Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 37
gällande. Vid stiftsmötet i Malmö 1906 var denna fråga föremål för överläggning. Icke minst tack vare Värner Rydéns inlägg under debatten beslutade mötet uttala sig for dels en tvåårig seminariekurs, dels statens övertagande av småskollärarinneutbildningen. Märkligt nog skulle det bliva Värner Rydén, som en gång skulle komma att effektuera det förstnämnda av de önskemål han vid Malmömötet varit med om att formulera; den sistnämnda av dessa frågor väntar alltjämt på sin lösning. Det var nämligen först i 1919 års stadga - utfärdad under Värner Rydéns statsrådstid - som småskollärarinnornas gamla krav på tvåårig seminarieutbildning lagfästes. Utvecklingen har sedermera gjort, att även denna tid visat sig vara otillräcklig. Som bekant har Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening i ar hos k. m: t hemställt om dels statens övertagande av småskollärarinneutbildningen, dels denna utbildnings utsträckande till en tid av tre ar. Att Värner Rydén varit en av dem, som kraftigt bidragit till att denna framställning blivit gjord torde det icke vara någon indiskretion att här omnämna.
Sitt, man frestas nästan säga klassiska uttryck har Värner Rydéns pedagogiska uppfattning fått i 1919 års undervisningsplan. Denna ar visserligen icke en mans verk. Var och en initierad vet emellertid, i huru hög grad dess allmänt psykologiska och pedagogiska inställning påverkats av Värner Rydén i hans egenskap av departementschef. När vi småskollärarinnor -för att blott nämna ett enda exempel - glädjas över den anda av tvångs-löshet och arbetsglädje, som ar den nya undervisningsplanens stora gåva till särskilt småskolans barn och som gör övergången från leken till det ordnade arbetet, från hemmets värld till skolans sa naturlig och friktionsfri, ar därför den man, vilken kontrasignerat undervisningsplanen, en av dem, som vår tacksamhet i främsta rummet riktar sig till.
För småskolkårens ekonomiska och rättsliga ställning har Värner Rydén ådagalagt ett särskilt varmt intresse. För tjugo ar sedan hade en småskollärarinna i grundlön 300 kr. Att hennes lönvillkor numera - ehuru alltjämt otillfredsställande - te sig något annorlunda ar ju visserligen fram-
tvingat av utvecklingen själv. Med den benägenhet att stanna på efterkälken, som alltid varit utmärkande för lärarkårens lönfråga, ar det emellertid föga troligt, att vi stått ens där vi nu stå, om ej krafter från skilda hall i enig samverkan hjälpts åt att fora frågan framåt. Vad Värner Rydén därvid uträttat intager emellertid en plats för sig. Sitt första handtag på detta område gav han småskollärarinnorna sa tidigt som vid lönregleringen 1908, då grundlönen höjdes till 500 kr., dels genom att stödja Fridtjuv Bergs motion i ärendet och dels genom sin kanske mindre kända men av vederbörande desto livligare uppskattade hjälp vid den aktion från småskollärarinnornas sida, vilken slutligen ledde till den ovannämnda lönförbättringen. I detta sammanhang förtjänar även nämnas, att småskollärarinnorna i Malmö efter 1908 års lönreglering under några ar voro de högst avlönade i Sverige inom sin kår, tack vare i synnerhet Värner Rydéns hjälp vid den kyrkostämma, där lönbeloppen fastställdes.
Närmare i tiden och följaktligen bättre i minnet ligger Värner Rydéns insats vid genomförandet av 1918 års ännu gällande lönreglering. Lönregle-ringskommittén hade då föreslagit för småskollärarinna en grundlön av 1,100 kr. jämte tre ålderstillägg på 100 kr. I den kungliga propositionen föreslog Värner Rydén och lyckades även vinna riksdagens bifall till en grundlön av 1,200 kr. jämte tre ålderstillägg å 150 kr., alltså en höjning av kommitténs förslag med 250 kr. eller nara 20 %.
Icke mindre betydelsefullt har Värner Rydéns arbete varit för ordnandet av småskolkårens pensionsfråga. Redan 1908, då småskollärarinnorna icke erhöllo någon pension alls utan i stället ett mycket blygsamt s. k. ålder-doinsunderstöd, motionerade Värner Rydén och lyckades vinna gehör inom riksdagen för en höjning av detta understöd till äldre pensionerade lärarinnor. Under Värner Rydéns statsrådstid ombildades sa 1919 ålderdomsun-derstödsanstalten till pensionsinrättning, varigenom nu gällande ordning för småskollärarinnornas pensionering infördes samt full likställighet med folkskolkåren uppnåddes även på detta område.
Den rättsliga likställigheten med folkskolkåren hade - även den på Värner Rydéns initiativ - året förut för-
verkligats. I den glädje, varmed denna på administrativ vag genomförda reform hälsades av Sveriges småskollärarinnekår, blandades dock oro och sorg över att det varit nödvändigt att undantaga biträdande lärarinnor samt lärarinnor vid mindre folkskolor, vilka fortfarande fingo lida under det osäkerhetstillstånd i rättsligt avseende, som anda till 1918 vilat som en tryckande börda över hela småskolkåren. Att det icke var bristande vilja hos departementschefen som varit anledningen till de nämnda lärarinnegruppernas undantagande från reformens verkningar har han senare till fullo bevisat genom sin medverkan inom centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening till vidtagande av åtgärder för dessa lärarinnors inordnande i det svenska rättssamhället.
Denna lilla översikt av Värner Rydéns insatser till den svenska småskolans och dess lärarkårs fromma gör naturligtvis icke anspråk på fullständighet. Vad som nämnts torde emellertid, särskilt i betraktande av att det berör endast-en detalj av hans arbete, vara tillräckligt för att giva en föreställning om den imponerande omfattningen av hans offentliga verksamhet. Visserligen kan det sägas, att Värner Rydén - i motsats till Fridtjuv Berg, som mera var tilldelad vägrödjarens och såningsmannens uppgift - i många fall skördat, där andra ha sått. Det ar emellertid Värner Rydéns stora och förblivande insats, att han, när skörden varit mogen, med den för honom utmärkande kraften och beslutsamheten vidtagit åtgärder för att få den bärgad.
I Sveriges småskollärarinneförenings-stadgar angives föreningens uppgift vara att tillvarataga småskolans pedagogiska och ekonomiska intressen. Det har varit en lycka for skolan och kåren att den i sin strävan för detta syftes förverkligande ägt stödet av Värner Rydéns eminenta förmåga.
Må det tillåtas mig att sluta dessa anspråkslösa rader med anledning av Värner Rydéns passerande av halvsekelgränsen under uttalande av den förhoppningen, att Sveriges småskola och dess lärarinnekår måtte alltfort kunna få påräkna detta stöd till gagn för den grundläggande undervisningen och därmed för hela var svenska folkskola. Raröla Pålsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
