Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 35
ägt rum, sedan jag ar 1902 avlade folkskollärarexamen. I biologi och hälsolära har jag därvid erhållit betyget Beröm-lig. Sedan skolrådet den 19. 1. 1926 utfärdade nyssnämnda tjänstgöringsbetyg, har jag undergått efterprövning jämväl i trädgårdskötsel med betyget Berömlig och i geografi med betyget Med utmärkt beröm godkänd samt deltagit i sommarkurserna vid Lunds universitet ar 1926. Det må under sådana förhållanden icke förvåna, om det förefaller mycket egendomligt och kännes i hög grad nedslående, då jag nu fått tjänstgöringsbetyget sänkt. Jag kan ej heller förstå eller erkänna, att rättvis anledning härför föreligger.
Skolrådet har visserligen - i samband med ett annat ärende - i skrivelse till Domkapitlet den 15 okt. 1926 uttalat, att resultatet av undervisningen i modersmålet i fortsättningsskolan skulle vara underhaltig. Då det väl får anses vara de skriftliga arbetena, som bäst visa resultatet av nämnda undervisning, bifogar jag rörande dessa ett par intyg av personer, som torde kunna betecknas som sakkunniga. Vid inspektion av folkskolinspektören 1926 och 1927 har av honom ingen anmärkning framställts. I skolrådets förutnämnda skrivelse åberopas visserligen en skrivelse från folkskolinspektören, »att undervisningen i skolan ej visat nöjaktigt resultat». Härmed torde emellertid avses en skrivelse från ar 1918, däri folkskolin-spekitören yttrade, att folkskolan, anordnad enligt litt. C, lämnade ett klent resultat. Denna skolform hade ej något berättigande i Normlösa. Därför yrkades på B l med 2 examinerade lärare. Detta inspektörens yttrande innebär icke något klander mot läraren men väl mot skolformen.
Väl medveten om att ett skolråd vid bestämmande av vitsorden i en lärares tjänstgöringsbetyg ofta kan förfara på det mest godtyckliga sätt, utan att rättelse synes stå att vinna, har jag dock velat draga detta ärende inför Domkapitlet. Det synes mig nämligen vara av vikt, att vederbörande erhålla en påminnelse om det ansvar, som måste vara förenat med värdesättandet av en lärares tjänstverksamhet, och fördenskull får jag vördsamt hemställa, att Domkapitlet ville inhämta vederbörandes förklaring rörande anledningen till att mitt vitsord i undervisningsskicklighet blivit nedsatt sedan den 19 januari 1926 jämte redogörelse för den tillsyn i form av besök, som av skolrådets ordförande och ledamöter utövats i min skola efter ovannämnda tidpunkt, samt de faktiska erfarenheter, som därvid gjorts, ävensom att Domkapitlet, därest den sålunda infordrade förklaringen icke kan anses nöjaktig, måtte f or ständiga skolrådet att till mig utfärda nytt tjänstgöringsbetyg med bibehållande av det vitsord i undervisningskicklighet, som tidigare blivit mig tilldelat.
Över denna besvärsskrivelse av-
skolrådet den 23/1 1928 följande förklaring:
Skolrådet har sig väl bekant, att skolråden i allmänhet tilldela skollärare efter några års tjänstgöring ett av de 2 högsta betygen i undervisnings-skicklighet, men kan skolrådet för sin del ej godkänna ett sådant förfarande. Då det finnes 5 betygsgrader, gäller det for skolrådet att se till, vilket betyg av dessa läraren förtjänat. Skollärare Jaensson fick vid sin avgång från seminariet betyget godkänd i undervisningsskicklighet, och det var med stor tvekan, som skolrådet höjt detta betyg. For övrigt anser sig skolrådet ej bundet av ett föregående skolrådsbeslut. Jaensson åberopar, att han deltagit i vissa undervisningskurser, och detta visar, att han förstått, att han behövt förbättra de avgångsbetyg han fått från seminarium. Något högre betyg i undervisningsskicklighet har han därvid ej erhållit. Han åberopar ock vissa intyg av skollärare, vilka dock blott givit intyg angående uppsatser och brev, som skrivits av elever vid Normlöisa skola, och förklara de, att -de vittna om ett samvetgrant och intresserat arbete. Sådant vitsord kan lämnas även åt en skollärare med betyget godkänd i undervisningsskicklighet. Skolrådet har ock givit Jaensson betyget berömligt i nit. Skolrådet antager, att ingen av de be-tygsgivande avhört någon av Jaenssons lektioner och vill påpeka, att uppsatserna förut kunnat vara rättade och sedan avskrivna, vadan intygsgi var nas betyg ingen betydelse hava i fråga om bedömandet av Jaenssons undervisningsskicklighet.
I skrivelse av den 17 juli 1918 har folkskolinspektör Gr. E. Aldén meddelat, att folkskolan lämnat mycket klent resultat (ej klent som Jaensson uppgivit). Jaensson vill i sina klagomål framhålla, att inspektör Aldén med denna skrivelse velat framhålla, att folkskolan enligt Litt. C. i allmänhet lämnar mycket klent resultat, men då skolrådet fått denna skrivelse från inspektören efter inspektionen i Normlösa skola, har skolrådet ej kunnat få annan uppfattning, an att det var Normlösa skola det gällde, och att skolrådet har stöd av inspektören för sin uppfattning om skollärare Jaenssons undervisningsskicklighet.
Till sist vill skolrådet framhålla, att det känner sitt ansvar vid bestämmande av vitsord om lärarens! undervisningsskicklighet 0’Ch just i känsla av sitt ansvar det givit skollärare Jaensson det betyg han fått.
Skolrådet har vid besök i skolan gjort sig personligen underkunnig om läraren Jaenssons undervisningsskicklighet och fasthåller enhälligt vid det betyg det den 24 dec. 1927 givit.
Carl E. Axberg. N. Aug. Nilsson.
David Jönsson. Hugo Hesser.
Emil Pettersson.
Då folkskolinspektören Gr. E. Al-déns till skolrådet i Normlösa den 17 juli 1918 i det föregående omförmälts av såväl klaganden som skolrådet, må den del av densamma, som av bådadera åsyftas, återgivas i detta sammanhang. Den var av följande lydelse;
Folkskolan, anordnad enligt skolformen litt. C, lämnar ett mycket klent resultat. Genom en dylik skolform, vilken i Normlösa ej äger något som helst berättigande, erhålla barnen endast hälften sa lång undervisningstid, som i gällande skolförfattningar avses. Då barnantalet i denna skola uppgår till cirka 60 pr ar, måste skolformen litt. B med tvänne vederbörligen examinerade lärare anses såsom den enda lämpliga.
Med anledning av skolrådets den 23 januari 1928 avgivna förklaring avgav J. den 14/2 1928 påminnelser i ärendet. Därvid anförde han bi. a.,
Skolrådet har icke anfört något skäl för sitt beslut om nämnda sänkning av betyget utan behandlar frågan sa, som om det gällt att satta betyg åt mig för första gången och förbigå den viktiga omständigheten, att min tjänstgöring förut i Normlösa givits bättre vitsord an nu, vilket helt naturligt för andra skolråd och styrelser, som vid eventuell ansökan granska mina betyg, måste framstå såsom en anmärkning mot mig. - Sådan anmärkning eller prickning vågar jag påstå vara mer an obefogad, då jag, såsom i besvärsskriften visats, energiskt arbetat på min fortbildning som lärare även sedan skolrådet för mig satte det högre betyget i undervisningsskicklighet. Att ingen efterprövning vid seminarium ar medgiven i undervisningsskicklighet, trodde jag skolrådet hade kännedom om. Insinuationen, att jag icke lyckats genom efterprövning vinna högre betyg i detta ämne, .ar i varje fall misslyckad. Om efterprövning varit tillåten, tror jag, att det i detta ämne ej varit svårare för mig att vinna ett av de högsta betygen an i de ämnen, som jag genomgått efterprövning i.
Barnens föräldrar och skolrådets ledamöter ha väl flerfaldiga gånger och på många sätt uttalat sin belåtenhet med mitt undervisningsresultat och att detta ej stått efter de övriga lärarnas i folkskolan. (Dessa ha tilldelats såväl Med utmärkt beröm godkänd som Berömlig i undervisningsskicklighet). Skolrådets ordförande uttalade också på examen i juni 1927 i avslutningstalet, att det var ett Rycket gott resultat. Den avgående sjätte klassen hade jag ju undervisat hela tijlen från och med tredje klass. Sedan de{ högre betyget gavs, har visserligen ordföranden några gånger åhört undervisningen, men av de övriga skolrådsledamöterna har - med undantag av examensdagen - endast en åhört lektioner i skolan. Under höstterminen 1927 har ingen av skolrådets ledamöter åhört under visningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
