Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 36
SVENSK LÄRARTIDNING.
669
skolan anordnad enligt litt C. lämnar ett mycket klent resultat, emedan den ar halvtidsläsande. Denna skolform äger ej något som helst berättigande i Normlösa. Skrivelsen gäller således enbart skolformen; om läraren säges icke ett ord. Se vidare själva skrivelsen i nr 35!
Nu säger skolrådet sig hava genom denna skrivelse fått den uppfattningen, att det hade stod av inspektören for sin uppfattning om hr J: s undervisningsskicklighet. Men hur kan detta vara möjligt? Skolrådet har, såsom hr J. erinrar, mer an en gång, sedan det erhållit sagda skrivelse, tilldelat hr J. det högre betyget. For den utanför stående synes det, som om skolrådet vid dessa tillfällen nödvändigt måste Jiaft »den uppfattningen», att han rätteligen borde ha detta högre betyg. Eller hade skolrådet möjligen redan då glömt sin »uppfattning», att det av inspektören hade fått stod för det lägre betyget, och först nu efteråt kommit att erinra sig den igen? I sa fall kom ju det högre betyget till på en sinkadus. Eller förhåller det sig till äventyrs sa, att skolrådet först nu, när det tvingats att stå till svars för sitt senaste beslut, i sin nöd gripit till sist berörda »uppfattning». Med allt detta må förhålla sig hur soln helst, sa ha vi här påtagligen en ny motsägelse mellan skolrådets ord och gärningar.
Men när inspektörens ifrågavarande skrivelse obestridligen handlar enbart om skolformen, hur har då skolrådet kunnat komma på den galna idén, att den skulle gälla läraren? Jo, skolrådet hade, säger det, fått skrivelsen »efter en inspektion i Narmlösa skola». Ja, naturligtvis. När skall väl en inspektör framställa eventuella önskemål rörande skolväsendet om icke efter en inspektion? Men framgår val av denna tidsföljd, att allt vad inspektören »efter en inspektion» skriver i sin promemoria till skolrådet gäller läraren? Skulle folkskolinspektören verkligen velat påstå, att det ar lärarens fel, att en dålig skolform ger dåligt resultat? Nej, maken till den oförmåga att läsa innantill och förstå det lasta, som skolrådet i Normlösa här presterat, torde svårligen kunna uppletas hoso många skolråd i Sveriges rike. Åtminstone skolrådsordförandena bruka annars kunna läsa innantill. Skolrådet i Normlösa står i berörda avseende i en klass for sig. Om inspektören till detta skolråd framställde något annat önskemål rörande skolan, t. ex. om anskaffande av undervisningsmateriell, kan man sannerligen befara, att skolrådet även i en sådan framställ-
ning såge en anmärkning mot lärarens undervisningsskicklighet, ty även i ett sådant fall komme ju inspektörens skrivelse »efter en inspektion», och skolrådet kunde ju då få den »uppfattningen», att det hade stöd av inspektören för sin uppfattning om lärarens undervisningsskicklighet, eftersom denna inte kunde reda sig utan sagda materiell.
Med skolrådets nu nämnda oförmåga att läsa innantill passar det vall stycke, när skolrådet i en följande skrivelse till domkapitlet morskar sig och gör den på heder och ära gående tillvitelsen mot hr J., att han »avsiktligt förvanskat inspektörens skrivelse och sökt bortförklara dess betydelse», därför att han vågat framhålla sin mot skolrådets avvikande mening om skrivelsens innehåll.
I slutet av sin första förklaringsskrivelse skruvar skolrådet upp sig till ett visst patos och ställer sig själv på en hög moralisk piedestal. »Skolrådet känner sitt ansvar», heter det, och »just i känslan av sitt ansvar» har det givit J. det betyg han fått. Vid sidan av skolrådets argumentering, som i det föregående påvisats, ter sig denna moraliska uppskruvning i sin rätta dager. Men den träder fram i ännu skarpare belysning, när skolrådet sedermera nödgas omtala, hurusom det självt åsidosatt sina plikter i förevarande fall och icke ens förmår skilja mellan examensdagar och undervisningsdagar.
När skolrådet pressades av domkapitlet genom en förnyad remiss, måste det till domkapitlet lämna uppgift på de dagar, då det efter den 19 jan. 1926 hade åhört hr J: s undervisning. Skolrådet räknade då upp en hel del dagar, men det visade sig, att undervisningen i skolan hade åhörts endast av ordföranden två olika dagar och av hr David Jönsson en dag. Alla de andra dagarna voro examensdagar, då ingen undervisning i egentlig bemärkelse hade förekommit. De tre ledamöterna Aug. Nilsson, H. Hes-ser och E. Pettersson hade icke alls åhört undervisningen. Likväl röstade de gladeligen med ordföranden och hr Jönsson, och skolrådet i sin helhet beslöt att sätta ned hr J: s betyg. Och alla fem funno detta vara i sin ordning. Sa ser den ansvarskänsla ut, som skolrådet bröstar sig över. Att sätta sig till doms över en person, när man ingenting vet om den sak, som domen skall avse, brukar annars betecknas såsom ansvarslöst.
I det föreyarande målet har såväl folkskolinspektören som domkapitlet handlat korrekt. Båda ha
hållit sig till den omständigheten, huruvida skolrådet genom att efter den 19 januari 1926 åhöra hr J: s undervisning förskaffat sig den noggranna kännedom om hans undervisningsskicklighet, som erfordras för bedömande av den fråga, som förelåg. Inspektören har därvid anfört ett av k. m: t givet prejudikat, som visar, att ett av ett annat skolråd fattat beslut om nedsättning av en lärares tjänstgöringsbetyg, ehuru skolrådet icke åhört hans undervisning efter utfärdandet av det föregående högre betyget, blivit upphävt och ärendet återförvisat till skolrådet för ny behandling. I överensstämmelse härmed har inspektören yrkat det nu ifrågavarande ärendets återförvisning till skolrådet. Och när sa skolrådet i Normlösa icke kunnat uppvisa, att ens majoriteten av dess ledamöter åhört hr J: s undervisning efter 19/i 1926, har domkapitlet upphävt skolrådets beslut och visat ärendet åter till skolrådet för ny behandling.
Upphävandet innebär - detta ligger ju i sakens natur - att beslutet om nedsättning i tjänstgöringsbetyget av vitsordet för undervisningsskicklighet icke får stå fast, vilket ar liktydigt med att sagda vitsord icke får nedsättas. Återförvisandet innebär, att skolrådet åläsrges att ändra nämnda vitsord till överensstämmelse med vad upphävandet avser.
Domkapitlets utslag ar sa mycket mer glädjande, som den nye biskopen Aurelius deltagit i detsamma. När han tillträdde sitt ämbete, omförmälde vi, att han i sitt herdabrev icke hade berört folkskolan. Det nu avkunnade utslaget visar emellertid hos honom (liksom ock hos de övriga domkapitelsledamöterna) en rättrådighet, som vad folkskolan beträffar badar gott för framtiden. Sådana handlingar äro bättre an de vackraste löften.
Skolrådet i Normlösa, som visat sig icke kunna förstå en sa enkel och tydlig framställning som inspektörens förutnämnda skrivelse 1918, har, såsom var att vänta, icke heller förstått domkapitlets utslag. Till den åtgärd, som skolrådet vidtagit med anledning av sagda utslag, skola vi komma i nästa artikel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
