Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
623
fått bese dessa. Denna del av sommarkurserna ar obestridligt mycket värdefull.
Under kurserna hade lärarinnor från Uppsala stads folkskola, högre folkskola och Linska skolan anordnat en slöjdutställning av elevarbeten, som livligt frekventerades av kursdeltagarna. Deltagarna bedja att till dessa lärarinnor få framföra ett varmt tack för deras goda och oegennyttiga arbete.
Första kursdagen inbjöd organisationskommittén samtliga kursdeltagare till samkväm, varvid de första personliga bekantskaperna stiftades. Lördagen den 7 juli hade kommitténs ordf. inbjudit samtliga utländska deltagare - åtta svensk-amerikanare, två finnländare, kvinnliga, två islänningar, en tyska och en danska - samt representanter för kursledning, lärare och elever till middag, varunder starka och som man hoppas oslitliga band knötos.
Näst sista kursdagen hade kursdeltagarna inbjudit samtliga lärare jämte kursledare till samkväm. Härunder framförde folkskollärare Åsblom, Uppsala, kursdeltagarnas tack. De akademiska lärarnas hälsning och tack framfördes av prof. E. Linderholm. Å amerika-svenskarnas vägnar talade pastor A. Lindquist, Den tekniska kursledningens hälsning och tack tolkades av docent J. Palmgren, organisationskommitténs sekreterare.
191 svenska och 14 utländska deltagare ha bevistat kurserna, Dessutom ha 55 personer åhört enskilda föreläsningar. Av de svenska deltagarna ha 85 % utgjorts av lärare och lärarinnor.
Så länge universiteten äro stängda for folkskolans lärare, måste man vara tacksam for att dessa bildningstillfällen finnas. Tills vidare äro ju dessa sommarkurser egentligen den enda förbindelseleden mellan folkskolan och den högre bildningen. I en tid som denna, då vetenskapen och upptäckterna gå framåt med stormsteg, hinner hela världen bli upp- och nedvänd på 30 á 35 år, d. v. s. under en folkskollärares normala tjänstgöringstid.
Det svenska folket har rätt att kräva, att jämväl folkskolans lärare hålla sig något så när á jour med den vetenskapliga utvecklingen, detta så mycket mer som folkskolläraren i många fall är den enda, som företräder bildningsintresset på den ort, där han verkar. Med detta för ögonen har man något svårt att förstå uppsalauniversitetets rektor, då han i sitt hälsningsanförande ifrågasatte, om man inte borde anordna sommarkurserna blott vartannat år, Rektor jämförde deltagarsiffran, som vid kursens början var 175, med tidigare deltagarantal, som lär ha uppgått till 6 á 800, och trodde sig kunna konstatera ett minskat intresse for kurserna. Man kan på goda grunder fråga, huruvida ett deltagarantal på 600 är önskvärt. Universitetet i Uppsala förfogar icke över lärosalar, som rymma ens hälften av detta antal - högtidssalen ar synnerligen olämplig som föreläsningssal. Utan att på något sätt agera sakkunnig vill undertecknad dessutom göra gällande, att en föreläsare knappast kan önska sig mer an 200 á 250 åhörare. Slutligen vill jag påpeka, att det säkerligen skulle bli omöjligt att demonstrera universitetets institutioner för 600 deltagare på 2 veckor. Allt synes tala för att ett deltagarantal av 200 till 250 är det ur alla synpunkter lämpligaste. I varje fall lär det knappast vara välbetänkt att taga en deltagarsiffra på omkring 200 till intäkt for ett partiellt inställande av de akademiska sommarkurserna.
Skall någon förändring ske beträffande dessa kursers omfattning, bör denna snarare gå i motsatt riktning. Vårt långsträckta land förfogar ju över två universitet och två omfattande högskolor. Med hänsyn till det stora antal personer, som säkerligen äro intresserade av dessa kurser - enbart lärarkårerna uppgå till inemot 30,000 - skulle det säkert visa sig möjligt att hålla två sommarkurser varje år, lat oss saga i Uppsala och Göteborg ena året, i Stockholm och Lund det andra. Det skulle vara intressant att få veta, om inte sommarkurserna i Stockholm och Uppsala å ena sidan samt i Lund och Grote-borg å den andra huvudsakligen rekryteras från norra och mellersta resp. södra och sydvästra Sverige. Stor sannolikhet talar för att så är eller kunde vara. Man må därför hoppas, att funderingarna på en inskränkning av kurserna till vartannat år, d. v. s. till vart åttonde år för resp. städer, icke må bli verklighet. Anders Åsblom,.
Nordiska hjälpskolmötet.
Tredje nordiska hjälpskolmötet hade samlat något mer än 100 deltagare från de fyra nordiska länderna. Svenskarna utgjorde gott och väl hälften. Mötet var förlagt till föreningen »Nordens» förnämliga hem, Hindsgavl på Fyn invid Lilla Bält, Genom sin historia och sina omgivningar ar denna ärevördiga gamla herregård i alldeles särskilt hög grad ägnad att tjäna som samlingsplats for nordiska möten. Den ligger i en vacker, vidsträckt park och i en trakt, som hör till Danmarks fagraste och som bjuder goda möjligheter för utflykter till vackra och minnesrika platser.
Programmet för de fyra mötesdagarna, 29 juli-l aug., upptog ett stort antal för hjälpskolans organisation och arbete särdeles viktiga frågor. Särskild uppmärksamhet väckte ett föredrag1 av med. dr Johan Lofthus, Oslo.
Däri redogjordes för statistiska undersökningar angående förutvarande hjälpskolbarn. Dessa undersökningar gåvo vid handen, att i Norge endast ett jämförelsevis litet antal psykiskt undermåliga brottslingar under sin skoltid (besökt hjälpklass, och detta ehuru dylika klasser där funnits i de större städerna redan sedan lång tid tillbaka. Tal. ansåg sig därför kunna konstatera, att hjälpskolan i stor utsträckning verkligen lyckats i sin avsikt att skydda sina elever från att misslyckas i livet.
Mötets förhandlingar bli utförligt refererade och vissa föredrag fullständigt återgivna i tidskriften »Hjälp-skolan», och där kunna sålunda intresserade erhålla en fullständigare bild av vad som förehades.
Detta möte var liksom dess bada föregångare - på Dalsaeter i Norge 1922 och på Vendelsberg i Sverige 1925 - anordnat av Nordiska hjälpskolförbundet. I spetsen för detta förbund står alltsedan dess tillkomst folkskolinspektören dr Karl Nordlund, Stockholm, skoleinspektören Jørgen Olsen, Köpenhamn, och fröken Julie Monrad Jacobsen, Oslo. Samtliga dessa tre omvaldes till ordförande i respektive länders underavdelningar av den gemensamma förbundsstyrelsen. Den finska underavdelningen väljer sin ordförande senare.
I samband med mötet voro utflykter anordnade bl. a. till Skamlingsbanken - danskarnas nationella samlingsplats invid riksgränsen från 1864-1920 - och till Brejning sinnesslöanstalt på Jylland. Sistnämnda anstalt, som torde vara enastående i sitt slag i Norden, ar ett lysande exempel på vad en enda man besjälad av levande intresse for sitt arbete och utrustad med praktisk organisationsförmåga kan uträtta. Ett tjogtal mötesdeltagare förlängde samvaron med en sällskapsresa till Sönderjylland.
Till sist torde man utan överdrift kunna saga, att mötet på Hindsgavl i sin mån bidragit till att främja hjälpskolsaken i Norden, och att minnet av den rika och hjärtliga samvaron där skall styrka och uppmuntra varje enskild deltagare under kommande arbetsdagar.
A. Hbg.
Betygen i folkskolan.
Inom kort samlas åter svenska lärare i sina respektive kretsar for att taga ställning till de av centralstyrelsen for S. A. F. utsända frågorna. Bland dessa frågor ar det särskilt en, som bor kunna tilldraga sig mera allmänt intresse. Det ar frågan om vilka reformer som eventuellt böra komma i fråga i de allmänna bestämmelser, som röra tilldelningen av vitsord över kunskaper, uppförande och flit i vara folkskolor. Centralstyrelsen har ansett den vara av sådan vikt, att den beslutat utsända den till kretsarna. Det ar säkerligen riktigt resonnerat av centralstyrelsen, ty jag tror, att frågan verkligen ar aktuell. Om den senaste skolreformen kommer att förverkligas i den anda, som alla skolans; vänner tro och hoppas, kommer därigenom folkskolan att träda ut ur den isolering i förhållande till andra skolor, som den faktiskt befunnit sig i. Men därigenom kommer också allmänhetens in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
