Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
683
en skolresa för hans klass, under det alla övriga, som sökt anslag, fingo sådant (också ett straff!). Beträffande mötet 1907 förklarade han sin avsikt hava varit att »utreda för allmänheten visitationsförhörens histo-riskt-rättsliga uppkomst och att stärka opinionen mot dessa förhörs upplivande», och i fråga om föredraget på påskdagen hävdade han ovan angivna ståndpunkt. Då klämde skolrådet till med en varning enligt folk-skolstadgans § 32 för båda de förmenta förseelserna 1907 och 1910 samt under åberopande av även den 1904 honom tilldelade »erinran och förmaning» - skolrådet ansåg honom hava handlat i strid mot folkskolstadgans § 29 mom. l jämförd med § 18 mom. a (han kunde icke anses vara känd för gudsfruktan) - men varningen upphävdes av domkapitlet den 8 mars 1911. I början av sistnämnda ar fick Malmö stad folkskolstyrelse i stället för skolråd. Sju medlemmar av det förra skolrådet, vilka icke tillhörde den nya folkskolstyrelsen överklagade domkapitlets utslag, men k. m: t i regeringsrätten förklarade dem icke vara behöriga att såsom enskilda församlingsmedlemmar föra talan i målet.
Striden hade förts till slut, och hr Rydén hade vunnit en seger, som ådagalade, at|t Sveriges folkskolkåir i fråga om medborgarrätt samt personlig tanke- och yttrandefrihet ar fullkomligt likställd med andra medborgare i vårt land. Därunder hade också blivit utrett, att ingen lärare eller lärarinna ar skyldig att i kyrkan förhöra några barn i katekes vid kyrkovisitationer.
Sex ar därefter satt Värner Rydén - i oktober 1917 - som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Nu var det han, som avdömde alla skolfrågor utom dem, som tillhörde regeringsrätten. Under statsrådstiden genomförde han bi. a. en mängd omdaningar och förbättringar på folkbildningens område, vilka alla torde vara allmänt kända, bland dessa boställsordningen samt vissa ändringar i folkskolstadgan, varigenom folkskolkårens rättsliga ställning i hög grad förbättrades, den nya lönregleringen samt den nya undervis-ningiSiplanen for rikets folkskolor, på vilken han satte sin egen prägel - även i den del, som avsåg katekesen. Från statsrådsämbetet avgick han i slutet av november 1919. Två ar därefter finna vi
honom - den förut av skolrådet i Malmö tillrättavisade och varnade - såsom ordförande i Malmö stads folkskolstyrelse. Som sådan stod han i spetsen för stadens hela folkskolväsen, och han skötte detta ordförandeskap med sådan omsikt, klokhet och duglighet, att han, när han i slutet av ar 1925 på grund av sin utnämning till generalkrigskommissarie nedlade detsamma och avflyttade från Malmö, hade tillvunnit sig allas - även sina forna motståndares - aktning och erkännande. Allt detta låter ju som en saga, men tiderna hade förändrats och mäniskorna med dem.
Efter att ungefär ett ar, 6/io 1925- 1:L/io 1926, hava förvaltat general-krigskommissariatet, lämnade Rydén denna befattning och ägnade sig sedermera uteslutande åt sin politiska och pedagogiska verksamhet. Den förstnämnda satte, som bekant, starka spår efter sig i den vid 1927 års riksdag beslutade skolreformen. Den pedagogiska verksamheten har bestått bi. a. i författandet av läroböcker och ledandet av fortbildningskurser i medborgarkunskap.
Redan tidigare under sin riksdagstid hade Rydén ägnat sig åt författarskap. Han hade sålunda utgivit Åttatimmars arbetsdag 1908, Valhandbok, flera uppl., De nya skattelagarna, flera uppl., Folkpensioneringen 1913 och Värnskatten 1914. Efter sin statsrådstid har han utgivit Vart modersmål 1922, och Folkskolans räknebok 1928. Den utan all fråga förnämsta av hans läroböcker ar dock Medborgarkunskap för fortsättningsskolor och andra ungdomsskolor, vilken genast slog igenom 1923 och har utgått i flera upplagor. Det ar ock i detta ämne han på senare tiden ar efter ar lett fortbildningskurser för lärare. Vid dessa kurser ar Värner Rydén som fisken i vattnet. Han behärskar ämnet som få, hans förmåga att väcka intresse för detsamma samt att sa tillrättalägga det, att kurserna ge en god behållning, ar av kursdeltagarna villigt och livligt erkänd.
När Värner Rydén nu firar sitt 50-årsi-jubileum, har hån bakom sig ett intensivt, mångsidigt och omfattande arbete. Utom vad här berörts har han varit ledamot av stadsfullmäktige i Malmö flera ar, ledamot av statsutskottet och ordförande i dess 2: a avdelning, ledamot av sociala utskottet, försvarsutskottet och hemliga utskottet, statsrevisor,
m. m. Han har vidare såsom ledamot eller ordförande deltagit i ett stort antal k. kommittéers och sakkunnigas arbeten. Inom den kommunala och statliga förvaltningen torde icke finnas någon gren, som han icke grundligt penetrerat. Med det nu nämnda ar anda. icke listan på hans många arbetsuppgifter slut. Det ar icke var j om och enom givet att stå ut med en sa krävande och ihållande arbetsbörda. Därtill fordras en nära nog enastående fysisk och psykisk vitalitet. En sådan vitalitet besitter han lyckligtvis i oförminskad grad, då han nu står inför sin halvsekelsdag, och man torde därför säkerligen kunna av honom förvänta ytterligare månget gott verk, icke minst för Sveriges folkskola och hennes lärarkår.
J. Franzén.
Värner Rydén och småskolan.
»,Det ar förvånande, att en man med sa utpräglade politiska intressen som Värner Rydén kan vara skolman sa ut i fingerspetsarna . . .» Yttrandet fälldes av en deltagare i det gemensamma möte, som under sommaren hölls i Bergen mellan styrelserna för Sveriges, Norges och Danmarks allmänna lärarföreningar, och synes mig vara förtjänt av att anföras i detta sammanhang, icke blott såsom ett uttryck för hur Värner Rydén bedömes utanför vårt lands gränser utan framförallt på grund av den träffande karaktäristik av hans offentliga framträdande, som detta uttalande innebär. Ty visserligen har Värner Rydén varit en synnerligen intresserad och framgångsrik deltagare på skilda områden av det politiska livet, men det bärande och förblivande i hans offentliga gärning har dock alltid mer eller mindre intimt varit knutet till hans insatser för skolan och dess utveckling.
Värner Rydéns intresse och arbete for skolan har i hög grad kommit den fö(rsta undervisningen till godo. iRe-dan vid början av hans politiska bana stod det klart för honom, vilka de svårigheter voro, varmed denna undervisning i främsta rummet hade att kämpa. Den då som nu viktigaste frågan för småskolans utveckling i pedagogiskt avseende gällde lärarinneutbildningen. På den tid, varom här ar fråga, var den lagstadgade seminariekursen endast ettårig. Inom småskolkåren gjorde sig emellertid behovet av en bättre och mera omfattande utbildning starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
