, varjämte en ny lokalavdelning bildades i Örnsköldsvik.
Vilken skoltidning ar det, vars hjälp folkskolans och småskolans lärare och lärarinnor alltid kunna påräkna
vid värnandel av sin ratt,
sa långt denna nämligen står samman med skolans intressent Jo, det ar
Svensk Läraretidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
