Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 31
SVENSK LÄRARETIDNING.
569
vår, borde början göras med sång-kontingenter från samtliga nordiska länder. Föreslog såsom namn för den nya sammanslutningen: »Ny sang över Landet».
Skoledirekt0r Fossing uttalade bi. a.: »Jeg finder Tanken meget tiltalende som et nyt og smukt Udtryk for de Bestrsebelser, der er fremme for ät styrke og befeste den kulturelle Tilknytning Nordens Lande imellem». Förordade »periodiske Sammenkomster, hvor man dr0fter de f ädles Interesser» samt »fsel-les Sangstsevner».
Vieeskoledirekt0r Svane förordade bi. a. propaganda för saken vid skolmöten.
Efter anförande av viceskoledirekt0r Riitzebeck m. fi. avslöts mötet av ordf., sangkonsulent Hans Larsen.
O. H.
Nordiska enhetsskol-strävanden.
Av Wilhelm Björck.
V. Den norska realskolan.
När mellanskolan inom Norges skolorganisation upphör att bilda grundvalen för gymnasiet, har man ansett sig böra utbyta namnet mellanskola mot realskola. Och samtidigt har man upptagit benämningen realskolexamen för det avslutande kunskapsprovet. Skolkommissionen hävdar med mycken skärpa, att de hittills uppställda kraven på undervisningens allmänna mal icke få sänkas. Med hänsyn härtill kan kursen icke göras kortare an treårig. Något annorlunda skulle problemet te sig, om språkstudierna kunde begränsas till ett främmande språk, men en sådan ordning skulle efter kommissionens åsikt icke godtagas av den allmänna meningen.
En av de betydelsefullaste vinsterna av upplösningen av det tidigare bestående sambandet mellanskolan och gymnasiet emellan utgör enligt kommissionens åsikt, att realskolan med lätthet kan differentieras såväl vid valet av undervisningsstoff som i fråga om studiemålet för de olika ämnena. I syfte att bereda väg for en sådan anordning förlägger man de mest elementära kursmomenten, speciellt i främmande språk och matematik, till de bada lägsta klasserna, vilka därför i skilda skolor få en ensartad prägel - de skola också, som redan framhållits, kiunna bilda grunden for gymnasiets övre stadium. I den sista klassen åter skall undervisningen kunna differentieras på olika »linjer». Varje linje skall ha en stomme av »almendannende f ag», men i Övrigt skall lärostoffet kunna variera i omfång och innehåll. Här uppträda vid sidan av en teoretisk linje skilda praktiska linjer, som ta sikte på växlande levnadsbanor, tekniska yrken, hahdels-
o<jh kontorsarbete, järnvägarnas, postens och telegrafverkets speciella krav o. s. v.
Det understrykes emellertid bestämt, att realskolan icke får förlora allmänbildningssynpunkten ur sikte. Skolan far alltså icke erhålla karaktär av yrkesskola. De framlagda timplanförslagen giva också vid handen, att man; gått fram synnerligen måttfullt vid konstruktionen av linjealternativen. Skiljaktigheterna äro i verkligheten mycket obetydliga. I de flesta ’ämnen skall, såsom kommissionen betonar, samläsning kunna äga rum, varför uppdelningen begränsas till enstaka timmar. Efter svensk terminologi skulle anordningen knappast rättfärdiga epitetet linjedelning. Det rör sig snarare om en relativt begränsad rätt till ämnesutbyte under sista skolåret.
Vid jämförelse mellan den nuvarande mellanskolan och den nya realskolan gör kommissionen gällande, att den senare bjuder på vissa nya uppslag. Såsom nytt ämne har sålunda införts kemi med fysiologi. Likaledes har upptagits bokföring på åtskilliga linjer samt hushållsgöromål på den praktiska linjen för flickor. I religion, historia, geografi och naturkunnighet liksom i övningsämnena avser man att bringa undervisningen i en bättre förbindelse med de i folkskolan inhämtade kunskaperna an vad fallet hittills varit. För ämnena norska och tyska ar målet oförändrat, i engelska däremot något vidgat. Undervisningen i matematik skall orienteras närmare det praktiska livet. Av särskilt intresse torde vara att erinra om att sista skolårets aritmetikkurs lagts såsom »Samfundsregning». Med denna beteckning har man önskat markera, att undervisningen koncentrerats kring samhällets allmänna ekonomiska förhållanden, bank- och penningväsen, obligationer, aktier, socialförsäkring, skatteförhållanden o. dyl. Anmärkningsvärt ar vidare, att naturkunnigheten inskränkts till fysik, kemi och hälsolära. Bortsett från en starkt begränsad kurs i växtbestämning har man i biologi funnit folkskolkursen tillfyllest.
Vad språkundervisningen angår, torde det förtjäna särskilt framhållas, att olika lärjungar börja sin realskolkurs med ganska väsentligt skilda förutsättningar. Engelska ar nämligen tänkt utgöra valfritt undervisningsämne i folkskolans två högsta klasser med fem timmar i vardera. For de lärjungar, som åtnjutit sådan undervisning, upptager realskolans timplan 12 timmar engelska, fördelade på samtliga tre klasser, övriga lärjungar skulle undervisas sammanlagt 17 timmar. För de senare inträder tyska i andra klassen och läses följaktligen två ar med tillsammans 16 timmar. Övriga lärjungar läsa tyska i samtliga tre klasser, sammanlagt 17 timmar. I den treåriga realskolan skulle franska icke förekomma ens såsom valfritt ämne.
Det torde knappast behöva särskilt framhållas, att Skolkommissionen fasthållit den nuvarande ordningen och låtit realskolan normalt förbliva samskola. Endast den differentierade högsta klassen ar i detta avseende med hänsyn till den planerade linjedelningen tänkt att kunna utgöra ett undantag. Möjlighet föreligger emellertid att anordna klasser för endast gossar eller endast flickor inom samma skola. Och man motsätter sig icke heller särskilda goss-och flickrealskolor. Vad flickorna angår, inrymmer förslaget såsom en nyhet en speciell fyraårig realskola. Dess anknytning till folkskolan överensstämmer givetvis med vad som förordats for den treåriga huvudformen, dock med den avvikelsen, att samtliga lärjungar beräknas hava genomgått Mldsl^ola utan undervisning i engelska. Man vill med denna anordning bereda den kvinnliga ungdomen tillfälle att uppnå en mindre ansträngande väg till realskolexamen och samtidigt minska arbetsbelastningen även under folkskolans två sista ar. Målet ställes lika med den treåriga skolans, och examenskompetensen ar identisk, ehuru man beräknar att i vissa ämnen kunna uppnå vidgade och fördjupade kunskaper. Ytterligare må framhållas, att franska i denna skolform upptagits såsom valfritt ämne med sammanlagt 6 timmar, fördelade på de båda högsta klasserna.
Med den föreslagna organisationen skulle realskolexamen normalt uppnås efter 10 skolår. Studietiden blir sålunda i jämförelse med den nuvarande 3-åriga mellanskolan oförändrad, men däremot förlängd med ett ar i förhållande till systemet 5 + 4. Kommissionen framhåller emellertid, att lärjungarna i ersättning komma i åtnjutande av en undervisning, som i vissa hänseenden når utöver mellanskolans. Därjämte uppnås fördelen av en undervisning, som bättre avpassas efter den enskildes studieläggning och framtida verksamhet samt närmare ansluter sig till det praktiska livets växlande krav.
Söker man slutligen göra klart för sig, hur den föreslagna realskolan kommer att gestalta sig i jämförelse med motsvarande skolform inom vart lands undervisningsväsen, ar det uppenbart, att det skall erbjuda betydande svårigheter att med ledning av mycket summariska kursplaner bilda sig ett någorlunda säkert omdöme. Varje sådan parallell måste få en starkt subjektiv prägel redan om den grundas på erfarenheter hämtade ur verklighetens värld. Hur mycket mera måste icke detta bliva fallet, när jämförelsen skall vila på några sidors skisser till undervisningsplaner i ett kommittébetänkande! Av de framlagda förslagen har man dock ett starkt intryck, att kommissionen gått radikalt fram vid »rensningen» av kursplanerna. Utan tvivel kommer en norsk realskol-abiturient att vara befriad från inlärandet av en mängd minneskunskaper, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
